Räfshalen

Räfshalen augusti 2013 Foto: Bengt Hertzman

Räfshalen är en ängsmark som ligger strax norr om Bandsjön vid Riseberga. Ängen omges av bland skog och tallbevuxen mosse. Räfshalen är en torräng med jungfrulin, hårginst och svinrot. Har delvis karaktär av ljunghed. Kring Räfshalen kan du få se de flesta av Skånes dagfjärilsarter som violettkantad guldvinge, hagtornsfjäril, bastardsvärmare och skogspärlemorfjäril. Trädlärka, törnskata, bivråk, enkelbeckasin kan ses och höras här.

En av Räfshalens karatärsarter i juli - vitfläckig guldvinge Foto: Thomas Wallin

Förbi Räfshalen går en vandringsled mot Ruveröd. Mer information finner du här.

Historik
Hävd
Flora
Djurliv
Fåglar
Fjärilar
Hitta hit

Historik

Räfshalen i maj Foto: Inger Persson

Dialekt och ortsnamnsarkivet: ”Namnet Räfshalen har gammal stavning där f står för v. Så stavades namnet 1821 i en lantmäterihandling, men idag vore den rätta stavningen Rävshalen. Det har varit en äng som kallats så, antagligen för att den liknats vid en rävsvans”

Räfshalen, som betyder ”rävsvansen”, är en ogödslad betesmark som ligger strax norr om Bandsjön vid Riseberga. Fram till 1800-talets mitt var den en del av den vidsträckta utmark som tidigare har dominerat landskapet här i ”risbygden”. Utmarken kan liknas vid en stor ljunghed eller enefälad i vilken traktens bönder släppte sina djur på bete. I denna utmark låg inägorna som små kringgärdade öar, i vilka respektive bys gårdar och odlingar var belägna. Det är svårt att tänka sig att merparten av dagens skog och åkermark har sett ut som Räfshalen…

Vid 1800-talets slut byggdes här ett torp, Per Jacobs, varvid två åkerlyckor bröts. Resterande del kom även fortsättningsvis att vara permanent gräsmark. Redan på 1930-talet övergavs både torp och odlingar.
Man kan se spår efter torpet strax hitom den stora granen. I början av sommaren kantas grundresterna av vackert blommande gamla torparrosor. De gamla åkerlyckorna kan skönjas som jämna ytor i den för övrigt steniga och tuviga marken. Den ena lyckan låg utmed stigen som går genom betesmarken upp mot torpruinen och den stora granen. Den andra låg i det låglänta området nedanför stigen (öster om )vid den gamla brunnen. De gamla åkerlyckorna hyser idag en rik ängs- och hagmarksflora tack vare att arterna har kunnat vandra in från omgivande, obearbetad betesmark.

 

Sensommarbete på Räfshalen Foto: Bengt Hertzman

Från 1950-talet klingade beteshävden ut och på 1980-talet hotades marken starkt av igenväxning. 1985 började arbetet med att restaurera området; trädskiktet glesades successivt ut, sly röjdes och beteshävden återupptogs. Mycket av den ursprungliga ängs- och hagmarksfloran har sedan dess expanderat eller återvänt

Upp

Hävd

Här är skönt på denna äng allt syns som en blomsteräng. Efter vår så torr i år nu regn i mängd vi får därför blomster i myckenhet nu är. Rosen har redan blommat här nu ljungens färger syns också. Liar börjar slå raskar karlar liar svänger. Regnet öser ner mer och mer. Alla jobbar med fart snart är allt klart. Att sedan slå sig ner vid bord så fina hos Olle och Gina potatis, gräslök och sill allt som hör till. Ett sådant slåttergille är ej illa och tårta så godbakad av Gunilla. Nu Räfsehalen så skön man kan se efter slåtter 1993.
Text: Solveig Sigfridsdotter-Andreasson

Området sköts av Klippanbygdens Natur sedan 1985. De jämna ytorna, främst de gamla åkerlyckorna, slås med lie i månadsskiftet juli-augusti i samband med föreningens slåttergille. Den återstående större delen betas av får/nötkreatur.

Upp

Flora

Jungfrulinet blommar på Räfshalen 2014 Foto: Bengt Hertzman

Räfshalen är en gammal gräsmark med karaktär av ljunghed och torräng. I området kan man också se rester av gamla åkerlyckor där idag den gamla floran har vandrat in. Grässvålen är bitvis kortsnaggad och här hittar man lågvuxna arter som jungfrulin, gökärt, blåsuga, stagg och den lilla ormbunksväxten låsbräken. Kring den ljungbevuxna backen i norr finns gott om två av Ljungbyhedstraktens karaktärsarter, ärtväxterna backvicker samt hårginst, den sistnämnda en mycket sällsynt art i landet.

