Ortsnamnens betydelse

ANDERSTORP

Redan 1472 är namnet belagt, Andherstorpp. Det var förmodligen en man som hette Anders eller Andreas som byggde den nya gården. Ordet torp från den tiden betyder ofta ’nybygge’.

BJÄRSGÅRD

Namnet Bjärsgård skrevs Bierssgardt 1503. Det betyder ’gården vid bjäret’. Ett bjär är detsamma som berg, och ordet kunde användas om såväl ett berg som en mindre höjd.

BLINKARP

Det är inte helt klart vad namnet betyder, mer än att –arp betecknar ett torp, som betyder ’nybygge’, som det antas ha gjort på medeltiden då namnet kan tänkas ha bildats. (Blinnckerup 1574). Förleden i namn på –arp, -erup, -torp brukar vara ett manligt personnamn, och i det här fallet har vi kanske att göra med ett namn Blinke som bars av någon som utmärkte sig genom att blinka kraftigt med ögonen. Namnet skulle i alla fall kunna ha med verbet blinka att göra.

BLÄSINGE

Det heter på äldre skånsk dialekt bläsa för blåsa. Bläsinge är alltså ’stället där det blåser’. Äldst finns namnet bevarat från 1516 (Blesiinge).

BONNARP

Bonnarp (Bonderup 1539) betyder ’Bondes torp’, ’Bondes nybygge’, och det är nog en mansperson vid namn Bonde som åsyftas.

BRANDSBERGA

Detta namn verkar så enkelt: en förled brand och en efterled berg som slutar på det i ortnamn så vanliga och egentligen betydelsetomma a-et. Men vi vet inte om brand syftar på att det har varit en vådeld på platsen, om man svedjat för att kunna odla bättre eller om gården ägts av en person vid namn Brand. Att ett personnamn ingår är troligast. Det är genitivformen på –s som tyder på det. Namnet är gammalt och det användes i ett dokument 1484, där det enligt en avskrift från 1624 stavades Brandzbierg.

DAGSTORP

I detta namn ingår personnamnet Dag.

DJUPADAL

Rönneådalen är rätt djup där Djupadal ligger, så namnet låter sig lätt förklaras.

FORESTAD

Vadställen var viktiga för samfärdslen. Över ett så stort vattendrag som Rönneå utgjorde Forestad en mycket viktig övergång. Stavningen Faarellstad från 1537 får inte förleda en att tro att det är ett fisknamn som ingår. Det är säkert ett ord som betyder ’vadställe’, samma ord som finns på engelska såsom ford. Den allra äldsta formen av namnet ingår i beteckning på en bro, Fordestad, från 1503.

FORSMÖLLAN

Namnet finns bevarat från 1365 (Forsamøllæ). Ordet mölla kan betyda en annan anläggning än en kvarn, t.ex. sågmölla, men här rör det sig nog om en vattendriven kvarn vid en fors i ån.

FÄRINGTOFTA

En färing är en person från Färs härad, kring och öster om Vombsjön. Antagligen har en sådan eller flera personer från Färs ägt och bebott de tofter, dvs. tomter, som gavs namnet Färingtofta. Toft betyder detsamma som tomt, alltså ’enskild mark med hus’, men ofta har ordet använts om sådana tomter där bostaden har övergetts. Det äldsta belägget på namnet är Fiærthingætoftæ från 1356, bevarat i en senare avskrift. Det äldsta originalet, från 1406, stavades Færingatofta.

GILLASTIG

I namnet Gillastig ingår kanske ett mansnamn Gille eller Gilde. Namnet har ursprung­ligen betecknat en stig som ledde till honom, eller som han brukade ta, eller … (Gillesty 1503).

GUVARP

Namnet innehåller ett mansnamn, som många namn på –arp gör. Arp är samma som -torp. Här är det en person som hette Gudi som antagligen var en tidig brukare av nybygget. Ordet torp på den här tiden betydde nämligen ’nybygge’. Namnet skrevs Gurup 1584.

GÖINGEVÅNGEN

Namnet Göingevången är belagt i en lantmäterihandling från 1839. På traktens äldre dialektala uttal hette den Jyngavången. Det är okänt vad vången kan ha haft med göingar att göra. Kanske odlades den först av en person från Göinge, eller kanske rastade göingar på genomresa vid den. Kontakterna med grannhäradet har alltid varit livliga.

