Jällabjär

Skånes vackraste vulkanberg och strövvänliga fäladsmarker

Jällabjär Höjer sig över Röstångabygden Foto: Bertil Hagberg

På gränsen mellan Riseberga och Röstånga socken ligger Jällabjär, ett av mellanskånes många vulkanberg. Området är av riksintresse och är naturreservat på 20 hektar. Jällabjär har en mycket omväxlande och spännande natur. Fälads- och hagmarkerna tillhör de vackraste i bygden. Från dem blickar man upp mot en höjd där basaltpelare från en av Skånes bäst bevarade vulkaner kan beskådas. Skåneleden går över Jällabjär och markerna är värda ett besök året om men att vandra genom hagarna i april när dom är översållade av vitsippor och gröngölingen ropar är en ren fröjd.

Historia
Geologi
Skogen och dess växter
Beteslandskapet och dess flora
Fåglar
Djurliv i övrigt
Bra att veta
Hitta hit

Jällabjär sett från Röstånga Foto: Bengt Hertzman

Historia

Höjden kallas väl oftast lokalt för Jällabjär. Det är vanligt i Skåne att ortnamn heter något på –bjär i stället för –berg. Betydelsen är densamma, alltså ’höjd’ snarare än ’berg’. Förleden i Jällabjär är samma som ordet hjälle,  ’höskulle’. Det betyder ursprungligen ’hylla’ eller ’avsats’ och har väl här använts i betydelsen ’höjd’ för att beskriva vulkanproppen.

Jällabjärs topp, en plats för kontemplation Foto: Bengt Hertzman

Jällabjär har tidigare tjänat som gemensam utmark till Röstånga och Kolema byar. Detta innebar att det huvudsakligen var ett öppet beteslandskap fram till  mitten av 1800-talet. Det finns fortfarande välhävdade betesmarker på stora ytor men en stor del av området är idag skog. Jällabjär betas av nötkreatur, hästar och får.

Sensommar på Jällabjär Foto: Bengt Hertzman

Upp

Geologi

Som nämnts är Jällabjär en av Skånes bäst bevarade vulkaner. Andra kända vulkanrester från denna period är Allarps bjär, Rallate och Juskushall. Det finns ytterligare några tiotal i trakten norr om Ringsjön upp mot Höör, N Rörum, Röstånga och Ljungbyhed.Den konformade höjdryggen reser sig omkring 50 meter över sina omgivningar och syns på långt håll i landskapet. Kärnan av basalt har varit vulkanens utloppskanal. På toppen syns basaltpelare som är 188 miljoner år gamla (Bergelin 2010), alltså under juraperioden.

Basaltpelare Foto: Bengt Hertzman       Harsyra får ofta mer färg på basalt och diabas Foto: Bengt Hertzman

Det var då dinosaurierna regerade, under jura- och kritperioderna. Kärnan av basalt har varit vulkanens utloppskanal. De lösare avlagringarna har troligen eroderats bort och sitt nuvarande utseende fick antagligen Jällabjär under den senaste istiden. Då basalten vittrar blir resultatet näringsrik jord som ger en rik växtlighet. På toppen av Jällabjär finns ängsbokskog med örter som lundbräsma, gulsippa och smånunneört och en mångskiftande svampflora. Läs mer om Jällabjärs geologi här.

Upp

Skogen och dess växter

I bokskogen på toppen finns en hel del död ved Foto: Bengt Hertzman

Jällabjär har för inte så länge sedan mest varit betesmark men är numera till stora delar  täckt av bokskog av hedtyp även om ängsbokskog som nämnts finns på toppen. Här förekommer även avenbok och hassel och örter som vitsippa, gulplister, lundviol, lundvårlök skogsviol, smånunneört och harsyra.

April på Jällabjär Foto: Bengt Hertzman  Gulsippan är näringskrävande Foto: Bengt Hertzman

I ängsbokskogen är gräset lundslok vanligt. Lundbräsman har en av sina få växtplatser i bygden på Jällabjär. Även den ganska ovanliga tallörten finns här. typiska svamparter i bokskogen är puckelmusseron, bokmusseron, brokkremla, fagerkremla, lökbroskskivling, kruskantarell och längs stigen kantkremla.

Mängden död ved är relativt stor vilket gynnar många organismer.  I sänkorna och även i övrigt förekommer alskog som på några platser bildar vackra alkärr som på våren färgas av kabbelekans gula blommor och lite senare av bäckbräsmans ljusvioletta färg. I en mindre damm växer bland annat dvärgigelknopp. Det finns också vackra björkhagar med insprängda gläntor. I den norra och nordöstra delen som huvudsakligen ligger utanför naturreservatet finns planterad granskog och blandskog.

Upp

Beteslandskapet och dess flora

Fuktig betesmark med Fläcknycklar ssp D. maculata Foto: Bengt Hertzman    Den numera i trakten sällsynta Fläcknycklar, ssp D maculata Foto: Bengt Hertzman

Vid Jällabjär kan du ströva i några av Skånes finaste enefäladsmarker och björkhagar. Djur- och växtlivet är mycket rikt i det omväxlande landskapet. Att komma hit i april då hagarna är översållade av vitsippor är en fantastisk skönhetsupplevelse. Det finns torra hedar där det växer fårsvingel, knägräs,ljung, gråfibbla, ärenpris och jungfrulin men även fuktängar med blåtåtel och många arter starr. Man kan finna artrika stagg-gräsmarker och fukthedar men även kalkgräsmarker i en mosaikartad blandning. Nära toppen finns även en del öppna marker som nyligen varit åker där floran är trivial.

