Korpar och evighetsträd

Novembereftermiddag på Horsabacken Foto: Bengt Hertzman

En av de största naturbetesmarkerna i Klippanbygden belägen norr om Herrevadskloster. Solitära grova ekar och bokar finns över hela området. Örtfloran är mycket rik liksom insektsfaunan. Dessutom förekommer flera arter hackspettar och det finns chans att se olika rovfåglar. Området har stora kulturhistoriska värden och över hela betesmarken förekommer odlingsrösen, de äldsta från bronsåldern.

Historik
Flora
Svamp
Fauna
Fåglar
Fjärilar
Hitta hit
Vill du veta mer

Historik
Odlingsröse på Horsabacken Foto: Eva Kristiansson

Odlingsröse på Horsabacken Foto: Eva Kristiansson

Dialekt och ortsnamnsarkivet: Namnet betyder ’hästbacken’. Från engelska känner vi igen hors(e). Om r och s kastas om blir det ross. Det är liksom russ egentligen samma ord.

”Horsabacken” är bara en liten del av ett stort beteslandskap med likartad karaktär. Namnet antyder att hästar gått på bete här förr i tiden. Stora delar av marken har en mycket lång kontinuitet som äng- och hagmarker. På 1791 års karta utgjordes området av äng, sidvallsäng och mosse. Ängarna som tidigare varit betesmark var belägna på de torrare delarna, mossen på de blöta och sidvallsängen däremellan. Horsabacken brukades som äng åtminstone fram till 1928. Marken som numera betas ligger på sandig-moig morän och sluttar ned mot Lilla och Stora Sjömossen.

Entrén till Horsabacken en aprildag Foto: Bengt Hertzman

Väster om betesmarken finns sumpskog och tidigare utdikad mossmark. I hela området förekommer röjningsrösen från bronsåldern och framåt.
Horsabacken ingår numera i Herrevadsklosters naturreservat. År 2015 har en omfattande nyplantering av lövträd skett.

Horsabacken vintertid Foto: Inger Persson

Upp

Flora
På Horsabacken har gullvivan en av sina få växtplatser i Klippans kommun

På Horsabacken har gullvivan en av sina få växtplatser i Klippans kommun Foto: Bengt Hertzman

Betesmarken domineras av rödven och fuktigheten i marken skiftar. Andra gräs du också kan finna på denna gamla betesmark är stagg och knägräs. Bland örterna slås man av den stora mängden gökärt och blåsuga. På områdets norra trädbevuxna delar är marken näringsrikare och här växer gullviva, grönvit nattviol, gulplister och svinrot. I de torrare partierna i betesmarken och uppe på de gamla odlingsrösena kan man finna låsbräken, ängsviol, jungfrulin, stenmåra och gråfibbla. I den fuktigare marken växer gökblomster, humleblomster, småvänderot och tätörten är funnen här. Den ovanliga växten revig blodrot som skvallrar om lång kontinuitet av öppen mark kan man här se blomma in i oktober månad.

Blåsuga Foto: Bengt Hertzman

Blåsuga Foto: Bengt Hertzman

I väster finns en sumpskog som består av al, björk och sälg. Dessutom finns mossmark som är utdikad och där växer nu odon och olika viden Här finns även spår av gamla ängar i form av solitära ekar, hagtorn och hassel.

Upp

Svamp

Horsabacken är en ogödslad gammal betesmark. Sådana marker har en speciell svampflora med bland annat flera arter vaxskivlingar. Här kan du bland annat få se scharlakansvaxskivling, ängsvaxskivling, spetsvaxskivling och kantarellvaxskivling. Matsvampsplockaren kan glädja sig åt stolt fjällskivling.

Stolt fjällskivling Foto: Bengt Hertzman

Upp

Fauna

Getingspindeln är funnen på Horsabacken Foto: Bengt Hertzman

Horsabacken har ett mycket rikt djurliv. Den stora betes- och hagmarken omges av täta lövskogar och blandskogar och det finns igenvuxen mossmark i direkt anslutning till betesmarken. Detta innebär att många däggdjur som lever i dessa skogar ofta syns söka föda på de öppna markerna. Man kan få se älg, rådjur, vildsvin, räv och grävling.

Fågellivet är väldigt mångskiftande med hålbyggare som hackspettar i de gamla bokarna och ekarna och andra arter knutna till det öppna landskapet som ängspiplärka och gulärla. Horsabacken är en mycket bra rovfågellokal året om och bland arterna som setts där är kungsörn, havsörn, mindre skrikörn, blå kärrhök och bivråk. De vanligaste arterna som nästan alltid ses är ormvråk och glada. Stora flockar av korpar brukar hålla ting på Horsabacken.