Hårginst på Räfshalen maj 2014 Foto: Bengt Hertzman Månlåsbräken Foto: Bengt Hertzman

På Räfshalen förekommer ytterligare en rad växter som är karaktäristiska för ogödslade gamla ängar och betesmarker i bygden. Här kan nämnas brudbröd, svinrot, ängsvädd, slåttergubbe och ängsskallra. Räfshalen består även av en större björkhage och här ligger doften av liljekonvalj tung i början av juni. Sommaren lång kan man vandra in till Räfshalen, slå sig ner i en inbjudande backe och bara njuta av växternas skönhet och dofter!

  

På den öppna ängen förekommer en del svampar som hör till gamla och ogödslade gräsmarker såsom ängsvaxskivling, kantarellvaxskivling, lutvaxskivling och naggnopping. . Det finns också en del typiska hagmarksarter, till exempel de praktfulla och ganska ovanliga svamparna lövviolspindling och praktkremla. Vidare finns mångkransad spindelskivling som i och för sig är ätlig men som man bör låta stå då det finns många giftiga arter att förväxla den med. I hagarna finns också kantarell här och där liksom blek taggsvamp. I tallskogen som växer i den närbelägna mossen kan man finna citronslemskivling, smörsopp, fläcksopp, storkremla, tegelkremla och lakritsriska. På den lilla mossen blommar också klockljung på högsommaren och i de gamla torvtäkterna lyser kallans vita blommor på försommaren.

Svinrot Foto: Bengt Hertzman Mångkransad spindling Foto: Bengt Hertzman

 

Upp

Djurliv

  

Räfshalen och Juskushall omges av en mycket varierad natur vilket gör att djurlivet i området är ovanligt artrikt. Själva Räfhalen har en spektakulär fjärilsfauna och mer än hälften av Skånes arter dagfjärilar är bofasta på ängen eller i den närmsta omgivningen. Till sällsyntheterna hör skogsvitvinge, skogsvisslare och violettkantad guldvinge. Insektslivet i övrigt är också rikt med flera arter gräshoppor och trollsländor. Nämnas kan stor vårtbitare, ljungvårtbitare, kortvingad ängsgräshoppa, myrtrollslända och mindre sjötrollslända. Sensommaren 2013 hittades vinterflicksländan på Räfshalen, den enda trollslända som övervintrar som fullbildad i Sverige. Fyndet var ett av de första i nordvästra Skåne.

Det varierande landskapet skapar också fina förutsättningar för fågellivet och bland de arter man har stor chans att se under sommarhalvåret finns trana, lärkfalk, bivråk, talltita och enkelbeckasin. Inne på Räfshalen brukar både törnskata och svartvit flugsnappare häcka. Stjärtmes och mindre hackspett är kära gäster. Över den närbelägna Bandsjön och grustagen mot Riseberga brukar trädlärkans melodiska sång ljuda. Det finns en del vildsvin i området och ibland syns älg. Räfshalen är ett eldorado för värmeälskande djur och förutom insekterna så gynnas kräl och groddjur. På och omkring Räfshalen lever kopparödla, skogsödla, snok, huggorm samt vanlig groda.

Upp

Fåglar

  

Vilka fåglar som möter en vid besöket på Räfshalen beror på årstiden. I och med att omgivningarna består av mycket varierad natur så är fågelfaunan rik. En senhöst eller vinterdag kan bjuda på de charmiga mesarna talltita och stjärtmes och med lite tur den mindre hackspetten. Korsnäbbar är ständiga besökare i tallskogen och någon av traktens örnar eller glador brukar visa upp sig under den kalla årstiden. Men den finaste upplevelsen av fåglarna är nog i maj när trädlärkans melodiska sång ljuder från skyn och alla sångare sjunger i snåren. Vid denna tid hör man också dubbeltrast, taltrast, trädpiplärka, gärdsmyg, svartvit flugsnappare och rödstjärt i orkestern. Bivråken är stationär i trakten och kan ibland ses i spelflykt högt över träden liksom den betydligt vanligare ormvråken. Lärkfalken visar sig också ofta i området. Från kärren kring Räfshalen skapar tranans rop och enkelbeckasinens gnäggande spelläte vildmarksstämning.
Artlista fåglar

I området runt Räfshalen och Juskushall finns en del vildsvin. Man kan också se spår efter älg kring ängen.
På och kring Räfshalen lever kopparödla, skogsödla, snok, huggorm samt vanlig groda.

