Kyrkorum i Rönneå- och Söderåsbygden

Kyrkor i Åsbo kontrakt

St Petri kyrka Vedby kyrka Västra Sönnarslövs kyrka Gråmanstorp kyrka Riseberga kyrka Färingtofta kyrka Kvidinge kyrka Östra Ljungby kyrka Källna kyrka

Klippans kommun består av tre församlingar och tillhör Lunds stift som har en tusenårig historia. I Klippans församling ligger fyra kyrkor, i Riseberga–Färingtofta församling två kyrkor och Östra Ljungby församling finns två kyrkor.

Cisterciensermunkarna som kom till Herrevad år 1144, byggde en mycket stor kyrka. Ärkebiskop Eskil var personligen engagerad på det sättet att han skänkte mark för bygget. Denna kyrka var församlingskyrka i Riseberga men blev förstörd under de dansk- svenska krigen på 1600-talet. Byggherrarna från Herrevadskloster gick ut i de omkringliggande församlingarna där de byggde kyrkor. Även från Lund kom byggare när domkyrkan var färdig – Gråmanstorps kyrka har belägg för detta.

Socknarna är Källna, Östra Ljungby, Gråmanstorp, Vedby, Västra Sönnarslöv, Riseberga och Färingtofta. I Riseberga finns också  ett kapell där inga kristna symboler förekommer.

Åby-Klippan var delat mellan V.Sönnarslöv, Gråmanstorp och Vedby. Klippan har ett kapell med begravningsplats och 1966 blev Klippans egen kyrka, S:t Petri, klar. Arkitekten var den kände Sigurd Lewerentz vars livsverk även innefattar Skogskyrkogården i Stockholm, Malmö Opera och Östra Kyrkogården i Malmö.

Kyrkorna i Rönneå- och Söderåsbygden visar upp en stor bredd i byggnadsstil och historia och är väl värda ett besök. Man kan med fördel göra en rundtur mellan dem och på samma gång njuta av det vackra landskapet. I texten nedan har vi även lagt till några kyrkor i socknar som gränsar till Klippans kommun som Billinge, Röstånga, Konga och Kvidinge då dessa får anses tillhöra bygden kring Rönneå och Söderåsens sydöstra del.

Upp

Sankt Petri kyrka

Sankt Petri kyrka Foto: Inger Persson

Sankt Petri kyrka ligger centralt i Klippan. Är församlingskyrka i Klippans kommun. Kyrkan uppfördes 1962-66, ritad och konstruerad av Sigurd Lewerentz. Kyrkan är en av Sveriges arkitektoniskt mest fulländade kyrkor och internationellt uppmärksammad. Kyrkan invigdes första advent 1966. I det låga klockhuset hänger fyra klockor med ingjutna dikter av Bo Setterlind. Bland utsmyckningarna märks bl.a. en dubbelgobeläng skapad av Sven X:et Eriksson och vävd av Barbro Nilsson, krucifix av elfenben designad av Christian Berg. Skulptör Christian Berg har skulpterat ”Nådens skålar” som ligger utanför kyrkan på förgården.

Mer information finns att läsa på www.sanktpetrikyrka.se

Pilgrimsvägen

Nådens skålar vid Sankt Petri kyrka Foto: Inger Persson

Sankt Petri kyrkas klockhus Foto: Inger Persson Sankt Petri kyrka Foto: Inger Persson

Klippans kapell är byggt på 1930-talet, och är egentligen utformad som en mindre kyrkobyggnad. Används mest vid begravningar, men ibland även vid andra förrättningar. Är Klippans tätorts egentliga ”begravningskyrka”.

