Från Åby till Klippan – bondby blir köping
Klippan är idag centralort i Klippans kommun och handelscentrum för den omgivande bygden. Orten har ca 8000 invånare och sträcker sig i öst-västlig riktning längs med den gamla riksvägen 21. Klippan har genomgått en utveckling som i mycket motsvarar utvecklingen i Sverige. Klippan var en bondby med namnet Åby, namnet efter byns läge i närheten av åarna Rönne å och Bäljane å.
De tidigaste detaljerade uppgifterna om byn finns i de lantmäterikartor som upprättades i början av 1700-talet. Åby innehöll då 14 gårdar, ett gatehus, gästgiveri och tingshus med tillhörande tjänstebostäder. Byn täckte det som i dag motsvarar centrala Klippan, Storgatan och kvarteren ner mot Villagatan. Man kan anta att Åby under flera hundra år haft denna utbredning. Åby låg där landsvägarna Helsingborg-Oderljunga och Ängelholm-Spången möttes.
Först genom enskiftet på 1820-talet ändrades utseendet och en förvandling av byn började ske. Klippans pappersbruk och Bjärsgård, godset norr om Åby, samlade sina ägor och ett stort antal av lantbruken i Åby lades ihop. Gårdar flyttades ut från den tätbebyggda byn. Antalet gårdar i bykärnan minskade, inte mindre än 8 gårdar revs. Under en tid framöver tillkom genom enskiftet och avstyckningar lantbruk längre från centrum: Åbygården, Elfdalen, Snyggatorp, Fridhem, Nyhem, Kommungården (senare Åbyhem), Solslätt, Nygård.
Några tiotal år efter enskiftet fortsatte en utveckling av byn som ett centrum för den omgivande trakten. Post, läkare, apotek och veterinär kom efter hand till byn. Regelbundna torgdagar bidrog till att byn fick mer och mer karaktär av handelsort. Öster om byn på nuvarande Stadsparkens mark arrangerades den årliga Åby marknad.
Näringsfrihetslagen 1864 och byggandet av järnvägen 1875 bidrog ytterligare till förändringar av byn. Det blev lättare att öppna butik och sälja varor och handelsmäns och hantverkares verksamheter utvecklades.
Järnvägen Helsingborg-Hässleholm stod färdig 1875 och kom att ha stor betydelse för byn. Klippans pappersbruk, som funnits vid Rönne å sedan tidigt 1600-tal hade behov av goda kommunikationer och bidrog som ägare till denna järnväg. Järnvägsstationen kom att placeras mellan Klippans bruk och byn Åby. Stationen fick namnet Klippan eftersom Klippans pappersbruk var delägare i järnvägen, men även beroende på att det redan fanns ett stationssamhälle i Östergötland med namnet Åby.
I skånska Åby växte alltså ett stationssamhälle upp. Bebyggelse med butiker och bostäder började sträcka sig söderut från centrum av byn, vid gästgiveriet och tingshuset, ner mot järnvägsstationen längs Järnvägsgatan och Tingsgatan. Hotell och telegraf- och telefonstation byggdes.
Järnvägen kom att stimulera industrialiseringen som kom mot slutet av 1800-talet. Norr om Storgatan på området ner mot Bäljane å byggdes bryggeri 1877, tegelbruk 1899, mejeri 1905 och läderfabrik 1906. Söder om järnvägen byggdes bränneri. Ett flertal hantverk utvecklades och blev mer mekaniserade vilket ledde till flera mindre fabriker i byn: cykelfabriken Herald, Linders metallfabrik, Klippans yllefabrik, Klippans karosseri, Göran Jönssons snickeri m m.
Under 1800-talets senare del och under 1900-talet ökade inflyttningen från landsbygden till Åby. De som tidigare varit pigor och drängar och bott på landet blev nu fabriksarbetare i byar och städer. Under 1800-talets senare del växte Åby genom att mindre, brädfodrade lertegelhus byggdes längs bla Storgatan, Tingsgatan och Bruksgatan. Någon kilometer öster om marknadsplatsen växte en by ”på tvären” fram, Tvärby, där framför allt arbetare på Pappersbruket bodde.
Större bostadshus, patriciervillor, byggdes från sekelskiftet och framåt. Byns läkare, jurister, fabrikörer och disponenter byggde ståndsmässiga villor; Sirishult, Signefrid, Villa MB, Villa Hultet, Norrehus.
Byn växte framför allt i öst-västlig riktning längs med den gamla landsvägen, Storgatan. Genom anläggandet av Stadsparken i början av 1930-talet knöts Åby ihop med Tvärby. I väster byggdes idrottsplatsen, Åbyvallen.
Fr o m 1930-talet och framåt växte tätorten med flerfamiljshus längs Åbygatan. På Thorsgatan, Kyrkogatan och Ringgatan växte bebyggelsen och området mellan Åby och järnvägsstationen, som tidigare varit åkermark, blev så småningom helt bebyggt.
Åby var en av de större byarna i Gråmanstorps kommun och tätorten Åby-Klippan blev 1901 municipalsamhälle. 1945 bildades Klippans köping.
Text: Mats Pettersson 2014
Bildmaterial:
Blomgrens bildarkiv
Renritning av lantmäterikarta 1709
Skånska Rekognosceringskartan, 1812-1820
© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2023-04-26 av Inger Persson och Bengt Hertzman