Forestad

byn där man gick över ån

Vy över Forestad Foto: Bertil Hagberg

Forestad kan, liksom sina grannbyar, räkna sin historia långt tillbaka i tiden. Så ”sent” som i mitten på sjuttonhundratalet bestod byn av fem gårdar, några andra bebyggelser samt de näraliggande gårdarna Ljung och Damsgården. Som vanligt vid tiden hade vissa gårdar anknytning till det då rådande militära systemet.

Byn är naturskönt, och med övervintrande tranor, belägen i Rönneådalen, på vägen mellan Röstånga och Färingtofta. Här finns ett levande skogs- och åkerbruk. Byn delas historiskt av Rönne å, där delen mot Röstånga benämnes Västra Forestad och den mot Färingtofta Östra Forestad. Kyrkligt är byn delad på samma sätt till Riseberga respektive Färingtofta församlingar.

Idag finns ett flertal av de äldre gårdarna kvar, låga trelängade och uppförda i trä och gråsten. På gården Norrlycke finns en ryggåsstuga från 1700-talet. På vägen mot Perstorp finner man på höger sida strax efter bron ett märkligt kulligt landskap, en gång format av inlandsisen.

Vy vid Rönne å Foto: Lennart Svensson

Antalet boende i byn med dess nära omgivning är idag ett femtiotal personer. Bykärnan finns utmed gamla byvägen i Västra Forestad.

Forestad hade ända in till mitten av 1900-talet egen samhällsservice. Här fanns till exempel skola, speceriaffär, bageri, telefonväxel, smedja, kvarn och maskinstation. Kontakterna med Röstånga var vid den tiden betydande. Där fanns post, bank, järnvägsstation, gästgivaregård, systembolag mm. Forestads postadress var då ”Röstånga”.

I mitten 1900-talet fanns även ett gruvbrott i Forestad. Där bröts den värdefulla kaolinleran. Leran transporterades, efter rening, till järnvägen i Röstånga, för vidare befordran till kunder i Sverige och utomlands.

Ur byns historia förtjänar en person och en händelse att nämnas. Först den framstående urmakaren Johan Nyberg. Han var född i Hultsjö socken i Jönköpings län. År 1821 bor han i Forestad efter att ha gått i lära inom yrket. Nyberg tillverkade ur av olika slag, fickur, golvur och reseur. Han ansågs vara en av Sveriges skickligaste urmakare och hans ur fungerar utmärkt än idag. Urmakare Nyberg dog 1844. I trakterna fanns även andra urmakare. Inslaget av militär verksamhet torde vara skälet att etablera sig här. Punktlighet var och är viktig för all militär verksamhet.

Gård i byn Foto: Lennart Svensson Fägata Foto: Lennart Svensson

En händelse, troligen skröna, sägs enligt olika källor ha inträffat när Karl Xl var i trakterna under sina skånska operationer i slutet av 1600-talet. Kungen skulle då ha besökt Damsgården i Forestad och där blivit betagen i en piga, med resultat att en dotter, döpt till Hedvig, föddes. Många sägs vara ättlingar till denna ”kungadotter”, många är tveksamma.

Ur Forestads senare historia förtjänar ett speciellt hus att omnämnas. Huset, en röd länga med vita fönster och vit dörr, ligger på höger sida vid vägen mellan Röstånga och Färingtofta, omkring 300 meter efter bron över Rönne å. År 2008 donerades huset, byggt omkring år 1860, till Riseberga – Färingtofta Hembygdsförening av arvingarna till den kände släkt- och bygdeforskaren Nils Poleman. Hans omfattande släktforskningsmaterial följde med huset och finns tillgängligt där. Huset har fått namnet Polemanska huset. Om husets ålder minner, under ytterklädseln, det gamla skiftesverket med båleträ och under det senare yttertaket det gamla halmtaket.

Med frivilliga insatser har arbete med att sätta huset och dess trädgård i stånd genomförts. Redan nu har huset blivit en samlingspunkt för bygdens folk och andra och genom fortsatta insatser är målet att fylla denna funktion på ett än mera ändamålsenligt sätt.

Bron Forestad Foto: Jan Borgfelt

 Text Lennart Svensson

 

Dialekt- och ortsnamnsarkivet: Vadställen var viktiga för samfärdslen. Över ett så stort vattendrag som Rönneå utgjorde Forestad en mycket viktig övergång. Stavningen Faarellstad från 1537 får inte förleda en att tro att det är ett fisknamn som ingår. Det är säkert ett ord som betyder ’vadställe’, samma ord som finns på engelska såsom ford. Den allra äldsta formen av namnet ingår i beteckning på en bro, Fordestad, från 1503.

Mer information: http://www.bygdeband.se

 

 


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2013-07-30 av Inger Persson