Fjärilsmarker i Söderåsbygden

Det var en dag i slutet av maj då allt stämde. Under en helt klarblå himmel och med en svag sydlig vind som förde med sig tjugogradig försommarluft cyklade jag längs Rönne å nära Herrevadskloster. Över ängarna fladdrade det mängder av aurorafjärilar bland blommande ängs- och kärrbräsmor Från buskagen hördes näktergal och härmsångare och göken gol i alla väderstreck. På de sandiga markerna förbi Ljungbyhed mot Riseberga blommade hårginsten i dikesrenarna.

Vid Riseberga kyrka svängde jag in jag norrut förbi Bandsjön med målet Räfshalen och Juskushall. Över den glesa tallskogen sjöng sånglärka och trädlärka och nyanlända bivråkar ropade. Jag letade efter en skör varelse som enligt böckerna gärna håller till längs små skogsvägar där det växer gökärt i kanten. Den sågs senast i Skåne för några år sedan vid en skogsväg vid Riseberga så här var jag nu på en liten väg mitt emot Räfshalen där vildsvinens bökande hade lämnat talrika spår. Det flög flera aurorafjärilar i vägkanten men efter en stund så såg jag en fjäril med en vek långsam flykt landa på en gökärt. Kunde det vara…? Jodå, där var den i Skåne sällan skådade skogsvitvingen.

 

Senare satt jag på Räfshalen med ryggen mot ett träd och skådade över mängder av blommande svinrot och jungfrulin och njöt min medhavda matsäck. Tänkte att så mycket bättre än så här går inte att må. Hagtornsfjärilar och skogsnätfjärilar fladdrade bland mängder av aurorafjärilar och en skogsvitvinge kom i vinglig flykt över en glänta bland björkarna där marken var helt täckt av gökärt.

Kent Ivarsson såg lite senare på försommaren skogsvitvinge lägga ägg på ärtväxten backvicker som finns i myckenhet i Ljungbyhed-Risebergatrakten. Kanske var han den förste någonsin i Skåne som såg detta. Fjärilen uppges förutom gökärt även kunna leva på kråkvicker och gulvial. Dagfjärilar har blivit stort. Vi får nog tacka första volymen av Nationalnyckeln och flera nya bra fälthandböcker för detta. Gillar man fjärilar så blir man lycklig av att hitta ett före detta grustag som sakta har fått växa igen. Halvöppna miljöer med en rikedom av örter där det blommar åkervädd, gullris, monke, gökärt, backvicker och ljung.

Från Färingtofta till Klippan finns flera sådana platser och dit far vi fjärilsskådare ofta, till Forestad, Färingtofta, Riseberga och Bonnarp. Det var nog vid Forestad vi fick upp ögonen för dessa miljöer, där på en liten skogsväg nära Dammsgården i det som en gång varit ett grustag flyger den sällsynta skogsvisslaren på våren. På sensommaren hittar man silversmygaren på samma lokal, även den sällsynt och rödlistad.

   

Många av de fina fjärilslokalerna är ogödslade betesmarker eller gamla slåtterängar längs Rönne å men lika ofta rör det sig om biotoper som skapats av annan mänsklig verksamhet, en gammal järnväg där det numera bara rullar dressiner, skjutbanor, gamla hedar som hålls öppna kring flygfält och andra marginella marker som grustag i långsam igenväxning. Platser där marken har rörts om, ofta sandmarker. Dagfjärilsfaunan i dessa trakter är efter skånska mått väldigt rik, Insprängt i detta finns kärr, små mossar, fuktiga ängsmarker och men naturligtvis mest marker med åtskillig mindre mångfald, åkrar, vall och täta planterade skogar. Men sammantaget är landskapet i denna trakt väldigt mosaikartat.

Pärlan framför alla är kanske ängen Räfshalen, omgiven av sandmarker delvis bevuxna av tall men även lövskog, vattendrag och kärr och med en fjärilsrikedom som får en att häpna under soliga vår- och sommardagar. Här finns faktiskt över 40 av Skånes drygt 60 dagfjärilsarter. I juni och juli är det en enorm trängsel av nektarfrossare på åkervädd, ängsvädd och slåttergubbe. Det vimlade av vitfläckiga guldvingar, skogsnätfjärilar, ängpärlemorfjärilar, brunfläckiga pärlemorfjärilar, hed- och ljungblåvingar, bastardsvärmare och metallvingesvärmare och den mer ovanliga skogspärlemorfjärilen och ängens kanske vackraste innevånare, den violettkantade guldvingen. Även makaonfjäril sågs sommaren 2009 på ängen, kanske finns ett bestånd i närheten eftersom det är gott som värdväxterna strätta och kärrsilja.

