En berättelse från en släktforskare
– Syrkhult N Rörum

Syrkhult Foto: Inger Persson

Syrkhut torp kom in i min släkt 1839 när Ola Nilsson f 1812 från Frostenstorp i Hästveda köper gården. Pigan Elna Persdotter f 1819 i Farstorp kommer från Kiaby och är antecknad i kyrkboken som Ola Nilssons oäkta hustru. 1842 flyttar Ola Nilssons broder Per Nilsson f 1817 i Hästveda med hustrun Sissa Svensdotter f 1818 i Knislinge in på Syrkhult.

Ola Nilsson med familj flyttar in på Syrkhult torp. Syrkhult torp har inte tidigare funnit i kyrkböckerna, vilket tyder på att han har byggt detta torp på Syrkhults mark. Anledningen till detta skifte har jag inte fått helt klarlagt ännu. Släktingar har sagt att Ola förlorade pengar i ett järnvägsbygge. Det finns nog andra skäl, som jag hoppas finna en dag.

Det är således Per Nilsson och Sissa Svensdotter som bygger nytt boningshus 1860. Tavlan på boningshusets vägg visar PNS och SSD 1860. Per och Sissa fick tre döttrar. 1907 köper Olof Kronvall gården. Hustruns namn saknas. De fick fem barn.
(20210323 Tillägg till uppgifterna i texten, lämnade av sonsons son Thomas Kronvall:
Gården köptes 1907 av Elof Kronvall och paret fick åtta barn. Namnen på dessa var Bernt, Emil, Palemon, Erik, Rut, Anna, Martha och Elsa.)

1927 köper Clas och Ivan Mörner halva arealen ca 140 ha av Syrkhult 1 av syskonen Kronvall. Gården brukades då av Bernt, Emil och Martha. Alla ogifta.

Foto: Inger Persson

Ola Nilsson som flyttade till Syrkhult torp härstammar jag ifrån på min mors linje. Ola och Elna fick 8 barn.

Per och Nils var stavhuggare. Det var av bokens virke som man tillverkade stav. Bokträdet fälldes och kapades på hösten i kubbar av lämplig längd och staplades i skogen. På våren kom Per och Nils och satte sig på varsin kubb och kubben, som de arbetade med var placerad framför mellan benen. Med en liten träklubba, några tunna stålkilar och en specialgjord stavyxa, högg de sen till stav. Staven transporterades under sommaren till närmaste järnvägsstation för vidare transport till köparna. Staven användes för tillverkning av laggkärl, smörkärnor och smördrittlar.

De bodde på Syrkhult torp tillsammans med syskonen Elna, Ingrid och Anna, alla ogifta. Två syskon dog unga. Brodern Ored Olsson gifte sig med Cecilia Svensdotter. De är min mormorsmor och mormorsfar. Han handlade med trävaror. Troligen sålde han stav för bröderna.

En lite originell detalj är att Per fångade blodiglar i Syrkhultsjön på somrarna. Det gick till så att han gick ut i sjön och stod stilla tills iglarna hade bitit sig fast på benen. Då samlade han dem i en burk. Dessa sålde han sen till apoteket.

Det finns en liten rest kvar av ruinen till Syrkhult torp.

Ored Olssons hustru Cecilia kom från Färingtofta. Torpet Sven Pers Oskars, som Sven Kjellström skriver om i sin bok. Sven Persson kom från gården Båhus som låg ca 400 m från torpet.

Vid Syrkhult Foto: Inger Persson

Färingtoftabygden är också mycket intressant. Jag såg att Jan Ljungdahl är med i styrelsen. Vi härstammar båda från Båhus. Vi träffades tillsammans med Sven Kjellström och hans hustru och några andra den 1 maj i skogarna där uppe.

Text: Släktforskare Torsten Andersson

Syrkhulta sjön Foto: Inger Persson

Vy över sjön Foto: Inger Persson  Foto: Inger Persson


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2021-03-26 av Inger Persson