Grindhus

Levande museum vid månghundraårig trafikled

Grindhus i juni 2012 Foto: Bengt Hertzman

Historia
Flora
Svamp
Fauna
Bra att veta
Hitta hit

Vi befinner oss uppe på Söderåsen längs vägen från Klåveröds by mot Ljungbyhed. Här låg i slutet av 1800-talet ett typiskt skogstorp med en mindre areal åker men större ytor av äng och betesmark. Det var ett frälsehemman till Herrevadskloster som innebar att åbon fick göra dagsverken där. Det friköptes i slutet av 1800-talet och brukades fram till mitten av 1900-talet. Markerna fick växa igen under några år efter det att områdets värden uppmärksammats av Naturskyddsföreningen och Länsstyrelsen i början av 1980-talet så genomfördes röjningar och återställning av markerna genom markägaren O.D Krooks Donations försorg. Donationen ägs i sin tur av Region Skåne. Grindhus hösten 2012 Foto: Bengt Hertzman

Landskapet vid Grindhus visar hur ett småjordbruk i skogsbygden kunde se ut i mitten av 1800-talet. Här finns en välbevarad fägata som leder förbi de gamla åkrarna som idag är betesmark och ut till fäladsmarken där slåttergubbar fortfarande växer.

Brunfläckig pärlemorfjäril Foto: Bengt Hertzman Slåttergubbe Foto: Bengt Hertzman

En stengärdesgård skiljer fäladsmarken från den tidigare ängsmarken som till stora delar utgörs av fuktig mark med stort inslag av starr. Det finns också en välbevarad källa på fäladsmarken där några av områdets botaniska sällsyntheter växer, ormbunkarna bergbräken och kambräken. I början av juni färgas fäladsmarken i vitt av blommande stenmåra och i gult av slåttergubbe.

Skärvinda Foto: Bengt Hertzman Grindhus 2013 Foto: Bengt Hertzman

Här växer också andra örter som hör till det gamla beteslandskapet som jungfrulin. Låsbräken och kattfot har funnits men har inte setts på senare år. På kärrängen växer bland annat granspira och småvänderot. Fågellivet och insektsfaunan är rik. Grindhus ingår numera i samma naturreservat som den närbelägna Traneröds mosse och ett annat gammalt småjordbruk, Lilla Klåveröd.

Grönfink Foto: Lars Nilsson

Upp

Historia

Dialekt-och Ortsnamnsarkivet: Troligen identiskt med Grindensborg 1821,1838 som även betecknas Grindenshus 1825. Vid vägen Klåveröd-Ljungby där denna passerar gränsen mot Ljungby. Den ursprungliga bebyggelsen låg troligen längre österut. Tullstorp 1821, Tullstorps kålhage 1889.

Historien om Grindhus började redan när horsten Söderåsen bildades. Den grå och röda gnejsen från denna tid gav en sur och mager jord precis som moränen som kom med inlandsisen från Småland. När inlandsisen smälte fanns ett kargt landskap kring Traneröds sjö. När människan kom till Grindhus är svårt att säga men några odlingsrösen berättar att här en gång varit vandrande åkerbruk.

Grindhus innan restaureringen på 1980-talet Foto: Anders Paulsson

Vägen som går mellan Grindhus och jordbruksmarken i söder har gamla anor. Här har pilgrimer vandrat i flera hundra år till Herrevadskloster för att få frälsning. Klostret var traktens största markägare och den närbelägna Klåveröds by hörde dit. På 1570-talet red astronomen Tycho Brahe samma väg som säkert då bara var en stenig stig, mellan Knutstorp och Herrevadskloster som då ägdes av hans farbror Sten Bille. Vägen förbättrades efter hand och var en viktig förbindelseled över Söderåsen och är så än idag.

På äldre kartor figurerar namnen Grindhus, Bollbrohus och Tullbergshusen som är benämningen på platsen på Skånska Rekognoseringskartan 1812. Här har funnits mer än ett torp sedan 1700-talet och platsen har säkert varit bebodd och brukad långt tidigare.

