Spåret till romantikens broar och dammar

Du befinner Dig i den gamla service- och nöjesmetropolen Tornsborg, där den gamla dansbanan, romansernas Tornsborgs tivoli, finns kvar och bysmedjan, som ligger strax i början av byvägen mot Klingstorp.

Spåret börjar nu!. Efter ca 350 m norrut har Du på högersida två stora stenar, där det står Roligheden och Rolioheds hus.

En skogsväg bakom en grind leder österut, och Du passerar en svart sommarstuga. I skogen på backens vänstra sida finns skyskrapan ”Boken”, där familjen Spillkråka tillsammans med Mrs och Mr Hackspett planerar ett större antal bohål.

Efter ytterligare ett hundratal meter finns nästa ”bohål” nämligen en i sluttningen ingrävd backstuga. Man vet inte vem som bodde där sist, men den kan ha använts för ca 140 år sedan. Odlingslotten var ovanför i skogen.

Gå uppför backen och då ser Du snart ytterligare rester av en backstuga, som var Rolioheds hus. Där bodde Troed Spillemand på 1600-t. Han betalade skatt till Snälleröds säteri. På danska betyder rolig lugn. En vulkan strax intill störde lugnet för många, många miljoner år sedan.

Var det en stilla plats med solen i söder för en speleman då? Färingtofta hade snapphanar, danska och svenska soldater och fogdar att försvara sig mot!
På 1800-t bodde det en salpetersjudare här. Han framställde salpeter för krutframställning. Råvaran fick man ur jorden vid gödselhögarna.

Lägg för övrigt märke till de två stora odlingsrösena vid dammen och lövskogen med mycket avenbok när Du går tillbaka till byvägen. Om Du hade fortsatt på skogsvägen, så hade Du kommit in i skogen och stört häxan Potta Långhaga, som barnen fruktade förr i tiden, när de drev korna till och från stallet. Troligen ville Potta ha mjölken för egen räkning. Detta är ett exempel på en vandringssaga!

Du stänger grinden, innan Du går ut på byvägen och rör Dig 100 m norrut. På höger sida finns en sten med texten ”hålväg”. Vad är rännan som går bakom stenen? Jo, det är den gamla byvägen, som gick i en halvbåge mellan stenarna på ganska blöt mark. En ung björkallé börjar, och speciellt på vänster sida finns en gammal hagmark, som varit utmark från byn. Så här kunde en kombinerad skogs- och betesmark ha sett ut för 200 år sedan, Platta odlingsrösen av sten, som nu är överväxta med mossor och olika växter, vilket visar att området en gång i tiden har varit extensivt odlat. Partiet har kallats för Vången men nu för Björkebacken.Två stora kogranar reser sig majestätiskt mot rymden. Kor gillar dessa granar, när solen är för het. Den ena granen har grenar som är 20 cm i diameter och som strävar uppåt! Granar som växer fritt kan med sina grenar täcka en stor yta.
Om Du ser slöe Mons(tret), en tjur, så säg mu!!

Du passerar ett antal Himalayaväxter och kommer ut i åkerlandskapet. Strax efter en skarp sväng vid en gård med gråstenslänga ser Du byn framför Dig. Du bör lägga märke till två toppiga höjder, vänster och höger, nära två gårdar Vulkanrester! Om det mullrar så är det antingen en traktor eller ett utbrott!

Om Du hör kyrkklockor och samtidigt ser stora stenar, som flyger genom luften, så är det bara jättarna i skogen eller på Söderåsen, som försöker träffa Färingtofta kyrka. Resultatet av förra stenkastningen ser Du på åkern nära vägen nämligen ett flyttblock från inlandsisens sista framfart!

Om Du har tur, kan Du få se en Spitfire anfalla en störtbombare! Då försvarar en tofsvipa sitt bo, och gladan vakar i rymden för att se om höken klarar sig.

Klingstorps city har tre gårdar kvar på den gamla bytomten. Om Du har tur kan Du få se riktiga mjölkkor på väg till eller från stallet. Korna är utrotningshotade och har företräde i trafiken.

Du har kommit fram till en femvägskorsning och hör Klingstorpsbäckens porlande. Du ser en kringla på en skylt och Bondstorpsvägen på en annan skylt. Klingstorp kan kanske härledas till klint = backe, men en bäck med en stenig fåra får ett klingande ljud! Du passerar över två moderna Klingstorpsbroar över Klingstorpsbäcken.

I bäcken har funnits skvattor, små vattenkvarnar, men är nu speciellt aktuell med tanke på förekomst av flodpärlmússla och bäcköring och reservatbildnig. Vägen söderut går till Färingtofta kyrka och följer Klingstorpsbäcken en bit.
En vandringssägen berättar, att en dräng ville bli av med en änkas lille son och stoppade honom i en säck för att dränka barnet i bäcken. Ett gäng stjärngossar ingrep och räddade gossen och drängen omkom.

En annan vandringssägen är kopplad till den höga granbacken, som finns efter björkskogen vid Bondstorpsvägen. Längst upp på höjden finns en brons- eller järnåldersgrav, som ger indikationer på att vi rör oss i gamla bygder. När man skulle bygga kyrkor förr i tiden kunde man spänna för ett par oxar, som fick dra en eller flera stockar. Där oxarna stannade byggde man. Oxarna stannade här på höjden, men nästa morgon låg stockarna i Färingtofta. Var det trollen som varit framme?
Vandringssägner med olika innehåll kan vandra från land till land. De har i stort sett ett gemensamt huvudinnehåll men många olika GPS-lägen.

Är Du pigg på ytterligare ett stugbesök?

