– i Vedby socken

Vy i Hyllstofta och Bäljanå Fotograf okänd

Av Vedby sockens cirka 25 byar är Hyllstofta vid Bäljanå en av de största. Det har funnits många olika förklaringar till betydelsen av ortsnamnet Hyllstofta. Gissningar på växten Hylle men också personnamn, som Hulde eller Hulda har förekommit. Klart är att den svenska stavningen ändrats flera gånger under årens lopp. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund kan emellertid upplysa att första kända gången, som namnet finns dokumenterat är år 1145 och man fortsätter att namnet troligen är vikingatida, d v s från åren 800 – 1050. Våra nordiska vikingar tog ofta med sig sina hemortsnamn till främmande länder, där de bosatte sig. Än i dag finns i Normandie i Frankrike liksom i Syd England namn, som exempelvis slutar med ”toft” eller ”tofta”.

År 1145 skrevs namnet – av naturliga skäl på danska – HO/LSTOFTA. Betydelsen av ”-tofta” är enkelt uttryckt ”tomt med hus eller gård” medan ”Ho/l” betyder vattensamling av något slag. Enligt Göran Hallberg på Ortnamnsarkivet bör namnet översättas ”gårdarna vid ån”. Denna slutsats understrykes ytterligare av gamla dokument från Herrevadskloster – år 1551 – där det anges en Norr- och en Södergård i Hyllstofta. Väderstrecken anger det geografiska förhållandet till Bäljane å. Norregård var således den grupp gårdar, som senare kallats för nr 1, 2 och 3 medan Södergård var nr 4 och 5, eller den tidigare dubbelgård, som i dag kallas Hyllstofta Ryggåsstuga – en av äldst bevarade ryggåsstugorna i trakten.

Eftersom båda gårdsgrupperna lydde under Herrevadskloster kan det vara intressant att konstatera att detta cistercienserkloster grundlades år 1144, då de första munkarna anlände dit från Frankrike.

Från trakten finns många gåramålningar, mycket tack vare att gåramålaren Paul Nelson bodde i Hyllstofta under sina sista år.

Hyllstofta by 1935 Foto: Hämtat från Samlingportalen.se 1946

1859 inrättades s k roteskola hos Tufve Svensson på Hyllstofta nr 6 (Ryggåsstugan). Han fick 30 riksdaler (sommaren 9 riksdaler) om året i hyra och skulle då upplåta ett varmt rum åt läraren samt svara för städningen. Denna roteskola upphörde 1880 då den med hjälp av Lars Nilsson i Lycke nybyggda skolan togs i bruk. Lärarbostad uppfördes 1929. Den förste ordinarie läraren var Carl Norén vars dotter Ingeborg kom att bli en uppskattad småskollärarinna här från 1931 till nedläggningen 1959. Mellan 1926 och 1959 var Edvin Blixt folkskollärare här. För några år sedan revs skolbyggnaden, endast lärarbostaden finns kvar.

Hylstofta skola och barn 1911 Foto: Axel Blomgren

Av föreningsverksamheten kan nämnas Hyllstofta skytteförening som startade vid sekelskiftet och är synnerligen aktiv än idag. Ett välkänt café som Greta Nilsson född Åkesson drev i många år var Kvarngården som låg vid Bäljane å. Kvarngården var även några på 1930-talet barnhem med ett 10-tal barn från Helsingborg. Senare fanns ett barnhem inrymt i huvudbyggnaden till Hyllstoftagården, detta drevs av Malmö kommun.

Kvarngården, Fotograf okänd

Hyllstofta by pingstafton Foto: Bo Nilsson

Hyllstofta består egentligen av två byar, dels Hyllstofta by med sina gårdar som funnits sedan dansktiden och dels Hyllstofta stationssamhälle som uppstod i samband med att järnvägen (Helsingborg-Hässleholm) öppnades för trafik 1875 och stationssamhället utvecklades sakta men säkert med industri, hantverk och affärsverksamhet.

Hyllstofta stationsamhälle Foto: Sjöwall Klippan

Här har varit telefonstation mellan 1909 och 1954. Stationen sköttes av systrarna Anna och Betty Persson fram till 1954 då stationen ersattes med en automatstation.

Rosenhäll med telefonissorna Fotograf okänd

I samband med järnvägen kom i mitten på 1870-talet byggdes en fastighet mittemot stationen och där inrättades affär (senare Werner Nilssons affär). 1888 byggdes ytterligare en affär som 1893 överläts till P A Åkesson som drev affären över 50 år. 1945 överlät han affären till sonen Tage Åkesson och senare blev Kjell och Ulla Svensson handlare i Hyllstofta. Hyllstofta har haft kraftigt expanderande industrier. Nya Hyllstofta Bränneri startades 1909 av nämndeman Nils Jönsson och handl P A Åkesson, verksamheten pågick fram till 1970-talet. Familjen Ekstrands grisförmedling, Skånska Pipfabriken, Bröd Thomassons Mek Verkstad är andra exempel på blomstrande Hyllstoftaföretag.

Åkessons affär med familjen framför. Foto: Axel Blomgren

Här har även funnits manufakturaffär och mjölkaffär. Hyllstofta hade t o m ett eget fotbollslag, Hyllstofta IF som bildades 1936 och som fick en ny fotbollsplan 1950 då planen vid Stenevi invigdes. Där finns fortfarande idag ”Stenevistugan”, skytteföreningens klubblokal. Orienteringsklubben Skärmfinnarna var ytterligare en aktiv idrottsförening i Hyllstofta. Idag finns inga affärer kvar i Hyllstofta och de flesta industrierna har försvunnit, tyvärr en vanlig utveckling på landsbygden. Idag bor de flesta i trakten i Lycke, ett vackert beläget fritidshusområde som började bebyggas i början av 1970-talet.

Text: 2014 av Hjördis Nilsson, släkt- och hembygdsforskare som flyttade till trakten 1971. 

Mer information finns på  http://www.hembygd.se/hyllstofta (med bl a gåramålningar från trakten) och http://www.bygdeband.se

© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2023-04-26 av Inger Persson