Kapellet Foto: Inger Persson

Upp

Gråmanstorps kyrka – Jungfru Maria Kyrka

Gråmanstorps kyrka Foto: Inger Persson

Gråmanstorps kyrka ligger i Klippans församling vid vägen mot Ängelholm. Omkring 1160 färdigställdes kyrkan som helgades åt jungfru Maria. Kyrkobyggnaden uppfördes av cisterciensermunkar från Herrevadskloster i samarbete med byggare från domkyrkobygget i Lund. Under 1400-talet tillkom kyrktornet i väster och kyrkan försågs med innertak med kryssvalv. Upphängningsanordningen för kyrkklockorna är medeltida. Dopfunten är samtida med kyrkan och de märkliga figurerna på dess bas är fortfarande föremål för forskares spekulationer. Är det jätten Finn eller kanske en demon? Dopfunten är av sandsten och upphovsmannen oidentifierad och saknar paralleller.

Nordportalen med de skulpterade tympanonfälten.  Foto: Bengt Hertzman

Kyrkan är ombyggd på 1700- talet och inventarier har införskaffats via donationer bl.a. av Bjärsgårdssläkten Gyllenstjärna.

Jätten Finn
Jättevargen fast i sten

Gråmanstorps kyrkogård Foto: Inger Persson

Upp

Östra Ljungby kyrka

Östra Ljungby kyrka Foto: Bengt Hertzman

Östra Ljungby kyrka är uppförd i slutet av 1850-talet med långhus och femsidigt avslutat korparti. Det kvadratiska tornet tillkom ett par årtionden tidigare. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv. Väggarna är målade i brun kvaderimmitation.

Äldst bland kyrkans inventarier är dopfunten, som är huggen i sandsten och med rund skål och smyckad med repstav. Dopfunten är från senromansk tid (1200-tal). Dopfatet i mässing är ett vackert arbete från 1500-talets senare del. Den medeltida kyrkan låg på samma plats.

Östra Ljungby kyrka Foto: Bo Bengtsson

Upp

Källna kyrka

Källna kyrka Foto: Inger Persson

Kyrkan byggdes i rött tegel 1870-71 med västtorn och rektangulärt långhus med en femsidig avslutning i öster. Den tidigare sockenkyrkan låg vid Rönneå, söder om den nuvarande. En större renovering gjordes ca 1940.

Sedan 1979 står 1480 års kyrkklocka i vapenhuset, deponerad av Helsingborgs museum.

Upp

Västra Sönnarslövs kyrka

V. Sönnarslövs kyrka Foto: Bengt Hertzman

Västra Sönnarslöv hade tidigare en medeltids romansk stenkyrka från tidigt 1100-tal, men då den var i mycket dåligt skick, beslöt man sig för att bygga en ny. Den gamla som låg några kilometer västerut, såldes för 100 kr, predikstolen för 16 kr och kyrkan valde man att sedan spränga.

Den nya kyrkan byggdes 1893-94 och är byggd av sten och tegel med torn och smalare kor och har en gotlandsinspirerad nygotisk stil. Materialet till kyrkan hämtades från bygden, där bl a gråstenen kom från Klintarp och Söderåsen. Teglet kom inlindad i halm via järnvägen till stationen i Kvidinge.

I samband med att den nya kyrkan togs i bruk avskaffades regeln att skilja män och kvinnor åt i kyrkbänken (män satt tidigare åt höger och kvinnorna till vänster). Den nya kyrkan invigdes den 22 oktober 1894.

Få invententarier från den gamla kyrkan finns kvar, men på nuvarande kyrkas norra vägg hänger den gamla kyrkans triumkrucifix, som är från slutet av 1400-talet.

V. Sönnarslövs kyrka Foto: Bengt Hertzman

Upp

Vedby kyrka

Vedby kyrka Foto: Bo Bengtsson

Vedby nuvarande kyrka är från 1860-talet, men den är byggd på samma plats som den tidigare medeltidskyrkan. Från den äldre kyrkan är bevarat ett triumfkrucifix i ek från medeltiden, som numera förvaras på Historiska museet i Lund. Samtidigt som kyrkobygget pågick utvidgades kyrkogården, vilken var färdig på hösten 1867.