HERREVADSKLOSTER

I namnet ingår ett gammalt namn på en del av Rönneå, Hæria, ett namn som inte finns belagt mer än indirekt via Herrevadskloster. Ånamnet Hæria är bildat till har som beskriver något stenigt, i det här fallet förmodligen en del av ån med mycket sten. Och där kan man tänka sig att det har funnits ett lämpligt vadställe, Herrevadet, som sedan gav namn åt klostret.

HORSABACKEN

Namnet betyder ’hästbacken’. Från engelska känner vi igen hors(e). Om r och s kastas om blir det ross. Det är liksom russ egentligen samma ord.

HUNSERÖD

Namnet skrevs Hundsröd 1645. Det är förmodligen ett gammalt ord hun som utgör första leden. Detta ord tror man betecknade en ås eller höjdsträckning. Så namnet skulle i så fall betyda ’röjningen vid åsen’.

HYLLSTOFTA

Det är mycket vanligt att ortnamn slutar på ett a som inte inte tycks ha någon annan funktion än att markera att det är ett ortnamn. Ordet toft betecknar en hustomt och mer speciellt en ödetomt. Förleden skulle kunna vara ett ord som på gammal dialekt heter höl och betecknar en fördjupning eller håla i ett vattendrag.

HÖRSDAL

Att en gård heter något på –dal är vanligt, även om den inte ligger i en dal. I detta fall stämmer det väl. Förleden hör- finns också som ensamt namn på den gård som bara heter Hör (Höer 1551). Det är ett ord som också kan uppträda i formen harg eller horg. Det betydde ’stenig plats’, ’stenröse’.

JUSKUSHALL

En hall är ju en klipphäll eller höjd. Juskus är nog en svag förvrängning av ordet ljumske, som på äldre skånsk dialekt heter juske. Det ordet har använts för att beskriva inte bara ljumskarna hos en människa eller ett djur, t.ex. en häst, utan partiet mellan och omkring ljumskarna, alltså länderna och buken. En juskabraj häst var bred om länderna. Man har nog sett likheter hos formen på hallen eller höjden och en hästkropp.

JÄLLABERG

Höjden kallas väl oftast lokalt för Jällabjär. Det är vanligt i Skåne att ortnamn heter något på –bjär i ställer för –berg. Betydelsen är densamma, alltså ’höjd’ snarare än ’berg’. Förleden i Jällabjär är samma som ordet hjälle, ’höskulle’. Det betyder ursprungligen ’hylla’ eller ’avsats’ och har väl här använts i betydelsen ’höjd’ för att beskriva vulkanproppen.

JÄRBÄCK

Enligt dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (Skånes Ortnamn, Norra Åsbo härad 2008, Carl-Erik Lundbladh) skrivs namnet Jernbech 1584 och Jernbeck 1615 och Järnbäck 1713 och Järbäck från 1874. Namnet betecknade ursprungligen en bäck. F.leden är järn med syftning på att vattnet innehåller fällningar av järn eller är järnfärgat. En annan möjlighet är att f.leden iarn ”grus” (Sörensen DSÅ 3:247).

KLINGSTORP

Namnet Klingstorp har formen Kleinstorp där det först dyker upp 1543. Redan 1584 skrivs det Klingstorp. Möjligen var det en person med binamnet Kling som byggde en ny gård. När namnen är så gamla betyder torp ofta ’nybygge’.

KLIPPAN

Namnet Klippan användes först om den klippa i Rönneå där man anlade det som så småningom blev pappersbruket. Första gången Klippan nämns i bevarade källor är i ett tingsprotokoll från 1635. Där står om en Kobber Mölle vid Klippenn, alltså en kopparmölla, ett kopparbruk.

KONGA

Det är oklart vad namnet ursprungligen betyder, men det kan vara en beteckning för den höjd där orten ligger att göra. Konga är äldst belagt i formen Kunghe 1390.

KVIDINGE

Det är många ortnamn som slutar på –inge. Ofta betydde de ursprungligen ’platsen vid…’ eller ’platsen som kännetecknas av …’. Kvidinge kan vara ’platsen vid kvedet’. Det var förmodligen en terrängformation som kallades kved, d.v.s. ’mage’.

LILLA KLÅVERÖD

Förleden är troligen kompositionsform av klove (klyfta, öppning). På några ställen kring Klåveröds by finns djupa raviner. Skulle också kunna ha att göra med klev (brant bergvägg, stup) som troligen går i igen i namnet Klöva Hallar inte så långt från Klåveröd. Slutleden i ordet, -röd är röjning i skog.