Insektfaunan är rik och förutom många fjärilsarter kan ses ljungvårtbitare, stor vårtbitare, kortvingad ängsgräshoppa, backgräshoppa och slåttergräshoppa.

Upp

Fjärilar

Klippanbygden har en jämförelsevis mycket rik dagfjärilsfauna med många i Skåne sällsynta eller mindre vanliga arter. Här intar Räfshalen tillsammans med trakterna kring Ljungbyhed, Forestad och Färingtofta en särställning. Att komma till Räfshalen en solig dag i juni eller juli kan bli en upplevelse ni aldrig kommer att glömma. Här fladdrar det av fjärilsvingar i alla färger och många arter uppträder i stort antal. Av Skånes idag cirka 65 bofasta arter kan 40 ses på Räfshalen. Lägg därtill tre arter bastardsvärmare och metallvingesvärmare som brukar nämnas i samband med dagfjärilar och antalet arter blir 45.

 

Artrikedomen beror dels på den rika tillgången på värdväxter och nektarväxter på själva Räfshalen men minst lika mycket på att omgivningarna har bra fjärilsmarker såsom torrängar, kärr och blomsterrika vägkanter. När ni anländer från Riseberga och går den lilla markvägen mot Räfshalen så bör ni vara observanta på fjärilar redan vid backarna ute vid vägen, här flyger många arter. Ni kommer snart till en högörtäng bevuxen med bland annat hundkäx och stanna gärna till här. I juni-juli finns här stor chans att se en av områdets verkliga juveler, den violettkantade guldvingen som liksom sin släkting den lika vackra vitfläckiga guldvingen finns i ett stabilt bestånd i området. Båda lever som larver på ängs- och bergsyra som har rikliga bestånd på Räfshalen.

 

På hundkäxen brukar det också sitta stora mängder av den röd-svart randiga strimlusen och den nektarälskande humlebaggen. Det finns möjlighet att i området se två stora skånska rariteter, den skira skogsvitvingen som lägger sina ägg på gökärt och backvicker samt den lilla skogsvisslaren, båda flyger i maj månad. Den praktfulla makaonfjärilen har också visat sig vid Räfshalen. På försommaren flyger här arter som smultronvisslare, hagtornsfjäril och aurorafjäril och senare på sommaren dominerar skogsnätfjärilen och olika pärlemorfjärilar, bland annat den praktfulla och numera ganska ovanliga skogspärlemorfjärilen. Sen har vi blåvingarna, här finns bland annat silverblåvinge och ljungblåvinge. Det finns också en del dagaktiva ”nattfjärilar” som man har god chans att se på platsen som citronmätare, purpurmott, rödfransad björnspinnare och nagelspinnare. Dessutom de fascinerande bastardsvärmarna som med sina röda färger signalerar att de är giftiga och att rovdjur inte gör sig besvär. Fjärilar fyller de flesta med glädje och många skönhetsupplevelser väntar er vid Räfshalen men behandla de sköra varelserna med varsam respekt!

Artlista dagfjärilar

Vandra gärna vår led mellan Räfshalen och Ruveröd, ca 1.5 km. Juskushall passeras på vägen och chans att gå upp till predikstolen på toppen.
Se foton från invigningen 22 september 2012

Upp

Hitta hit

Gör din egen vägbeskrivning till Räfshalen

Var vill du börja din resa:

Vägbeskrivning
Följ vägen från Riseberga kyrka mot Perstorp. När du har passerat Bandsjön och ett stort brunt trähus på vänster sida (drygt 1 km från Riseberga) kommer du efter ytterligare ca 500 meter till en korsande väg. Ett tiotal meter efter denna ”fyrvägskorsning” går det ned en liten markväg till vänster. Där finns en skylt som visar hur du vandrar in till Räfshalen och vidare mot Ruveröds kvarn. Ställ bilen här ute vid vägen.

Vill du fortsätta till Juskushall följer du stigen mot vänster utanför stängslet. Framme vid Juskushall ser du skylt mot Ruveröd.

Kommer du från väg 108 mellan Spången och Hyllstofta vrider du av mot Värgapet österut. Kör ca 1 km, du ser Östra Sorrödssjön på vänster sida och efter ytterligare ca 500 meter kör du över Ybbarpsån och vrider omedelbart till höger efter ån. Du är nu framme vid Ruveröds kvarn.
Parkera bilen här och gå tillbaka över bron och gå till vänster och följ skogsvägen rakt fram enligt beskrivning på skylten.

GPS-koordinater
Decimal: 56.0847, 13.3074

Upp

 

 


© Skånes Nordvästpassage
Sidan redigerad 2017-10-10 av Inger Persson och Bengt Hertzman