Kyrkan fick sin orgel samma år som invigningen. Den transporterades från Malmö till Stehag och därifrån med häst och vagn till Vedby. Altartavlan är skänkt av ägaren till Pappersbruket.

Kyrkan fick många gåvor av församlingens syförening, bl a mässkrud, ljusstakar, lampetter och kollekthåvar.

Vedby kyrka Foto: Inger Persson

Upp

Riseberga kyrka

Riseberga kyrka Foto: Inger Persson
Riseberga kyrka är dokumenterad från ca mitten på 1500-talet, men åtminstone delar av tornet är troligen ännu äldre. Riseberga kyrka invid Rönne å är en saltkyrka med långhus, smalare kor i väster och ett torn. Långhuset är försett med stora rundbågiga fönster och tunnvalv dekorerade med målningar av professor Einar Forseth. En altarpredikstol finns i koret.

Kyrkan med från början ett lågt torn har medeltida ursprung och kan ursprungligen ha varit ett kapell medan Herrevads klosterkyrka varit församlingskyrka. Långhuset var från början rektangulärt och endast 12 meter långt.

Vid 1600-talets slut byggdes kyrkan troligen om och 1707 byggdes tornet på för att ge plats för kyrkklockorna. På 1700-talet tillkom korsarmar åt norr och söder. Enligt traditionen har man hämtat stenen från ruinerna av Herrevads kloster. År 1819-1820 förlängdes långhuset och koret flyttades över från öster till väster. Vid återinvigningen 1820 tillägnades kyrkan kronprins Oscar I och benämnes alltså Oscars kyrka.  År 1937 restaurerades kyrkan, varvid tunnvalvet försågs med målningar av professor Einar Forseth. En ny inre restaurering gjordes 1987.

På kyrkogården finns även ett större gravkapell, byggt 1937, som fortfarande används. Det finns också ett kolumbarium (gravsättningsrum för urnor), vilket är unikt för landsbygdskyrkogårdar. Känt är också generalguvernör J C Tolls gravmonument, med den höga avbrutna pelaren.

Kyrkan är den största i kommunen, åtminstone om man räknar hur många besökare som samtidigt får vistas i kyrkan, nämligen 500 st.

Riseberga kyrka Foto: Bo Bengtsson

Upp

Färingtofta kyrka

Färingtofta kyrka 2013 Foto: Bengt Hertzman

Färingtofta kyrka är Klippans kommuns östligast belägna kyrka. Det är en medeltidskyrka, men på 1820-talet gjordes en större ombyggnad och då fick den sitt nuvarande utseende. Kyrkorummet bildar en så kallad tvärkyrka med längdaxeln i nord-sydligriktning. Altaret och predikstolen, som är kombinerade, är placerade på långhusets östra vägg.

Den ursprungliga kyrkan i Färingtofta uppfördes sannolikt på 1200-talet, men byggdes om helt i början av 1800-talet. Arkitekten J.W. Gerss ritade kyrkan i dess nuvärde utseende. Den ombyggda kyrkan invigdes 1828. Sitt namn, Josephinas kyrka, fick kyrkan för att den vid nyinvigningen 1828 tillägnades kronprinsessan, senare drottningen, Josephina, Oscar I:s hustru. Det finns idag inte många rester kvar av den gamla medeltidskyrkan. Tornet blev färdigt 1797. Dopfunten av sandsten är skapad av en okänd konstnär och härstammar från medeltiden. Den har tidigare varit målad, först i starka färger under medeltiden därefter marmorerad. Sitt nuvarande utseende fick den 1961.