LJUNGBYHED

Namnet Ljungbyhed är nu främst namn på tätorten men betecknade ursprungligen heden som hörde till Ljungby, alltså bynljungen eller ljungheden. Det var excercisfältet som förr låg där som gjorde heden Ljungbyhed så intressant att ett samhälle i dess närhet kom att få samma namn.

MODARÖD

Namnet kan syfta på ett vägmöte, ett mot, i närheten av den ursprungliga röjningen, rödet, i skogen. Moderyet 1551.

MUNKARP

Troligen slog sig missionerande munkar ner på den här platsen eller grundade bebygglesen. Arp är samma ord som torp, som i äldre namn betyder ’nybygge’.

NATTHALL

En höjd har ofta ett namn där hall ingår. Det betecknar oftast en häll eller berg i dagen. Varför höjden har ett namn med Natt- är höljt i dunkel. Redan i slutet på 1700-talet, 1797, nämns Natthallsmaden i en lantmäterihandling.

PAPPERSBRUKET

En klippa i Rönneå användes för att först identifiera pappersbruket, eller pappers­möllan, som man sa då. I ett brev från 1649 talas om papiermöllen på Clippen.

PILOS

Den gård som nu kallas Pilos hette Nyholmen i en husförhörslängd från 1830-talet. Det nuvarande namnet fick gården efter en ägare som hette Pilo i efternamn.

RISEBERGA

Första leden i namnet Riseberga är ris i betydelsen ’risig skog’, ’buskskog’ eller ’småskog’. Berg används i många namn som beteckning för en höjd som inte är lika imponerande som det vi idag kallar berg.

RUVERÖD

I Ruveröd har man börjat odlingen med en röjning i skogen. Det är det som –röd betyder. Vad ruve ursprungligen syftar på är oklart, kanske skrovlig mark (samma ord som ruva) eller att man fångat fisk i närheten (fisknamnet ruda). Den äldsta bevarade skriftformen är Ruerødt från 1584.

RÄFSHALEN

Namnet Räfshalen har gammal stavning där f står för v. Så stavades namnet 1821 i en lantmäterihandling, men idag vore den rätta stavningen Rävshalen. Det har varit en äng som kallats så, antagligen för att den liknats vid en rävsvans.

RÖSTÅNGA

Namnet Röstånga, som äldst är bevarat i formen Reffstangh 1472, betydde nog när det bildades ’rävstång’, dvs. en fångsstång, s.k. gillerstång, för att fånga räv.

SKVATTEMÖLLA

En skvattemölla är detsamma som en skvaltkvarn, alltså en mindre kvarn med horisontellt kvarnhjul. Att skvatta, eller på dialekt svatta, betyder ’stänka’. Skvattemölla har också kallats bara Skvatten. 1713 skrevs namnet Sqwatte.

SKÄRALID

Ravinen Skäralid har ju många söndervittrade rasbranter. Det är nog dessa som åsyftas med skär, som är samma som ordet skärv. Lid betyder ’backsluttning’.

SMEDJERYD

Ryd betecknar en röjning eller en ljunghed. Förleden i namnet är substantivet smedja. Man har också kallat bebyggelsen Smedaryd [smeary]. Då innehåller namnet yrkesbeteckningen smed.

SNÄLLERÖD

Snäll i namnet Snälleröd är ett äldre ord med betydelsen ’snabb’. Det används knappast längre, men vi känner igen det i den föråldrade beteckningen för snabbtåg, nämligen snälltåg. Det som är snabbt i trakten av Snälleröd är bäcken, den som idag kallas Snällerödsbäcken och en gång kanske hetat något i stil med Snällan, ’den snabba bäcken’, med syftning på vattnets snabba rinnande. Och röjningen i skogen vid den här bäcken kallades Snälleröd.

SORRÖDSSJÖARNA

’Sjöarna vid Sorröd’. Sorröd betyder ’röjningen vid Sor’. Sor är nog en del av det ursprungliga sjönamnet. Det betyder ’sörja’ eller ’grums’och ingår också i ordet sörja. En av Sorrödssjöarna eller båda har alltså haft ett namn som beskrivit dem som grumsiga eller med dyig botten. Man kan också ha tagit fasta på att sjöarna låg intill sörjig eller sank mark.