Mitt emot höjden med graven finns en liten lövskog på en gammal åker. Längst bort i väster finns resterna av ett torp. Akta vättarna så att Du inte trampar på dem. Fortsätt till dess att Du ser en skylt med en kringla på och skylten Brovägen, som leder ner till de romantiska Klingstorpsbroarna över Guvarpsbäcken. Näcken bor under broarna. Om han spelar förföriskt så läs Pater Noster (Fader Vår) och gör korstecknet. Det kan också vara en öring som rör sig i vattnet! Detta är Klingstorps Eldorado. Det uppstod under 1800-t. ett antal torp som, tillhörde huvudgårdarna i byn. Dessa torp kom oftast att ligga på utmarken långt från byn. Broarnas ålder är okänt, men de byggdes kanske i början på 1800-t, och knöt samman Klingstorps huvudgårdar med utmarkernas torp. Hela Klingstorps byområde kom sannolikt att tillhöra Herrevadskloster, och vid den danska reformationen försvann munkarnas rätt över området. Skåne blir svenskt 1658 och byn kom att förvaltas av kronan, som sedan har sålt av en hel del mark.
Guvarpsbäcken rinner fram mellan två moränryggar, som bildats i två isälvar när NO-isen smälte. Du kan enkelt följa den östra åsen söderut. Skogens mjuka mossmatta är utlagd just för Dig. Smyg fram så ser Du och hör mer. Först har Du granskog och sedan tallskog. Då Du ser en liten damm nere vid bäcken är det dags att vända. Denna getrygg är väl värd att uppleva!

Vid vändplatsen före broarna har Du resterna av Pils torp. Stenmurar kring en liten täppa, resterna av skorstenen och husets murar och en i backen ingrävd källare för potatis (päror) visar var boplatsen låg.

Gå över Klingstorpsbroarna! Du kan följa en hålväg rakt upp eller ta autostradan till vänster. Uppe på åskrönet finns till höger två vattenfyllda dödisgropar, Dammarna, som är allmänning. Om Du följer den västra åsen norrut kommer Du till Trollbackavägen.

Gå tillbaka till de gamla broarna. Lyssna på musiken från bäcken, lövens rörelser, se fjärilarnas flykt och hör fåglarnas sång. Sup gärna in doften fån örter, våtmark och träd. Är det inte romantiskt här?

 

Vid vändplatsen finns ett järnrör, där det står att området är skyddat av SGU. Här börjar en stig, som leder till Bondstorpsvägen. Gå ca 50 m och försök att upptäcka odlingsrösena. Du är på en fornåker. Hade Du kunnat odla här för att överleva? Vad hade Du planterat? Familjen i Pils torp odlade här och jobbade med jordbruksarbeten åt bönderna. Torpet var för övrigt bebott fram till 1911.

Du lämnar idyllen, som vi ser det nu. 1911 var här dålig utmark, ljung, buskar och lite träd. Längre norrut mot Hunseröd.har Du en med sten spärrad väg , som leder till gården Falkalund. En bit efter vägen finns en skogslycka, en fd åker, bakom rejäla stenmurar. Bakom en ung björkskog döljer sig en stor damm, som är relativt ny och som har förstört en bit av bäckfåran. Ca 100 m före T-korsningen vid Hunserödsvägen finns på den östra sidan en relativt väl bevarad backstuga utmed vägen. Stugan är öppen och har fri sikt mot stjärnorna! Hunseröds kvarn låg mittemot backstugan. Nu är Du framme vid dammsystemen i norra Färingtofta. Vatten ger en mångfald av liv. Vattenmiljöer ger både naturupplevelser och romantik. Här vid Hunseröd kan Du välja olika spår.

Nu går spåret vidare mot Guvarp. På vänster sida har vi lövskog, som senare övergår i ren bokskog, som har spår i barken efter soldaters vassa knivar under andra världskriget. Man markerade tidpunkten för beredskapslägret i skogen. Det finns också skador i träden av ett plan, som störtade 1962 på höjden före Guvarp. Där vägen bär utför dyker det upp ett berg i dagen, Kyrkohall, som var platsen för frikyrkliga möten i början av förra seklet. Strax därefter vid en gammal gård går vägen mot Bjärröd. Man ser att uthuset är lite speciellt byggt, därför att här fanns Guvarps handelsbod.

Vägen går mot Hyltemossa och Perstorp. En större gul byggnad inrymde Guvarps skola under glansperioden före andra världskriget, då det ännu fanns fler hus och gårdar i området. Flera dammar kommer nu att finnas längs vägen. Stanna och njut av naturen.

Efter avtaget mot Oretorp passerar Du över en fördämning, och strax därefter finns några små åkrar. Där dessa åkrar tar slut, dyker två vita stolpar med reflexer upp. Var nu försiktig! Du ser ett torrlagt dike, som egentligen är en kanal.

När familjen Wendt en gång kom till Gustafsborgs säteri i Perstorp, så fanns det bara dålig åkermark, kärr och bokskog. Bokskogen kunde man göra pottaska av. Kärren kunde bli dammar, och där kunde man odla karp, som såldes till Tyskland och gav kapital till en kemisk fabrik.

Den lilla kanalen är ett exempel av många hur man ledde vatten till olika dammar i landskapet. I detta fall gick det mindre bra för dammen brast. På andra platser lyfte botten, och flytande öar bildades, som var bra för fåglarna. Fundera på vilka sätt och hur mycket tid man lade ner för att få sin försörjning förr!

Vid Hyltemossa, den stora röda längan, finns möjlighet att vända med bil eller att fortsätta mot Perstorp.

Det finns fler romantikens ”broar och dammar”, som skapade sociala möten och berikade natur- och kulturupplevelserna!

10 april 2012 Jan Ljungdahl

 

 

© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2018-01-18 av Inger Persson och Bengt Hertzman