Grindhus Ill: Kurt Månsson

Söderåsen var på 1700-talet en typisk skogsbygd där vägen slingrade fram genom lövskog med glest liggande gårdar. Bonden fick vara mångsysslare och försörja sig med försäljning av timmer, virke och olika slöjdprodukter. Jordbruket baserades främst på boskapsskötsel. En karta från 1889 berättar hur markerna kring Grindhus brukades. Närmst huset låg kålhagen, alltså åbons trädgård. Åkern som låg på tunn mylla kallades lycka. Ängsmarken låg främst söder om Grindhus. Det behövdes 8 ha äng för att gödsla en ha åker. På grindhus fanns det blötare så kallade sidvallsängar. I torrare partier kallades de hårdvallsängar. Wälaängen, Tullbergsängen och Bolbroängen var namn på några av Grindhus ängar. Den största markarealen användes till bete och låg både norr och söder om husen. Grindhus hade också små markbitar på Traneröds mosse. Torv användes bland annat till isolering av hus.

Vid laga skiftet av Klåveröd 1867 tillhörde de östra delarna inägorna, som dels bestod av små åkrar, ”Bolbrohus åkerlyckor” och dels ängsmark, ”Bolbrohus backe” och ”Lars Tullbergs äng”. Marken i övrigt tillhörde utägorna med benämningar som ”Kohagen”, ”Lilla Ljungmossen” och ”Kolabrokärret”. Delar av utmarken var glest trädbevuxen. Då området kartlades för en ekonomisk karta 1913 hade åkrarna röjts på sten och utvidgats och större delen av ängsmarken lagts om till bete. Endast en mindre yta utnyttjades fortfarande som slåttermark.

Idag kan Du se flera gamla och nya kulturspår på Grindhus marker. Den stenlagda fägatan där djuren drevs ut bete har säkert funnits i mer än 100 år. Utmed fägatan står flera bärande träd. Här plockade bonden körsbär och äpplen.

Odlingsröse vid Grindhus Foto: Bengt Hertzman

Längre söderut finns en stor stensamling som efterhand har byggts på med sten från slåtterängarna och åkrarna.

De bostadshus som finns idag är i privat ägo.

Upp

Flora

Vid fägatans slut Foto: Bengt Hertzman

Där fägatan tar slut kommer du ut på en naturbetesmark. Till vänster om stengärdsgården finns den gamla sidvallsängen, idag delvis bevuxen med al och björk. På den blöta ängen hittar du örter som gynnats av regelbunden slåtter – darrgräs, loppstarr, småvänderot och ängsbräsma. Där ängen möter naturbetesmarken har det på sina ställen utvecklats en fukthed med växter som ängsvädd, hirsstarr, borttåg, spikblad och blodrot. I närheten kan du också hitta den numera sällsynta granspiran.

Granspira Foto: Bengt Hertzman Ängsvadd Foto: Bengt Hertzman

När stigen tagit dig förbi fägatan så kommer du ut på en mager ogödslad gräsmark som domineras av stenmåra, rödven, stagg och kruståtel. I sitt sällskap har de några ovanligare örter som jungfrulin och blåsuga. Kattfoten har dock inte synts till på några år. Kring midsommar lyser slåttergubbens klargula blommor upp markerna. Andra växter som trivs i naturbetesmarken är gråfibbla, gökärt, ängsviol, knägräs och fårsvingel. Om du letar riktigt noga en sommardag kan du finna den lilla ormbunksväxten låsbräken.

Gökärt Foto: Bengt Hertzman Jungfrulin Foto: Bengt Hertzman

En spång tar dig över ett alkärr som är mycket blött och svårframkomligt. Växter som trivs på blöt mark är kärrtistel, videört och kärrsilja. Bland de lågvuxna arterna hör smörblommans släkting ältranunkel samt halvgräsen gråstarr och stjärnstarr. Om du blickar österut ser du ett öppet kärr som täcks av ängsullens bomullsvita ax den kallades förr fattigmans örngott, man tog tillvara ullen och stoppade i kudden. På försommaren blommar här rikligt med vattenklöver.

Vattenklöver Foto: Bengt Hertzman  Vattenklöver Foto: Bengt Hertzman

När du lämnar alkärret kommer du in i en björkhage där floran är sparsam. Ris som blåbär, ljung och lingon förekommer och här kan du hålla utkik efter kantareller.

