Nu blommar vild oregano vid Färingtofta

 Kungsmyntan vid Färintofta Foto: Bengt Hertzman

Nära Färingtofta kan man nu få se en av våra vilda kryddväxter, kungsmyntan, blomma i stort antal. Bland tallarna i ett gammalt grustag breder mattor av kungsmynta ut sig och sprider en väldoft som lockar till sig massor av fjärilar, humlor, bin och blomflugor. Att en varm sommardag vandra omkring i gläntorna är en upplevelse för alla sinnen. Pustar av väldoft och ett färgsprakande skådespel med fjärilar och andra insekter i alla färger och former.

Storfläckig pärlemorfjäril Foto: Bengt Hertzman Tistelfjäril  Foto: Bengt Hertzman

Kungsmyntan är en av våra bästa vilda nektarväxter tillsammans med bland annat åkervädd, ängsvädd och timjan. Platser där dessa växter fortfarande förekommer i stort antal ska vi vara rädda om och vårda. Här pratar vi inte särintressen utan livsnödvändiga näringskällor för många pollinerande insekter inklusive honungsbin. Insekter som gör ett viktigt arbete för oss människor. En utredning som Jordbruksverket har gjort visar att värdet av den svenska honungsproduktionen ligger på 117-135 miljoner medan värdet av bins pollinering i Sverige är 189-325 miljoner kronor per år. Som markägare kan man göra en stor insats genom att spara dessa örtrika miljöer.

Humla på kungsmynta  Foto: Bengt Hertzman

Till vildbin räknas humlor och solitära bin, i Sverige finns ca 300 arter. I och med det storskaliga jordbrukets inträde i Sverige har denna artgrupp missgynnats, då miljöer i form av bryn, gläntor, dikesrenar, kantzoner och åkerholmar försvinner eller växer igen. Detta medför brist på både boplatser (anläggs ofta i solexponerad sand), och mat i form av nektarväxter.

Vilda bin utför ett stort arbete för oss människor, i och med deras pollination av olika sorters grödor, såsom äpple, jordgubbar, oljeväxter, klöver, ärtor, bönor, blåbär.

Sand- och grustäkter hyser ofta ett rikt insektsliv. Här finns viktiga strukturer såsom solbelyst blottad sand, småvatten och en rik flora. När täkten avslutas planade man tidigare ofta ut marken och planterade tall. Nuförtiden när kunskapsnivån höjts gällande naturvärden i täkter, vill man istället spara täkternas utseende med avseende på småvatten, sandiga sydbranter och annat som gynnar inte minst bin.

Mindre guldvinge Foto: Bengt Hertzman

Sista veckan i juli när jag och kompisen Lasse Bergendorf besökte platsen strax nordväst Färingtofta så var det ett vimmel av fjärilsvingar tillhörande mer än 20 olika dagfjärilsarter i gläntorna där kungsmyntan blommade för att inte tala om alla humlor och bin. Tillsammans med oreganon blommade även andra goda nektarväxter som gul sötväppling, monke, åkervädd och renfana.

Fyrbandad blombock  på renfana Foto: Bengt Hertzman Gul sötväppling Foto: Bengt Hertzman

På vissa växter trängdes tistelfjäril och påfågelöga med silverstreckad- och storfläckig pärlemorfjäril. Även den ganska sällsynta rödfläckiga blåvingen sågs söka föda. Blomflugor som den praktfulla ljungtorvblomflugan frossade också i nektar liksomden fyrbandade blombocken. De senaste åren har massor av intressanta insekter setts på denna plats intill Munkabroån. Det finns också en källa och några dammar i området som ytterligare ökar mångfalden här. Man kan bekvämt röra sig och se på mångfalden längs små vägar.

Rödfläckig blåvinge  Foto: Bengt Hertzman

Kungsmynta är en flerårig ört som kan bli drygt en halv meter hög. Stjälkarna är upprätta och upprepat greniga i toppen. Bladen är kortskaftade med äggrund bladskiva som har helbräddad eller fint naggad kant och tilltryckt behåring. Kungsmynta blommar i juli-augusti med små, rödvioletta blommor som sitter i huvudlika eller kvastlika samlingar i stjälktoppen. Kungsmynta är lätt att känna igen på de styvt upprätta stjälkarna och de rödvioletta blommorna som sitter i täta toppställda gyttringar. Hela växten är kryddluktande och kan i soliga lägen vara rödaktig.

Kungsmynta vid Färingtofta Foto: Bengt Hertzman

Oregano är en välkänd krydda i stora delar av världen men faktiskt använd som namn på flera olika örtarter. Den oregano som odlas och kan övervintra i södra Sverige är kungsmyntan, Origanum vulgare L., en flerårig ört med synonyma namn som dosta, koning och vild mejram. Kungsmynta finns vildväxande främst på kalkrika platser i södra halvan av Sverige men är ganska sällsynt och förekommer från Skåne till Jämtland. Den växer i skogsbryn, backar och bergknallar, huvudsakligen i kalktrakter. Beståndet nordväst om Färingtofta är ett av de största som jag sett i Skåne. Däremot är den vanlig odlad och uppskattad i våra trädgårdar som en av de vackra växter vi både har till prydnad och till mat. Kungsmyntan är mångformig med flera underarter och i plantskolor säljs olika former och varianter med vita till purpurröda blommor.

Kungsmyntan har använts som krydda och medicin under lång tid. I Sverige är den känd sedan medeltiden. Den har haft en framträdande roll i folkmedicinen och i de baltiska länderna används den än idag för att behandla åkommor såsom luftrörskatarr och som antiseptiskt medel. Förutom att vara en mycket god krydda till tomat- och kötträtter så har den i forna tider varit surrogat för te och man har också använt kungsmynta för att färga textilier rött.

Kungsmyntan var en av de krydd- och medicinalväxter man tittade närmare på i projektet SPIMED (Spice and medicinal plants in the Nordic and Baltic countries – Strategies for conservation of genetic resources in minor crops) som pågick under åren 2002-2005. Dels utarbetades rekommendationer för bevarande av krydd- och medicinalväxter i Norden och de baltiska länderna, dels valdes åtta arter som samlades in från olika lokaler, beskrevs och analyserades. Mer om detta kan man läsa i projektets slutrapport som finns att få från NordGen i Alnarp.

Ljungtorvblomfluga Foto: Bengt Hertzman

Du kan läsa mer om gruslandskapet vid Munkabroån under avsnittet Utflyktsmål på vår hemsida.

Kompletterande fakta hämtad från Den virtuella floran.

 

 

 


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2014-07-30 av Bengt Hertzman