SPÅNGEN

Namnet Spången har använts om mycket, allt ifrån en spång över Rönneå till en betesmark i närheten av denna spång, vidare en krog som inrättades där vägfarande drog fram och korsade ån och till sist om bebyggelsen där omkring.

STIDSVIG

Ett landområde vid den slingrande Pinnån som bildar en tunga och ägdes av en med namnet Stig är nog det som ursprungligen åsyftades med Stidsvig (Stygswegæ 1503). Senare delen av namnet är samma som ordet veke.

STOCKARYD

Namnet Stockaryd (äldst Stockery 1612) betyder ’röjningen där det finns många stockar’, eller liknande. Stockar var naturligtvis användbara. Förutom att såga upp till timmer kunde man bruka en stock för att göra en fälla (en gillerstock) eller göra en spång för att kunna gå över där det var vatten. Med stock menade man förr också det som vi kallar stubbe eller trädstam. De var också användbara. T.ex. kunde man i ihåliga sådana hitta bin som man gärna skattade på deras honung.

STORAMÖLLA

På den militära rekognosceringskartan från 1820 nämns Storamölla. Namnet är rätt genomskinligt.

STORARYD

Namnet Storaryd, Stora Ryd (uttalat med tryck på ryd) eller Rydshus innehåller det i skogstrakterna vanliga ordet ryd. Detta syftar antingen på en röjning i skogen eller på ett område där det inte växer träd, t.ex. en ljungmark.

SYRKHULTAMOSSEN

Det dialektala uttalet i nordvästra Skåne av sork är syrk. Och hult, som är så vanligt i ortnamn från medeltiden och framåt, betyder ’skog’. Ofta betecknar det en skog eller del av skog som man använde, för röjning och odling eller för lövtäkt. Namnet Syrkhultamossen är inte särskilt tidigt belagt, men Syrkhultasjön nämns i en lantmäterihandling från 1749.

TOMMARP

En person vid namn Tume eller Tome gjorde det nybygge som fick namnet Tommarp (Tommorp 1463). Den senare leden –arp är samma ord som torp.

TRANERÖD

Att den vackra tranan gett upphov till namn är fullt begripligt. Här är det antingen en ursprunglig röjning i skogen eller ett markparti som naturligt saknar skog som har fått namnet Traneröd. Tranorna tyckte väl om att hålla till där, eller på ett sankt ställe i närheten.

UGGLARP

Det kan vara fågelbeteckningen uggla som ingår i Ugglarp, men helt säkert är det inte. Det skulle också kunna vara ett forndanskt ord som betyder ’vindling’ eller liknande, ett ord besläktat med verbet vika. Det skulle i så fall syfta på en bäck med vindlande lopp. Senare delen av namnet är ordet torp, som på medeltiden oftast betecknade en nyanlagd gård, alltså ett nybygge. Här uppträder det i formen –arp och –erup, den förra skånsk, den senare en dansk skriftform. Vglerup 1516.

VENLÖSA

Namn på –lös och –lösa antas, om de är gamla, ursprungligen vara namn på betes­ängar. Och namnen kan vara mycket gamla, rentav från tiden före vikingatiden. Detta namn, Venlösa, är inte belagt från äldre tid än 1791, på en lantmäterihandling (Wenlösan). Det går alltså inte att visa att Venlösa verkligen är så gammalt som det ser ut att vara. På ängen Venlösa har det väl växt mycket venar, alltså gräs som hör till släktet Agrostis. Sådana gräs känns lättast igen på att de har mycket små enblommiga ax.

VÄTTINGE

Första gången namnet är belagt för den gård som nu kallas så är 1812 (Wettinge). Tidigare kallades gården Gäddemölla (Giede mølle 1584). Namnet Vättinge togs nog från ett nu försvunnet gatehus i Rösa under Bjärsgård som kallades Wättinge 1713. Namnet har först använts om en våtmark eller vattensamling. Ordet har med väta att göra. Namnet Gäddemölla är en förkortning av ett längre namn, Gäddevadsmölla, alltså ’möllan vid Gäddevadet’.

ÖSTRA LJUNGBY

Det finns två stora byar i häradet som hette Ljungby. Den här (Liungby 1338) kallades Østra Lyngby redan 1465, för att skilja från Muncke Liungby 1510. Namnen är tecken på att det fanns gott om ljunghedar i området på medeltiden.

 


© Skånes Nordvästpassage
Sidan redigerad 2013-02-20 av Ulrika Nilsson