Allemansrätten

Allemansrätten innebär att vi får ströva omkring i skog och mark och plocka svamp, bär och blommor som inte är fridlysta. Men innebär också skyldigheter.

Vi måste visa hänsyn mot människor, djur och natur, och vi måste vara särskilt försiktiga under våren och sommaren, när djuren får ungar.

Att umgås med naturen kräver kunskap och respekt, omdöme och varsamhet. Missbruk och brist på omdöme kan äventyra vår unika allemansrätt.

Att visa HÄNSYN är den viktigaste regeln!

”Se, men inte synas. Höra, men inte bli hörd och lämna inga spår efter dig”, är en bra regel.

Genom att skaffa oss kunskaper om naturen lär vi oss att se vår roll i samspelet med allt levande.

Visa den bofasta befolkningen stor hänsyn – du är gäst i markerna!

Du får:

– vistas på annans mark
– plocka vilda bär, svamp och blommor
– tälta en natt på mark som inte används i jordbruket
– ta torrt ris och grenar på marken
– göra upp eld

Du får inte:

– orsaka skada på gröda
– plocka fridlysta växter
– tälta på tomtmark
– bryta eller hugga grenar
– elda på ängsmark, klipphällar eller på annan mark som kan skadas
– köra motorfordon i naturen

Allemansrätten är en för Finland, Island, Skottland, Norge och Sverige relativt unik rättighet för alla människor att vistas i naturen. Begreppet allemansrätt etablerades i slutet av 1930-talet då en fritidsutredning gjordes för att ta fram åtgärder som kunde underlätta för tätorternas befolkning att komma ut i naturen. Finns sedan 1994 inskriven i en av Sveriges grundlagar.

Lättläst information finns på sidan nedan:
Hälsofrämjandet, allemansrätten 
Naturvårdsverket, allemansrätten 
Naturvårdsverket, allemansrätten andra språk

Information om fridlysta växter och djur i Skåne

Sidan redigerad av Bengt Hertzman och Inger Persson juni 2012