 

På en utflykt längs Bonnarps hed och F5 gamla område utanför Ljungbyhed sågs 30 dagfjärilsarter en dag i slutet av juli vilket är imponerande. Bland klenoderna här finns silversmygare och en ganska stor population sandgräsfjäril, den sistnämnda är mycket ovanlig på inlandslokaler utanför Vombsjö- och Revingeområdet. I början av augusti var det nektarparty lite överallt på angelikans blomflockar med kartfjärilar, getingflugor, blomflugor, humlor, bin och silverstreckade pärlemorfjärilar och nu i slutet av augusti när detta skrivs så flyger fortfarande den lilla silversmygaren bland blommande ljung men även alla nykläckta citronfjärilar, nässelfjärilar och påfågelögon som nu ska klara sig igenom en skånsk vinter. Även ättlingar till vårens invaderande tistelfjärilar flyger i mängd men de ska ge sig iväg söderut.

Om man vänder man blicken västerut, upp mot Söderåsens höjder. Vad finner man då av fina fjärilsmarker? Allmänt kan man säga att Söderåsen inte alls har samma variation i landskapet som bygden österut och det avspeglar sig i insektsliv och flora. Detta blir ännu tydligare om man tar vägen över åsen mot väster. Här börjar en mestadels enformig slättbygd och mångfalden i fjärilsfaunan avtar snabbt.

Ett undantag utgör Söderåsens sydvästra sluttning mellan Kågeröd och Åvarp där det finns flera fina fjärilslokaler, framför allt längs Hallabäcken. Detta beror till stor del på att här fortfarande finns många rester av ett äldre mosaikartat jordbrukslandskap och en rik flora. Inte minst har Båvs hage och stenbrott blivit känd bland fjärilsintresserade. Här finner man bland annat fyra olika arter snabbvingar där den sällsynta busksnabbvingen intar en särställning.

 

Den finns i slånbuskage i Båvs hage där man kan få se den veckorna efter midsommar. Andra arter som finns i Båvs hage och de fuktiga ängarna kring Vegeå är hagtornsfjäril, eksnabbvinge, violettkantad guldvinge, ängspärlemorfjäril, silverstreckad pärlemorfjäril silverblåvinge, bredbrämad bastardsvärmare och aurorafjäril. De torrare betesmarkerna på Åvarps fälad är hemvist för smultronvisslare och mindre guldvinge. Ett stycke från Åvarp, nära Åbromöllan, finns ett större gammalt lertag. På flera platser kring lertaget finns vallar med torrängsflora bestående av bland annat getväppling och smultron. I denna miljö lever den i västra Skåne sällsynta mindre blåvingen vars värdväxt är just getväppling. Här kan man också njuta av svingelgräsfjäril, puktörneblåvinge och smultronvisslare.

 

 

Naturligtvis kan man få se fjärilar över hela Söderåsen men riktigt förnämliga lokaler är lätträknade även om det finns mycket kvar att upptäcka. Nämnas måste Traneröds mosse och dess närmsta omgivningar, Lilla Klåveröd och Grindhus vilka tillsammans utgör fin mosaik av mosse, betesmarker och blandskog. På våren när skogssnäppan far fram i spelflykt och tranorna ropar så flyger grönsnabbvinge och tosteblåvinge i mängd kring blommande blåbär och man kan få se den oerhört vackra sorgmanteln, i mitt tycke en av våra vackraste dagfjärilar. I och slutet av maj, när roslingen blommar, fladdrar den prydliga pärlemorfjärilen i stor mängd vid mossen. Den öppna mossen är livsmiljö för ett par fjärilar som bara tycks finnas där i denna trakt, nämligen starrgräsfjäril och myrpärlemorfjäril.

En annan skönhet är den violetta blåvingen. Den praktfulla makaonfjärilen har setts vid mossen i juni. Dess larver lever av kärrsilja och strätta. Vid den norra delen av Söderåsen är det främst sandmarkerna i och kring Kvidinge grustag som har uppmärksammats som dagfjärilslokal. Här har den tidigare nämnda mindre blåvingen ett ganska stabilt bestånd och arter som förekommer i stort antal är storfläckig pärlemorfjäril, svingelgräsfjäril och puktörneblåvinge och bredbrämad bastardsvärmare. Även den mindre vanliga rödfläckiga blåvingen förekommer här. Ovanför Åstorp finns rester av ett äldre kulturlandskap, t ex Heiners ängar och här finner man bland annat allmän bastardsvärmare och bredbrämad bastardsvärmare.

