Snällerödsbäcken

Biflöde till Rönneå med spännande geologi, historia och stor biologisk rikedom

Ett 100-tal meter öster om Djupadals mölla, nära den berömda tuffyndigheten på Rönneås södra sida, kommer från nordost en bred bäck ut i Rönneå. Vi befinner oss vid utflödet av Snällerödsbäcken, som har sina källflöden dels i östra Färingtofta och dels i N. Rörum.

Den som tar sig tid att göra en vandring längs denna vackra bäck kommer att få många fina upplevelser.  Bäcken flyter genom ett vackert landskap med en intressant geologi och spännande kulturhistoria. Floran är rik med arter som blåsippa, gulsippa, smånunneört och den sällsynta och praktfulla ormbunken safsa eller kungsbräken som den också kallas. Här hittar du en förteckning över växter som du kan få se vid en vandring längs Snällerödsbäcken. Det finns inga iordningsställda vandringsleder utan du få söka din egen väg längs bäcken. Så tag dig god tid! Delar av bäcken rinner genom jordbrukslandskap. Tag hänsyn till detta och gå inte över odlad mark.

Safsan vid bäcken Foto: Bengt Hertzman

Forsärla och strömstare trivs och många sällsynta svampar har sin livsmiljö här. Vi låter Jan Ljungdahl, Klingstorp berätta här mer om ett av Klippans kommuns finaste vattendrag;

Vi börjar vår vandring längs bäcken på den norra sidan. Snabbt ser vi att madlandskapet vid Rönneå byts ut mot en bäckravin som skär genom gnejsen. Trots rikedomen på berg och sten har vi en rik flora och fauna längs ån. Blåsippor och gulsippor startar sin blomning tidigt på våren för att inte bli beskuggade av det rika lövverket hos ek, bok och lind som tävlar om livsutrymmet i ravinen och som kommer att ge en behaglig skugga å sommaren och magiskt ljusspel när solen bryter igenom.

Fågelfaunan är mycket rik med sångare och hålbyggare som dominerande arter. Arter som är mera speciella för ån är kungsfiskare, strömstare och forsärla.

Strömstare vid bäcken Foto: Bengt Hertzman

Vattnet i bäcken tvättar stenarna. Svart diabas, sexkantiga basaltstenar och kantiga sandstenar avslöjar något om områdets geologiska och morfologiska förändringar genom tiderna. Söder om oss har vi vulkanresten Jällabjär och i norr två- tre km från ån andra mer eller mindre kända vulkanrester, som bevisar att det gick hett till när jordens innandöme rämnade i förkastningslinjen vid Rönneå och spydde ut sitt innanmäte över Färingtoftaområdet.

Sädesärlan trivs vid bäcken Foto: Bengt Hertzman

När den sista inlandsisen drog sig tillbaka rev den upp sandsten från det sandbälte som sträcker sig från Höör mot Riseberga. Är du observant när du snubblar över plockstenar från åkrarna Björnahålan och Hällan, ser du vågmärken på sandstenen som bildats på havsbotten för miljontals år sedan. Om du har riktig tur kan du få se avtrycken från växter och djur.

När befolkningstrycket under äldre stenåldern tvingade de första människorna uppför Snällerödsbäcken för att söka sig nya jaktmarker och fiskevatten mötte dessa människor sannolikt en mäktigare å, som avvattnade våtmarkerna uppströms. Höjderna längs ån bör redan under äldre stenåldern ha varit lämpliga boplatser, vilket fynd av flinta och spår av eldplatser i källområdena visar.

Snällerödsbäcken Foto: Bengt Hertzman

Alla vattenflöden har i regel tidigt fått ekonomiskt stor betydelse. Vatten är många avseenden livsgivande men utgör också geografiska begränsningslinjer. Man visste var man befann sig när man följde ett vattendrag. Stigar och så småningom vägar följer ofta våra vattendrag; så också våra vilda djur. Lämna därför hunden och transistorn hemma när du följer ån och gå helst inte när fåglarna häckar i snåren i ravinen.

Rödblära Foto: Bengt Hertzman Benved Foto: Bengt Hertzman

När jordbruket under medeltiden ökade i området och därmed behovet att mala säd med hjälp av vattenkraft, fick ån en större ekonomisk betydelse. Skvaltkvarnar behöver inte alltid ha höga vattenfall för att fungera. Kulturspåren dyker upp efter några hundra meter från Rönneå. Hur gamla är spåren? Är de från Lykkes tid? Bäckens forsar har varit eftertraktade både för kvarnändamål och kanske också för att under en mycket kort period på försök driva någon stångjärnshammare.

Se upp för elstängsel, som är nödvändiga för att hålla djuren på plats och därmed landskapet öppet. Snart står du framför en vacker stenbro som spänner sin båge över ån. Du är vid Svinabron eller Svinevadsbron. Här bör ha varit ett gammalt vadställe som kanske fyrbenta svin använde för att nå ollonen i ståndet ökar och vi ser på gärdesgårdar utmed bäcken att vid skiftena blev vattendragen naturliga ägogränser.

Snällerödsbäcken Foto: Bengt Hertzman

Kanske upptäcker du resterna av den gamla kvarnen i Lykkedal. Snälleröds f.d. kvarnbyggnad i gråsten med kvarndamm kan du dock inte missa. De två stora kvarnhjulen är borta. Vid dammen blir landskapet vildare igen och ravinen smalnar. På södra sidan gjorde sannolikt Karen Lykke på Snälleröds säteri ett tappert försök att bearbeta järn en kort period (1660-1663). Lite slaggvarp finns ännu kvar nedanför sommarstugorna.

Du fortsätter förbi f.d. Snälleröds bränneri och ser strax två brovalv. Någonstans här smög snapphanar över ån. Den 11 augusti 1677 kom Karl XI:s truppor förbi sätesgården som då låg på nuvarande idrottsplatsen . Resterna från säterianläggningen är en järntacka och några fyllda vallgravar. Bäcken fortsätter nu genom ett madlandskap, som översvämmas varje år. Där bäcken svänger åt öster fanns förr ortens badplats med det härliga namnet Annböga hövel. Se upp för virvlarna om du badar. På den fortsatta sträckan mot N. Rörum är bäcken dikad och rätad. Stilla flyter ån vid Rydshus.

Hitta hit

Gör din egen vägbeskrivning till Snällerödsbäcken
Var vill du börja din resa:

 

GPS-koordinater: 56.0180, 13.3839

Kommer du från Röstånga så svänger du höger i Forestad strax innan bron över Rönneå. Det finns skylt som visar mot Djupadal. Kommer du från Färingtofta så tar du höger strax efter Tornsborg vid skylt mot Rögnaröd. Det går också att köra vägen förbi Snälleröd mot Torraröd och ta till höger i vägskälet nära Torraröd. Parkerar gör du strax norr om Djupadals mölla. Följ sedan stigen mot nordväst längs ån. Snällerödsbäcken förenar sig med Rönneå efter ett par hundra meter


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2017-09-07 av Bengt Hertzman