Håll utkik efter silversmygaren – en sällsynt sensommarfjäril i Klippan- och Rönneåbygden

Nu när högsommaren så sakta håller på att gå över i sensommar kan man konstatera att fjärilssäsongen 2016 hittills varit sådär när det gäller dagfjärilar. Men nu är det lokalt ganska gott om fjärilar i markerna. Nykläckta påfågelögon, citronfjärilar, nässelfjärilar, rapsfjärilar och rovfjärilar söker nektar på mjölkört, renfana, tistlar och vädd. Till och med på mossarnas klockljung sitter nu citronfjärilar och suger nektar.

Citronfjäril på klockljung, Kole mosse Foto: Bengt Hertzman

Det handlar alltså om många av de övervintrande arter som gladde oss i våras och  nu är årets generation är på vingarna och förbereder sig för vintern. Även svingelgräsfjäril och storfläckig pärlemorfjäril flyger nu och här handlar det om en andra generation för året. Den praktfulla tistelfjärilen ses också lite över allt, det rör sig om avkomlingar till dom som kom flyttande söderifrån på försommaren. Nu gäller det att frossa nektar innan flytten söderut.

Tistelfjäril Foto: Bengt Hertzman

Sen finns det en småvuxen kvick fjäril med namnet silversmygare som har det tufft numera och därför är rödlistad. Den tillhör familjen tjockhuvuden och har två betydligt vanligare släktingar, ängssmygare och mindre tåtelsmygare. Silversmygaren fanns förr i större delen av Sverige men bestånden finns numera alltmer fläckvis i landskapet, framför allt längs södra Sveriges kuster. I fjällen är en underart sällsynt förekommande. Den är sällsynt i inlandet och i Skåne har den en av sina största populationer på fäladsmarken Risen vid Genarp. Antagligen minskar den snabbt och Sveriges Lantbruksiniversitet med Artdatabanken samlar in uppgifter om den och ytterligare några minskande dagfjärilar och trollsländor. Du kan hjälpa till att bidrag med kunskap! Läs mer på www.artdatabanken.se/vaara-tjaenster

Silversmygaren är liten med ett vingspann på 25 – 32 mm. Vingarna är brunaktigt rödgula med gulaktiga fläckar. Undersidan är gulgrön med flera vita fläckar. Den trivs i öppna miljöer med kortvuxet gräs, det kan vara naturbetesmarker där dess huvudsakliga värdart som är gräset fårsvingel finns. Man kan även finna den längs vägkanter. Förutom kortvuxet gräs så måste finnas gott om nektarväxter som tistlar och vädd.

Silversmygare med mindre tåtalsmygare Foto: Bengt Hertzman

Silversmygaren är funnen på några platser i Rönnebygden och väntar antagligen på att upptäckas på fler. Först och främst måste Munkarps fälad nämnas, en vacker backig fälad längs vägen mellan Höör och Stockamöllan nära Munkarps kyrkby. Här har silversmygaren ett ganska stort bestånd och området hyser ett i övrigt rikt djur- och växtliv med arter som backsippa och slåttergubbe. Trots att det är naturreservat är det ganska okänt och lite besökt.

Munkarps fälad Foto Bengt Hertzman

I Klippans kommun har jag funnit den lilla fjärilen i området kring gamla F 5 och järnvägen Klippan-Ljungbyhed, alltså vid Rynke och Brandeborg. Man har också god chans att se den i vägkanten på raksträckan mellan Ljungbyhed och Järbäck. Jag har också sett enstaka individer i trakterna av V Forestad och Färingtofta. I det första fallet i före detta grustag och i det andra fallet en före detta betesmark av torrängstyp. Fjärilen är lokaltrogen så det är lönt att titta efter den på samma plats år efter år. Titta gärna i blommor av åkertistel, kärrtistel, fackelblomster eller åkervädd som alla är fina nektarkällor. Inte så sällan delar den blomma med humlor eller sin släkting mindre tåtelsmygare. Glöm sedan inte att rapportera i Artportalen (www.artportalen.se)

Fjärilssäsongen har många veckor kvar och det finns mycket skönhet att njuta av ända till den stund då du ser årets sista mindre guldvinge sitta och värma sig i oktobersolen på ett röse en brittsommardag.

 

Sidan redigerad av Bengt Hertzman 2016-08-04