Faringtofta kyrka Foto: Inger Persson

Upp

Fler kyrkor i Rönneåbygden

Kvidinge kyrka

Kvidinge kyrka Foto: Bengt Hertzman

Kvidinge kyrka invigdes 1886, då den medeltida kyrkan från mitten av 1100-talet revs. Den gamla kyrkans torn behölls dock men byggdes om. Kyrkan är byggd i nygotisk stil och med Caroli kyrka i Malmö som förebild. Altartavlan målades till kyrkans invigning av konstprofessor Mårten Eskil Winge, Stockholm, och föreställer Jesus i Emmaus.

Från den gamla kyrkan finns  en altaruppsats från 1708-09 bevarad av bildsnidaren Gustaf Kilman, Borås, en ljuskrona från 1600-talet och fyra huvudbanér med anknytning till den närbelägna Tommarps kungsgård.

Från vår egen tid finns fyra glasmålningar utförda av Ängelholms konstnären Nils Möller.
Kyrkan rymmer 600 personer men i norra korsarmen har ett sidokapell inretts för att åstadkomma större närhet i gudstjänsterna.

Upp

Kvidinge kapell

Kvidinge kapell Foto: Bengt Hertzman

Upp

Röstånga kyrka

Röstånga kyrka Foto: Inger Persson

Kyrkan är uppförd senast i början av 1220-talet och av den medeltida byggnaden är bara den nuvarande mittdelen kvar. Övrigt har förstörts vid restaureringar och om-och tillbyggnader. Kyrkan saknade troligen torn från början. Klockorna var upphängda i en fristående klockstapel, som 1813 ersattes av en med kyrkans västra gavel sammanbyggda klockstol. Sin nuvarande utformning fick kyrkan 1939 i samband med en påbyggnad.

Vid en genomgripande restaurering 1839 omformades korpatiet, vapenhuset i trä revs, yttertaket togs ned och såldes och ersattes med tak av trästickor. Vid den restaureringen försvann också den medeltida inredningen med undantag för dopfunten och dopfatet av mässing från 1500-talet. Från 1700-talet finns även ett par ljusstakar bevarade samt ett exemplar av Karl XII:s bibel. Kyrkan genomgick ytterligare en stor restaurering 1893 då spåntaket ersattes med plåt, de gamla träfönsterna ersattes med gjutjärnsfönster, predikstolen flyttades ner i kyrkan, nya bänkar sattes in och kyrkan med undantag för valvet vitmenades. Ytterligare restaureringar har gjorts på 1900-talet, då bl a taket kläddes med tegelpannor.

Röstånga kyrka Foto: Inger Persson Minneslunden Röstånga kyrka Foto: Inger Persson

Upp

Billinge kyrka

Billinge kyrka Foto: Inger PerssonKyrkan invigdes den 27 aug 1865. Inskriptionen på en stentavla över kyrkans huvudingång, skänkt av kvarnägaren Måns Sonesson, har årtalet 1864. En regnig sommar och tidig vinter detta år försenade kyrkobygget. Den gamla kyrkan, som revs 1863-1864, var 47 1/2 aln lång och 14 1/4 aln bred. Den låg på samma plats som den nya. Från gamla kyrkan finns rester av huggna sandstenar från portaler och pelare. I nya kyrkans murar ingår mycket sten från gamla kyrkan. Dopfunten av sandsten, från 1100- eller 1200-talet, med dopfat av mässing, från 1500-talets senare hälft.

Billinge kyrka Foto: Bengt Hertman
Två kyrkklockor, som på gamla kyrkans tid hade sin plats i en klockstapel, belägen öster om kyrkan. Storklockan, gjuten 1750, står sedan 1958 nedanför koret. Den rämnade 13 mars 1822, då husmannen Rasmus Rasmusson och hans hustru Märta Jönsdotter begrovs. Den lagades med 5 dubbelt konformade järn och kunde så tjänstgöra ytterligare 136 år.Lillklockan i tornet är gjuten 1792, ”då Sverige sörjde Gustaf III, fallen för inhemsk mordisk hand.” Kyrkbygget kostade 20 500 riksdaler. 130 000 tegel hämtades från Rönneholm. Arkitekt var domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall, Lund, byggmästare var A. Haf från Hesslunda. Antalet sittplatser var ursprungligen 875 men har senare minskats ned till 550.

