Nu skall jag förtälja om en gammal sägen från vår egen trakt. Först vill jag berätta om den gamla bondbyn Bonarp, som ligger vid Söderåsens fot. Där har den legat länge. Många fornminnen påminner om detta. Det första namnet var Bonderup. Man kan tänka sig, att en man vid namn Bonde slog sig ner där. Rup betyder torp, men många tyckte att där var gott att bo, så snart blev det en by. Man hade sina gårdar tätt intill varandra, så det blev en radby.

Här var bra på på många vis, men att här var en sjö, det var det bästa av allt. Djuren kunde få sitt vatten liksom folket. Denna sjö var det lite magi kring. Man sade att den var bottenlös och med kallt vatten. Den hade varken till- eller av-rinning. Nog så konstigt. Lärt folk har sagt, att denna sjö är en Dödissjö, och det låter nästan kusligt. Så tyckte de, som bodde där. Man förklarade för folket, att det var så länge sedan som när istiden var. Då låg ett hiskeligt istäcke över landet, och så blev is liggandes, som blandades med grus. Detta smälte långsamt, och på så vis bildades denna sjö.

Sägnen låter sig berätta att för länge sedan gick en bonde uppe vid Bonarpssjöns kant för att plöja sitt lilla åkerstycke, som han hade där. Hans oxe drog och slet, och bonden manade på sin oxe att dra. Han kom för långt ut mot kanten, så det bar sig inte bättre än att både oxe och plog föll ner i det svarta vattnet. Endast ringar blev kvar i sjön. Där stod nu en förtvivlad bonde ensam utan både oxe och plog.

Tid av år gick, och plötsligt så flöt ett oxok upp i Odensjön. Bonden från Bonarp fick höra talas om detta, så han begav sig till Odensjön för att titta på det upphittade oxoket. Han kunde då bekräfta, att det var oket, som hans oxe hade haft på sig. Det var så att bomärket var fortfarande tydligt och även andra kännetecken fanns.

Man hade hört talas om att Bonarpssjön hade förbindelse med Odensjön. Den trolska Odensjön har sin egen historia. Denna runda sjö ligger i en sprickdal vid Söderåsen, där Röstånga by ligger i närheten. Många är de olika teorier om hur denna sjö har uppkommit. Den bär sitt namn efter guden Oden, den främste av alla Asagudar. Denna gud, som dyrkades före det vi blev kristnade. Olika sägner finns om bonden och oxoket, men att det är sant måste vi ju tro på, då bondens bomärke var kvar på oket – eller hur??

Text och illustrationer Solveig Andreasson

© Skånes Nordvästpassage.

Sidan redigerad 2021-09-24 av Inger Persson