Berättat av Solveig Sigfridsdotter Andreasson

Rör är ett gammalt namn på röse eller stor samling av mindre stenar, så inte kan du se några större rör av cement eller tegel när du kommer till detta stora röse. Varför dessa namn vet ej , kanske Mala kommer av att man mätte upp röset och kanske var det en flicka som hette Maj som ofta träffade sin käraste här.

Men kommer du hit någon gång, det skall helst vara en torsdagskväll när månen skiner, du ser det stora röset, med alla stenarna, det är stort, en öppning i mitten talar om att här varit plundrare en gång. De har kanske fått med sig en gömd skatt, har här varit guld? Ingen vet.

Men lägg dig ner med ena örat mot marken, då kan du få vara med om något märkligt. Du blir nu förflyttad över 3 000 år bak i tiden, en märklig upplevelse. Vad du skådar och hör, jo det är riktigt ljud av blåsinstrument som hörs, det närmar sig, blir starkare och starkare. Snart ser du de två männen klädda i färgrika kläder som nästan liknar kjolar. De blåser i guldliknande lurar fler kommer, där kommer fler som har något som nästan liknar runda ringar som de slår mot, andra snurrar runt i luften med något som viner, Nu ställer de sig runt den ring som är gjord av stenar, de fortsätter sin konsär. Så närmar sig flera karlar i granna dräkter, de bär på något stort och tungt. Dessa män går innanför ringen där de ställer ner det de bär på. Nu kan du se ett de burit på en Hövding deras egen kung. Han är död, ligger insvept i de finaste tyger och kransar av blommor. Nu lägger de ner sin Hövding med stor varsamhet på ett underlag av blommor. Lurblåsarna fortsätter att blåsa i sina fina lurar , män och kvinnor står nu samlade . Hövdingens familj och de som tjänat sin herre och andra som hör klanen till. Gravgåvor lägges ner guldkedjor svärd. likaså yxa i brons, knivar och andra , bronsföremål, sköldar,  dryckesbägare, många gåvor att ha med sig till det rike han skulle komma till. En prästerman slår på trumma, läster och sjunger , alla hyllade sin hövding. Länge stod de där för att sedan återvända till sina boningar. Man hade strött över den döda och lagt ett skyddande block till den kammare han nu vilade i .Nu tog slavar och andra män vid för att stensätta denna grav. Många var de lagom stora stenar som lades över till dess högen blev så stor och reslig som bara anstår en stor hövding. Denna hövdingagrav på den höga backen skulle nu synas över hela nejden.

Reste du dig nu upp ur din syn från forna dar, men märkligt nog det tog bara en kort stund då allt detta passerade för din inre syn. Kanske kände du dig yr i ditt huvud när du nu tittar upp . Allt du ser är denna stora hög med stenar och högt gräs och buskar runt omkring här i Farstorps backe i Riseberga socken. Du får veta att denna Bronsåldersgrav är den största i hela Åsbo härad

Flera mindre rösen och ”Hackerör”(odlinsröse på Svenska) finns i hela backen. Det är få som kommer hit, svår att finna, Nu har Sydvatten byggt ett stort torn för Bolmenvattnet . Här slutar tunneln och stora röd för Bolmens vatten vidare till städer och byar i Skåne

Men man kan gå bakvägen upp för backen, en gång i tiden var nog denna märkligt stora hög synlig på långt håll