Det började 1573 i närheten av Rönneå
Skånsk papperstradition har sina rötter från pappersmöllan vid Herrevadskloster vilken var Danmarks första. Det är inte belagt exakt var den låg, kan ha varit vid Ybbarpsån eller Rönneå. Den berömde astronomen Tycho Brahe skrev i en skrift år 1573 om sin morbror Sten Bille, som var länsherre i Herrevadsklosters län:
”… papperstillverkningens konst, den frejdade, dittills av ingen övad i vårt land, Billie väckte till liv.”
Länsherren var en mäktig man och har också fått stå som grundare till den pappersmölla, som vid den här tiden anlades vid Herrevadskloster. Bevarade pappersark från 1500-talet är vattenmärkta med länsherrens initialer S.B. ovanför en cirkel delad av ett kors.
Kung Christian IV av Danmark gav sedan 1637 affärsmannen Mattias Smith privilegier att anlägga en papperskvarn vid Stackarpsfallets ”klippan” i Rönne å där bruket ligger idag. Där låg redan koppar- och mässingsmöllor nerströms och man rev en mjölkvarn uppströms för att säkra vattentillförseln till Pappersmöllan. Här fanns rikligt med vatten för att driva vattenstampar och för att lösa lumpen. Vattenhjulet drev vattenstamparna som försedda med järnskodda klubbor bankade lumpen mot en järnskodd botten för sönderdelning och upplösning av lumpen till massa. Lunds stift var ett rikt område för insamling av lump. Förutsättningarna för papperstillverkning var alltså goda.
Skåne blir svenskt
Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne och därmed Klippans bruk svenskt. Bruket övergick i svenska statens ägo och därmed ökade efterfrågan på papper. Den nya regeringsmakten skapade nämligen nya ämbetsverk. Tryckeri startades i Lund och Malmö. Brevväxling och räkenskaperna svällde och till detta behövdes papper. 1670 var två vattenhjul med vardera 16 stampar igång vid bruket. 1680 fick Klippan ensam rätt på lumpsamling i Skåne, Halland och Blekinge.
Under 1600-talets sista decennier fylldes behovet av papper i Skåne nästan helt från bruket. Skrivpapper dominerade tillverkningen under 1700-talet, men konjunktursvängningarna var betydande. Tillgången till lump var synnerligen låg i början av århundradet.
Bristen på linnelump medförde att sämre papperskvaliteter såsom tobakspapper och gråpapper vissa perioder utgjorde mer än 60 procent av produktionen. År 1738 tillkom emellertid en förordning ”om lumpors samlande för pappersverken uti riket”.
Holländare – ny process
1755 infördes en ny process för att sönderdela lumpen, som skulle få stor betydelse framöver. Metoden bestod av ett ovalt kar med skiljeväggar i mitten och en axel med roterande knivar som rev sönder lumpen mot fasta knivar i botten av karet. Maskinen kallades ”Holländare”. Produktionstiden för massatillverkning kortades ner från 24 till 6 timmar. Lumptillgången ökade och kvalitén höjdes avsevärt mot slutet av århundradet.
1772 kom bruket i privat ägo. 1799 förvärvade Carl-Fredrik Kemner Klippans bruk och stora resurser lades på att modernisera. Fördämningar och slussar byggdes samt stensprängningar i ån genomfördes. För att förbättra kommunikationen med byn byggdes en bro över Rönne å. Bruket köper också större jordbruksdomäner och anlägger olika industriinrättningar.
Klippan blir aktiebolag
Vid sekelskiftet (17–1800 tal) bestod Klippans leveranser till 70 procent av tryckpapper och den tidigare nämnda kvalitetshöjningen skulle fortsätta även under 1800-talet. 1808 får Klippan flera aktieägare genom att flera handelshus i Helsingborg. 1812 ombildas företaget till AB Klippan. 1824 överlämnar Carl-Fredrik Kemner ägandet till sin svärson Sven Magnus Sunnerdahl som utvecklar bruket ytterligare.