Klockarebänken under södra nummertavlan användes fram till 1881. Den riksbekante Billinge-klockaren Nils Lilja, hedersdoktor vid universitetet i Göttingen, satt där sällan eller aldrig utan hade vikarie och ägnade sig åt författarskap i naturvetenskapliga och filosofiska ämnen. Orgeln jämte orgelläktaren byggdes 1881 av orgelbyggaren R. Nilsson, Malmö. Den har 17 stämmor. Korfönstren har glasmålningar och matt antikglas. Mittfönstret med Jesus på korset samt Maria och Johannes och Maria från Magdala nedanför utfördes av konstnären Hugo Gehlin 1933. De båda sidofönsterna utfördes av samme konstnär 1952. Var och en av de tolv apostlarna har sitt särskilda kännetecken, Petrus har nyckel till himmelriket, Thomas tvivlaren har vinkelhaken för att kunna kontrollera allt..

Series Pastorum – kyrkoherdelängd – fanns enligt beskrivning på insidan av predikstoldörren i gamla kyrkan. Ovanför dörren mellan vapenhuset och kyrkan finns en ny Series Pastorum, Kyrkogården, som under flera århundraden endast omfattat själva backkrönet, utvidgades i alla fyra väderstrecken i samband med kyrkobygget. De utvidgade områdena invigdes i samband med kyrkoinvigningen den 27 aug 1865. Hundra år senare tillkom det nya kyrkogårdsområdet väster om kyrkan i tre terasser samt ny uppfart med parkeringsplatser. Arkitekt för detta arbete har varit professor Per Friberg.

Upp

Konga kyrka

Konga kyrka Foto: Inger Persson

Konga kyrka är en typisk medeltida landsbygdskyrka, där inga allt för genomgripande förändringar har förstört dess medeltida prägel. Kyrkan byggdes troligen i slutet av 1100-talet, bestod av från öster räknat absid, kor och långhus. Absiden skildes från koret av triunbågen, och koret från långhuset av triumfbågen, där nu korset hänger på norra sidan. Långhuset bestod av två kvadrater d.v.s dubbelt så långt som det var brett. Den tredje delen samt tornet har byggts till. Väggarna i absiden bär spår av två medeltida kalkmålningsdekorationer. Nuvarande altartavlan kom till 1910 och är en kopia efter en tavla av konstnär Carl Block, Holbäck, Danmark, utförd av konstnär Mattias Taube, densamme som gjort altartavlan i Ask kyrka.

I långhusets valv ser vi till vänster Jungfru Maria bebådelse, ängeln Gabriel med rikt veckad dräkt och med spira i handen samt Maria som knäböjer vid en läspulpet. Till höger ser vi Marias möte med Johannes döparens moder Elisabeth. I södra valvet avbildades Jesu födelse, dock har vissa delar utplånats. Till höger i samma valv ser vi Maria stå med ett barn i famnen. I västra valvet skildras de vise männen och i norra valvet barnamorden i Betlehem.

Kyrkotornet färdigställdes först 1796, tidigare hade man en klockstapel som togs bort 1799 enligt prostvisitationen.

Konga kyrka Foto: Bengt Hertzman

 

Fakta till denna sida är hämtade från följande källor:  
Malmberg, Axel: Vedby kyrka
Nationalencyklopedien
Västra Sönnarslövs Bygdeförening: Från å till ås
Simonsson, Martin: Det gamla Röstånga
Svenska kyrkan
Åsbo Släkt- och Folklivsforskare

Bo Bengtsson, Riseberga har varit behjälplig med information


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2013-12-29 av Inger Persson, Ulrika Nilsson och Bengt Hertzman