 

Här följer lite tips på ytterligare några fina fjärilslokaler på och kring Söderåsen med exempel på de fjärilar som du kan få se där. Det finns självklart mycket kvar att upptäcka. Så ut och njut när värmen och solen kommer och rapportera gärna era fynd på Artportalen (www.artportalen.se klicka på ”småkryp”

Orröds rikkärr/Smedjebacken

Extremrikkärr och naturbetesmarker väster Stenestad vid åsens sluttning. Mycket rik flora och i fjärilsfaunan finns bland annat mindre bastardsvärmare, metallvingesvärmare och vitfläckig guldvinge

Bålby rikkärr/betesmark

Naturreservat invid Vegeå nära Kågeröd bestående av extremrikkärr, äng och ogödslad betesmark. Mycket rik flora med bland annat majviva, smörbollar och ängsskära.

Fjärilsfaunan är inte speciellt väl undersökt men bland de arter som setts finns violettkantad guldvinge och silverblåvinge.

Båvs stenbrott och hage.

Före detta stenbrott i åsens sluttning nära Åvarp. Har på senare år visat sig vara en förnämlig fjärilslokal. Detta beror på en rad faktorer som bra mikroklimat med vindskyddat läge och rik flora med stor tillgång på bra nektarväxter från vårens sälg till högsommarens kungsmynta.

Ett besök i april är att rekommendera då ni kan få se sorgmantel, vinbärsfuks och de vanligare övervintrarna citronfjäril och påfågelöga. På senare år har även sällsyntheten körsbärsfuks sett här. Längre fram på sommaren kan mängden fjärilar vara mycket imponerande bland blommorna i nedre delen av branten. Floran här består av bland annat kungsmynta, bergmynta, sötvedel och olika arter björnbär och dess nektar lockar bland annat almsnabbvinge, silverstreckad pärlemorfjäril, storfläckig pärlemorfjäril och vitfläckig guldvinge. Den närbelägna Båvs hage är bland annat känd för förekomsten av flera arter snabbvingar, här finns förutom den allmänna eksnabbvingen den mycket sällsynta busksnabbvingen och den i västra Skåne ovanliga eldsnabbvingen.

 

 

Gillastigs fälad/Blinkarps fälad/Kongaö

I denna trakt finns ännu flera stora ogödslade betesmarker och här finns med all säkerhet många fynd att göra. Detta gäller till exempel Blinkarps fälad, Håkantorp, St Åkarp och Konga ö. De stora bestånden av klockgentiana vid Konga ö gjorde att vi letade efter alkonblåvinge här men vi fann den inte. Bland de fjärilsarter som hittills är funna i bygden finns smultronvisslare, storfläckig pärlemorfjäril, vitfläckig guldvinge, ängspärlemorfjäril, skogsnätfjäril och hagtornsfjäril.

Jällabjär

Betesmarkerna och hagarna kring den gamla vulkankäglan nära Röstånga har en rik fjärilsfauna med bland annat skogsnätfjäril, hagtornsfjäril och ängspärlemorfjäril.

Forestad

Före detta grustag ca 1 km nordväst om byn (väg mot Ljung) skogsvisslare, silversmygare, skogsnätfjäril, mindre blåvinge och violettkantad guldvinge.

Räfshalen/Riseberga

Ängen och omgivningarna är en av Skånes bästa dagfjärilslokaler. Bland de drygt 40 arter som setts de senaste åren finns makaonfjäril, skogsvitvinge, skogspärlemorfjäril, hagtornsfjäril, allmän metallvingesvärmare, smultronvisslare, bredbrämad bastardsvärmare, mindre bastardsvärmare, violettkantad guldvinge,

Bonnarps hed/Rynke

Ljunghed och torrängar med mycket rik insektsfauna. Bland fjärilarna märks prydlig pärlemorfjäril,  silversmygare, allmän bastardsvärmare, violettkantad guldvinge, metallvingesvärmare och sandgräsfjäril som är ovanlig i inlandet. Även rik gräshoppsfauna.

Venlösa äng

Botaniskt mycket rik äng invid Rönneå nära Herrevadskloster som antagligen slåttrats sedan 1100-talet. violettkantad guldvinge, ängspärlemorfjäril, bredbrämad bastardsvärmare, silverblåvinge

Horsabacken

Den stora naturbetesmarken och intilliggande haglandskap norr om Herrevadskloster: Stor arealer ogödslad betesmark med bland annat smultronvisslare, skogsnätfjäril, violettkantad guldvinge, skogspärlemorfjäril, silverblåvinge, bredbrämad bastardsvärmare, mindre bastardsvärmare, allmän bastardsvärmare

Kole mosse

Mellan Torraröd och Snälleröd nära Djupadal. Mossen och den omkringliggande skogen har mycket stora naturvärden med ett rikt djurliv. På mossen förekommer bland annat violett blåvinge, starrgräsfjäril, svavelgul höfjäril och myrpärlemorfjäril.

Väl mött i markerna!

Bengt Hertzman