Sveriges första pappersmaskin
Under franska revolutionen år 1789 uppfanns i Frankrike det som skulle bli föregångaren till dagens pappersmaskin. Klippans bruk installerade 1832 Sveriges första pappersmaskin (PM1). Maskinen levererades från Bryan Donkin & Co i England och var 12,5 meter lång, 1,93 meter bred och hade en banbredd på 1,35 meter. Virapartiets längd var 9 meter och maskinen hade 5 torkcylindrar, som värmdes med ånga. Genom investeringen kunde 3 veckors tidigare produktion klaras av på 3 minuter. Klippans bruk intog därmed en ledande position i fråga om produktionens storlek och kvalité. Maskintillverkning av papper blev en förutsättning för de svenska pappersbrukens utveckling till industriföretag.
Träet segrar över lumpen
På 1840-talet var årsproduktionen 250 ton, vilket nästa årtionde hade ökat till i snitt 350 ton. Nu sattes svenska folket på skolbänken genom 1842 års skolpliktsförordning och detta ökade givetvis pappersproduktionen. 1853 säljer Sunnerdahl till Christian Asp Bock. 1873 installerades en andra pappersmaskin och produktionsvolymen ökades till 450 ton. Vid den här tiden började man använda även skogen som råvara. Träets seger över lumpen skedde på 1880-talet. C A Bock investerar även i järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm.
Klippans bruks utveckling under 1900-talet
1898 går bankfirman C G Cervin som huvudägare. Man byter då också vattenhjul och ångmaskin mot el-turbiner. 1902 lägger man ner handpappersbruket. Produktionen övergår nu successivt till specialpapper som sikespapper, kopiepapper, kräpp- och vaxpapper, gummerat papper mm. 1907 inleds samarbete med Lessebo och Grycksbo. Carl Johan Malmros blir VD och efter likvidation bildas AB Klippans Finpappersbruk. Ytterligare pappersmaskiner anskaffas PM 3 och 1911 monteras en ny Tissuemaskin, PM 4. Båda dessa maskiner förses med den tidens bästa teknik ex. nya våt- och presspartier . El-kraftstationer byggs.
1914 köper man Böksholms sulfitfabrik i Vaxjö för att säkra tillgången till massaved. Bruket köper också Bålamöllan och Brännestads sågmölla för att hindra en sänkning av vattenståndet i Ringsjön. 1930 fortsätter man att investera i ytterligare en pappersmaskin PM 5 samt bygger ut såväl kontor som laboratoriet. 1950 installeras PM 6. 1953 anställs Rutger Larsson som Överingenjör och fabrikschef. Årsproduktionen är då 5 170 ton. Han fortsätter att utveckla bruket och 1958 installeras PM 7 samt pappersmaskin för tillverkning av A 4 papper. 1960 installeras PM 8 och 1962 installeras PM 9. Bruket går nu bra. 1964 blir Rutger Larsson VD och då är namnet AB Klippans Finpappersbruk och består av bruken i Klippan, Lessebo samt Böksholm. Företaget expandera ytterligare genom köp av Emsfors, Nyboholm och Långasjönäs ( Tissuebruk) samt även Östanå ( 1966) och Hoferström med Åsensbruk (pappersbruk, träsliperi samt sulfitfabrik). 1971 avgår R Larsson som VD och ersätts av Stig von Porat.
1976 köper Södra skogsägarna AB Klippans finpappersbruk. Därefter såldes tillgångarna ut. Skog såldes till Domänverket. 1981 blir Kay Fredin VD. Försäljning av flera bruk samt verksamheter genomförs och Östanå bruk läggs ner. 1989 köper Kay Fredin kvarvarande delar Klippan, Lessebo och Fridafors och bildar AB Klippanintressenter. 1998 byter man namn till Klippan AB och 1999 får man en ny huvudägare Jan Bernander. Detta år lägger man ner Fridafors men köper Stora Ensos bruk i Mölndal.
Detta har hänt under 2000–talet
2002 köper Klippan AB, under ledning av Jan Bernander, aktier i det Skotska bruket i Coldwell vilket går i konkurs 10 månader senare. 2005 säljer Jan Bernader företaget till Gösta Welandsson. 2006 går Klippan AB i konkurs.
Konkursförvaltare Advokat Erik Edström handhar förvaltningen av Klippan AB efter konkursen 30 juni 2006 och säljer av Lessebo pappers- och massabruk till Vida Paper AB samt Klippans bruk till den i bygden förankrade och boende ägarkonstellationen Olle Grundberg, Roy Hansson och Bengt Thomasson. Dessa ägare tillträder 1 december 2006.