Horsabacken mot Sjömossen Foto: Bengt Hertzman

Den öppna marken består av större blöta partier och frisk till torr naturbetesmark. Området är mycket artrikt när det gäller dagfjärilar vilket bland annat beror på den rika örtfloran. Horsabacken är kanske en av de bättre lokalerna i Skåne när det gäller numerär av en del mindre vanliga arter som violettkantad guldvinge, vitfläckig guldvinge, skogspärlemorfjäril och skogsnätfjäril. Insektsfaunan i övrigt är ganska dåligt undersökt men det finns gott om gräshoppor och vårtbitare. Bland arterna finns kärrgräshoppa, ljungvårtbitare och grön ängsgräshoppa. I början av sommaren flyger den vackra sandflodtrollsländan vid skogsbrynen och den spektakulära getingspindeln har etablerat sig i området. Under 2017 har även de ovanliga skalbaggarna bokoxe och läderlöpare hittats på gamla träd på

Upp

Fåglar

Röd glada Foto: Bengt Hertzman

Korp Foto: Patrik Axelsson

Korpen ses ofta på Horsabacken Foto: Patrik Axelsson

Det finns relativt gott om död ved och hålträd i området. De gamla träden är värdefulla för såväl lavfloran som insekts- och fågelfaunan. Bland hålbyggande fåglar förekommer gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett, skogsduva, stare och nötväcka.

Varfågel Foto: Bengt Hertzman

Under våren kan man höra och se trädpiplärkans och ängspiplärkans sångflykt. I det öppna landskapet häckar buskskvätta, stenskvätta och gulärla. Horsabacken är ett säkert tillhåll för korpar. Under sommarhalvåret ses glador, ormvråk och bivråk kretsa över de öppna markerna och på vintern ses ofta havsörn och ibland kungsörn. Även tornfalken och blå kärrhök kan ses jaga över ängarna. Varfågel syns ofta vintertid.
Artlista fåglar

Upp

Fjärilar och skalbaggar

Aurorafjäril Foto: Bengt Hertzman

För den som är intresserad av dagfjärilar eller bara vill njuta av deras skönhet är Horsabacken ett mycket bra utflyktsmål under vår och sommar. Här finns ett stort antal arter, både vanliga och mer eller mindre ovanliga. I den artrika örtfloran finns många olika värdväxter till fjärilens larver och fina nektarväxter till den vuxna fjärilen. Vilka fjärilar du får se beror såklart på årstiden. Redan i slutet av april kan du få se den lilla smultronvisslaren och de övervintrande arterna citronfjäril, påfågelöga och nässelfjäril.

Silverstreckad pärlemorfjäril på kärrtistel Foto: Bengt Hertzman

På försommaren flyger den vackra aurorafjärilen bland de ljusvioletta blommande ängsbräsmorna och sedan kommer alla pärlemorfjärilar där den numera ovanliga skogspärlemorfjärilen och den lika stora ängspärlemorfjärilen är arter man lägger märke till. De lever på violer. Senare i juni och juli flyger här några av sommarängens verkliga juveler, den violettkantade guldvingen och den vitfläckiga guldvingen. Här finns den blåskimrande eksnabbvingen och de rödsvarta bastardsvärmarna och mycket mer. Kom hit och utforska den rika fjärilsfaunan och njut av alla vackra blommor!
Artlista fjärilar

Ängspärlemorfjäril Foto: Lars Bergendorf

Upp

Hitta hit
Gör din egen vägbeskrivning till Horsabacken
Var vill du börja din resa:

Vägbeskrivning
På vägen mellan Klippan och Ljungbyhed svänger du vänster innan Herrevadsklosters byggnader och kommer fram till en trevägskorsning där du svänger vänster på grusvägen mot Broröd.

Kommer du från Ljungbyhed svänger du in mot klosterområdet. Kör förbi dammarna och kvarnen och fortsätt till höger mot Broröd. Passera bebyggelsen i Berga och kör fram till en skogsväg på höger sida med bom.  Parkera vid denna och efter cirka 10 minuters promenad längs vägen når du Horsabacken.

GPS-koordinater
Decimal: 56.1031, 13.2488

Bra att veta
Inom området går betesdjur under sommarhalvåret. Tag hänsyn till dessa och håll eventuell hund kopplad. Delar av betesmarken är mycket blöt.

Upp

Vill du veta mer

Föreningen Klippanbygdens Natur. Strövtåg. 1994.
Ekocenter Söderåsen, Naturvårdsinventering Klippans Kommun 1997.
Naturvårdsprogram för Klippans kommun

Upp


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2022-12-28 av Inger Persson och Bengt Hertzman