Grindhuskälla Foto: Bengt Hertzman

I kanten av hagen ligger en källa som är lockande både för djur och för människor. I källan och dess närhet växer flera av de tolv ormbunkarter som är funna på Grindhus. Den mest rara är bergbräken, en citrondoftande växt som slår ut förts vid midsommar. Här finns också många exemplar av den lätt igenkännliga kambräken, en mindre vanlig art som oftast är knuten till gamla fäladsmarker. Vanliga ormbunkar kring källan är lundbräken, skogsbräken, majbräken och hultbräken. På betesmarkerna finns den storvuxna örnbräken och på rösena den småvuxna stensötan.

Bergbräken Foto: Bengt Hertzman Bergbräken Foto: Bengt Hertzman

Upp

Svamp

På Grindhus marker hittar du många svampar som hör till björkhagar och ogödslade betesmarker. Ibland på sensommaren lyser det gult av kantarell i någon backe och i hagarna finns kremlor såsom bleknande björkkremla och kantkremla. Under bok växer brokkremla och på fuktig mark under björk den likaledes fina matsvampen gulkremla.

Kantarell Foto: Tony Svensson Kantkremla Foto: Tony Svensson

På de öppna betesmarkerna finns många av dom svampar man hittar på naturbetesmarker med lång kontinuitet, vaxskivlingar, rödskivlingar och fingersvampar. Bland Grindhus arter finns den numera ovanliga scharlakansröda vaxskivlingen samt honungsvaxskivling, ängsvaxskivling, broskvaxskivling, aprikosfingerssvamp, skålröksvamp, grålila kragskivling och röd larvklubba.

Upp

Fauna

Glada Foto: Lars Bergendorf

I Naturreservatet Traneröds mosse – Lilla Klåveröd – Grindhus är fågellivet omväxlande och artrikt. För Grindhus del kan man få se många av de fåglar som hör till det äldre jordbrukslandskapet. Bland häckfåglarna finns enkelbeckasin, buskskvätta, gulsparv, grönfink, trädpiplärka och stare. Vissa år häckar spillkråka och större hackspett. I hagmarkerna och den omgivande skogen är det stor chans att stöta på entita, talltita och stjärtmes. Ormvråk och glada ses regelbundet födosöka. Närheten till Traneröds mosse gör att arter som korp, duvhök, nattskärra, skogsnäppa, kattuggla, hornuggla och trana kan ses och höras från Grindhus.

Gulsparv Foto: Lars Nilsson Stare Foto: Lars Nilsson

Bland örterna finns många värdarter och födokällor för dagfjärilar. Den praktfulla makaonfjärilen har siktats här liksom prydlig pärlemorfjäril, brunfläckig pärlemorfjäril och silverstreckad pärlemorfjäril vars larver lever av violer. När blåbärsblommorna slår ut på våren födosöker gärna grönsnabbvingen på de rosa blommorna. Andra dagfjärilar som flyger här är tosteblåvinge, aurorafjäril och älggräspärlemorfjäril.

Grönsnabbvinge Foto: Lars Bergendorf Prydlig pärlemorfjäril Foto: Lars Bergendorf

Upp

Bra att veta

Ett besök på Grindhus kan kombineras med Traneröds mosse och Lilla Klåveröd som ingår i samma naturreservat. Parkering finns vid Traneröds mosse men det finns också en mindre parkering snett emot Grindhus på andra sidan landsvägen. I skrivande stund (januari 2014) pågår restaurering av mossen och ny spång ska byggas varför man inte kan vandra över mossen till Lilla Klåveröd utan får ta sig dit via skogsvägen i parkeringens förlängning. Man kan också utgå från Klåveröds fiskedamm (Takmaden) där det finns parkering. Gå ett par hundra meter tillbaka på skogsvägen så hittar ni vandringsleden mot Grindhus till höger.

Sommartid betas Grindhus av kor. Tag hänsyn till dessa och håll hund kopplad.

Upp

Hitta hit

Gör din egen vägbeskrivning till Grindhus
Var vill du börja din resa:

 

GPS-koordinater: 56.0417, 13.1881

 


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2016-08-16 av Inger Persson och Bengt Hertzman