Svenska Pappersbruket AB
Den nya ägarkonstellationen vid Klippans bruk undersökte hösten 2006 förutsättningarna för en fortsatt pappersproduktion. Förutsättningarna bedömdes som möjliga och man startar produktion av Tissue vid PM 9 och den 4 december 2006 produceras Tissue. Brukets namn blir nu Svenska Pappersbruket AB. I maj 2007 startar även produktion av färgat skrivpapper såväl vid PM 7 som A 4 linjen. Då modifieras även ångcentralens oljepanna till eldning med miljövänlig naturgas.
Denna satsningen på skrivpapperstillverkning kunde tyvärr inte fullföljas utan PM 7 och A 4 linjen stoppas igen redan i december 2007.
2008 säljs PM 7, PM 10 (= f.d.PM 8) samt A 4 linjen till Slavuta pappersbruk i Ukraina. Svenska Pappersbruket AB fortsätter satsningen på Tissueproduktion vid PM 9 samt utveckling av Brukets Industripark och tillvaratagande av det industrihistoriska arvet.
I december 2008 installeras också en ny och modern naturgaspanna. Brukets industripark kommer igång med uthyrning av kontors-, lager och produktionslokaler. Exempel på hyresgäster är logistikföretag, konstruktions- och utvecklingsföringsföretag, olika lager- och produktionsföretag ex. MecCom Klippan AB som utför en mängd olika mekaniska renoverings- och samansättningsproduktiner. MecCom Klippan tillhandahåller och stödjer bruket med huvuddelaen av service- och underhållsarbete. Denna samlade verksamheten disponerar c:a 40% av dagens totala fabrikslokaler och bereder 2013 ytterligare ca 60 arbetstillfällen.
Svenska Pappersbruket AB fortsätter dock satsningen på papperstillverkning med prioritering av Tissue tillverkning men även Bruket Industripark och Kulturarvsarbete
2011 modifieras PM 9 med ny våtända och under 2012 har omfattande revideringsarbeten utförts i Tissueproduktionen. Produktionsvolymen har ökat med c:a 25%, energiförbrukningen har minskat med c:a 35% sedan starten 2006
Svenska Pappersbruket AB har också ansökt om och i november 2012 fått ett tillstånd enligt nya Miljöbalkens krav. Detta tillstånd medger en papperstillverkning för 45 000 ton/år samt 15 000 ton/produktberedning.
2013 har Svenska Pappersbruket AB 40 personer anställda och producerar 10 000 ton Tissue/år samt omsätter 125 miljoner kronor.
Kulturarvet
Svenska Pappersbruket AB har också vidmakthållit och utvecklat kulturarvet och verksamheten vid det av bl.a. Nils Claesson iordningställda Bruksmuséet. Inom ramen för miljöarbetet har man ex. renoverat den kulturskyddade skorstenen som f.ö har ett skydd (stos) på sin övre del vilket är en minikopia av ett av Tycho Brahes f.d. Stjärneborgs torn på ön Ven i Öresund. Man har även en hel del andra kulturevenemang utställningar, visningar samt informations- och skyltprogram för att levandegörande av Brukets historia. Bruket har idag ett varierande byggnadsbestånd och äldre byggnader från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal, vanligen i tegel. Den tidigare direktörsbostaden Borgen som är från 1800-talet, arbetarbostäder, korsvirkeslänga, ljusputsade småhus samt Bruksskolan är sålda och ägs numera av privatpersoner eller andra företag. Området är idag klassat som riksintresse för kulturmiljövården.
Under juli månad 2013 kommer den kulturella satsningen att kulminera eftersom man då uppför en specialskriven musikal inne på industriområdet (vid gamla lumpen). Den handlar om installationen av Sveriges första pappersmaskin PM 1 1832 och allmänheten har tillträde till utställnings-, upplevelse- och musikalområdet.
Svenska Pappersbruket AB:s framtid
Bruket har alltså utvecklat en bred och bra grund för framtiden och har också skapat möjligheterna för en fortsatt utveckling av papperstillverkningen vid Klippan i Rönne å.
Text: Christer Jönsson 2013
Svenska Pappersbruket AB
Klippans Pappersbruk 1573 – 1923, minnesbok av Gustaf Clemensson. Alla äldre foton är hämtade från boken
© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2023-04-26 av Inger Persson och Bengt Hertzman