Ullsbjär (Bjäret) – rasbranter, orörd skog och porlande bäckar

Basaltklippa i Ulfbjärs sydbrant foto, Bengt Hertzman

Ulfsbjär eller Bjäret som det också kallas efter en närbelägen gård är en stor iögonfallande basaltkupp nära Frostavallen. Namnet är Ullsbjär 1812 och bör syfta på den fornnordiska jaktguden Ull. Hans namn finns i flera ortsnamn såsom Ullevi och Ullared. Kanske drev man djur utför de branta stupen och rasbranterna vid jakter för länge sedan. Den närbelägna basaltförekomsten Djuraliden kan ha haft en liknande funktion. Einar Holmberg skriver 1927 att djur i detta sammanhang syftade på rådjur.

På sina ställen är basalten täckt av morän från istiden. Hela området är kuperat och det finns överallt små skrymslen bland skog och klippor. I öster finns en stor rasbrant, en så kallad talus.

Talusbrant på Ulfsbjär foto, Bengt Hertzman

Skogen ger ett orört intryck och skapar tillsammans med klipporna vildmarkskaraktär. I lövskogen finns bok, avenbok, ek och lind. Träden är gamla och det finns rikligt med lågor och högstubbar. Den multnande veden är en fristad för hotade insekter och svampar. Här lever bland annat den sällsynta blomflugan boktigerfluga och långhorningen sexfläckad blombock. Trots den orörda karaktären var området tidigare precis som många andra skogar en utmark där tamboskap gick på bete. Bjäret är naturreservat från hösten 2021. Läs mer på Länsstyrelsens hemsida

Stensöta på basalt Ulfsbjär. foto, Eric Kjellin

Örtfloran är relativt sparsam i själva branten men blir rikligare i fuktigare och ofta lägre partier. På våren blommar bland annat lundviol, smånunnerört och gulsippa. Till de ovanligaste växterna hör gräset skogssvingel som växer i branterna. Ormbunksfloran är rik men ett par av de allra sällsyntaste arterna, taggbräken och hällebräken, har inte setts på många år. Lavfloran i området visar på lång skoglig kontinuitet. Även svamp- och mossfloran är rik på ovanliga och specialiserade arter. Det finns till exempel fingersvampar i släktet Ramaria och kruskantarell. Korpens läten hörs kring berget året om och skogsduva häckar.

Vy från Bjäretslingan foto, Bengt Hertzman

Nedanför Ulfsbjärs rasbranter rinner Hålsaxabäcken genom alkärr och bokskog. Här växer den ovanliga dvärghäxörten. Det finns också granskog och en del av basalten täcks av granskog. Området har mycket stora naturvärden och är ett så kallat Natura 2000 område och åtnjuter skydd. Det är relativt lätt att nå Ulfsbjär då två vandringsleder passerar intill eller över berget, Skåneleden och Bjäretslingan. Från 2021 är området naturreservat.

Bjäretslingan på våren foto, Bengt Hertzman

Om du vill gå Bjäretslingan som är drygt 3 kilometer så finns en parkeringsplats vid Sjöhuset. Här ansluter Bjäretslingan med Dagstorpsslingan. Kör längs med vägen som går parallellt med Dagstorpssjöns södra sida. Här finns både toalett, sittgrupp, grill och informationstavla. Du kan också följa Skåneleden från Frostavallen och efter cirka en halvtimme har du Ulfsbjär till vänster och kan ta av på Bjäretslingan.

Basaltklippor skymtar i den vackra lövskogen foto, Bengt Hertzman

Du kommer aldrig att glömma ett besök på Ulfsbjär. Ta dig tid att stanna upp en stund och ta in den speciella stämningen när du kommer förbi på vandringsleden.
Koordinater 55.97593, 13.49336

Vid en av rasbranterna foto, Eric Kjellin

Text: Bengt Hertzman

© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2021-10-01 av Bengt Hertzman