Slåttergubbar i en glänta Foto: Bengt Hertzman  Slåttergubbar Foto : Bengt Hertzman

Bland de många arterna av starr kan man finna hirsstarr, ärtstarr, ängsstarr, blekstarr. I de näringsrika gräsmarkerna hittar du det vackra gräset darrgräs, förr kallat kärleksgräs och ibland ett inslag i bröllopsbuketterna. Här finns många andra av det ålderdomliga landskapets växter fortfarande i livskraftiga bestånd såsom slåttergubbe, fläcknycklar underart jungfru marie nycklar, borsttåg, revig blodrot och revfibbla. Andra växter i hagarna är blåsuga, buskstjärnblomma, blodrot, ängsviol, ögontröst, läkevänderot och gökärt.

Vanlig ögontröst på fäladen i september Foto: Bengt Hertzman  Gulgrön kantmusseron i hagen Foto: Bengt Hertzman

En gång hittades den sällsynta ljungögontrösten här men den har inte återfunnits på senare år. Vissa år förekommer mängder av stensopp mera känd som karl johan och andra svamparter i hagmarkerna är mångkransad spindelskivling, aspsopp, eksopp, blåsopp, gulgrön kantmusseron. På gamla sälgar finns sälgticka.

Praktvaxskivling på fäladen Foto: Bengt Hertzman

De ogödslade hagmarkerna har en rik flora av ängssvampar på sensommaren och hösten färgas gräsmarkerna av vaxskivlingar i olika röda, gula, orange, bruna och gröna nyanser. Praktvaxskivling, trådvaxskivling, ängsvaxskivling, blodvaxskivling, papegojvaxskivling, gul vaxskivling, honungsvaxskivling och många fler men även rödskivlingar, fingersvampar och jordtungor.

Upp

Fåglar

Gulsparvens sång hörs i hagarna Foto: Lars Bergendorf

Jällabjär är utan tvekan en av Klippan-Röstångabygdens finaste fågellokaler när det gäller mängden häckande arter. Hagmarkerna med många gamla träd och död ved tilltalar hackspettar och fyra arter förekommer regelbundet, större och mindre hackspett, gröngöling och spillkråka.  Den sällsynta långflyttaren göktyta har hörts ropa någon gång.

Större hackspett Foto: Lars Bergendorf  Gröngöling Foto: Lars Nilsson

En vacker aprilkväll kan vara fylld av ljud från flygande knipor och morkullor, spelande enkelbeckasin och skogssnäppor, ropande tranor, kattugglor och kanske någon hornuggla.

Tranor födosöker ofta kring Jällabjär Foto: Lars Bergendorf

I maj gal göken i hagarna där det också är gott om svartvit flugsnappare, grå flugsnappare, entita, stjärtmes och trädkrypare. gulsparv och trädpiplärka. I bokskogen sjunger grönsångare och bofink. Bofasta rovfåglar är ormvråk och glada men man har god chans att se bivråk, sparvhök, duvhök och havsörn.

Upp

Djurliv i övrigt

Bland de större däggdjuren finns vildsvin som blivit ett gissel på senare år då den härjar i betesmarkerna som den plöjer upp med sina trynen på jakt efter föda. Man kan även få se älg, rådjur, räv och grävling.

Ungräv i augusti Foto: Bengt Hertzman

Insektslivet har bra förutsättningar men det är endast dagfjärilsfaunan som är någorlunda känd. Här finns arter som hagtornsfjäril, sälgskimmerfjäril, skogsnätfjäril, vitfläckig guldvinge, ängspärlemorfjäril, tosteblåvinge och ljungblåvinge.

Silverstreckad pärlemorfjäril Foto: Bengt Hertzman  Hagtornsfjärilar i parning Foto: Bengt Hertzman

Andra arter som hittats är nagelspinnare, humlebagge, fläckig blombock och gulröd blombock.

Gulröd blombock, hane Foto: Bengt Hertzman  Fläckig blombock Foto: Bengt Hertzman

Jällabjär har många upplevelser att ge besökaren året om.  Även en grå novemberdag bjuder på upplevelser, om än mer lågmälda.

Upp

Bra att veta

Jällabjär är naturreservat och de lokala föreskrifter som gäller framgår av informationstavlor på de båda parkeringsplatser som är de bästa angöringspunkterna. Man kan söka information på Länsstyrelsens hemsida samt Söderåsens Nationalpark som numera även ansvarar för naturreservaten kring Söderåsen.

Under sommarhalvåret betas markerna av kor, hästar och får. Ta hänsyn till dessa och om ni har hund med er så håll denna kopplad. Skåneleden går genom Jällabjär och är markerad med orange färg. Man kan fortsätta sin vandring mot Anderstorp och Natthall.

Upp

Hitta hit

Jällabjär nås från Röstånga där det både finns möjligheter att äta och bo. Till Röstånga går buss 518 från Klippan/Stehag. Från Röstångas centrum tar det ungefär en halvtimme att nå reservatet till fots via vägen mot Färingtofta.

Med bil/cykel svänger man i Röstånga mot Färingtofta och efter cirka en kilometer är det skyltat naturreservat till höger. Man följer sedan en grusväg fram till en skyltad parkeringsplats.
GPS-koordinater: 56.01046, 13.31164

Man kan också från Röstånga mitt emot kyrkan ta en mindre väg mot Anderstorps by och efter ett par kilometer är det skyltat Jällabjär till vänster. Även här finns en skyltad parkeringsplats.
GPS-koordinater: 56.11023, 13.32812

Gör din egen vägbeskrivning till Jällabjär (första parkeringen enl ovan)
Var vill du börja din resa:

 

 


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2017-09-19 av Bengt Hertzman