Klosterhagen och Kungsgården

Torpet Bona, fotograferad gåramålning

Dobra, Bona, Marocko, Algier och Riga låter knappast som namn hämtade från Klippantrakten men det är och var torp (en del är försvunna) i trakterna av Herrevadskloster som har finns med i den dokumentation som Riseberga-Färingtofta Hembygdsförening har gjort. Betydelsen av ordet torp förklaras enligt Svensk ordbok som ”Jordbrukslägenhet upplåten till annan person (torparen) mot dennes dagsverksskyldighet åt jordägaren”.

Torpen var ofta lokaliserade till den del av gården som var sämst användbar för odling. Till torpet hörde förutom stugan, ett fähus/lada och några hektar mark. Som arrende utförde torparen det antal årliga dagsverken (arbetsdagar) som var fastställt i det kontrakt som han tecknat med jordägaren. Oftast var torparen kallad till gården när vädret var lämpligt för sådd och skörd, från klockan 6 på morgonen och så länge dagsljuset varade. Arbetet vid torpet fick därför till stor del utföras av hustrun och barnen.

Kiällstorp1930-talet

1784 fanns vid Herrevadskosters Kungsgård 14 torp. Vid sekelskiftet 1900 var de 19 till antalet och fullgjorde sammanlagt 1475 mansdagsverken och 184 kvinnodagsverken. Studiecirkeln har i skriften dokumenterat de torp som är nämnda i Riseberga församlingsböcker under åren 1820 till ca 1950.

Under studiecirkeln har många deltagare varit med alla 5 terminerna medan andra har besökt cirkeln vid speciella tillfällen för att dela med sig av sin kunskap om ett eller flera speciella torp eller personer. Några av deltagarna är själva ”klostringar”, andra intresserade av den historiska miljön, alla har bidragit på olika sätt för att göra skriften möjlig.

Arbetet har bestått i att samla in material som t ex fotografier, olika dokument och artiklar. Dokument i Hembygdsföreningens arkiv har genomlästs och diskuterats. Böcker om trakten t ex Ljungbyhedsboken och skriften om Remontdepån har varit till hjälp. Digitaliserade arkiv som Lantmäteriets Historiska Kartor, Fastighetsboken (Riksarkivet) och Mantalslängden från 1941 har också varit till stor hjälp. Skriften Kulturminnesvärd i Klippans kommun, Ljungbyhedsdelen har också använts som källa.

Herrevadsklosters skola, år okänt

Personuppgifter har hämtats i första hand från Riseberga kyrkoarkiv men den största och viktigaste källan har dock varit egna minnen och berättelser från förr och nu. Gruppen som arbetat med dokumentationen riktar ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit. Flera av fotografierna finns i Hembygdsföreningens arkiv men de flesta har ställts till gruppens förfogande av privatpersoner till vilka framförs ett stort tack liksom till Studieförbundet Vuxenskolan, biblioteket i Ljungbyhed och till Kulturnämnden i Klippans kommun.

Herrevadskloster-snickarverkstaden

 

 

 

 

 

 


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2016-03-04 av Bengt Hertzman