Svartfåglar väcker känslor

Stora flockar av kajor samlas i skymningen för att övernatta på tak och träd. Hundratals fåglar drar hit och dit under ljudlig kommunikation och det kan ta lång tid innan de kommer till ro. Många får olustkänslor av de svarta fåglarna, tänker på gamla Hitchcock-filmer och tycker de smutsar ner. När du promenerar på Söderåsen hör du kanske korpens klongande läten eller nötskrikans skrän. Kanske blir du nyfiken på kråkan som spatserar omkring i parken. En koloni råkor är inget folk brukar gilla att ha nära sig på våren när häckningsbestyren börjar. Kort sagt – kråkfåglar väcker känslor men vi vet väldigt lite om dem. Vi anar en viss intelligens och att de har koll på oss. De har följt den mänskliga kulturen under lång tid och drar fördel av oss.

Cord Riechelmanns bok som just kommit ut på svenska är en bildningsresa i biologi, kulturhistoria och intressant läsning om relationen mellan kråkfåglar och människor. Han har följt kråkfåglar på nära håll i sin hemstad Berlin men också på fem kontinenter.

Boken är en njutning att läsa och låter läsaren komma nära kråkor, råkor, skator och många andra. Många tycker kanske att det finns för många kråkfåglar men de räkningar som gjorts ideellt i Sverige de senaste 40 åren i Lunds universitets regi visar att förutom lavskrika och nötkråka så är bestånden ganska konstanta eller till och med minskande som i kråkans fall.

Sångfåglarna skyddades från allmän jakt genom ett beslut i EU-parlamentet 1979. En del av dem som röstade igenom detta var nog inte medvetna om att kråkor tillhör sångfåglarna och därmed har dessa spännande varelser åtminstone ett grundskydd även om dispenser för jakt ges. Kajor, skator och kråkor  kan ses i alla samhällen och råkor i många samhällen. Nötskrikan vars latinska namn betyder skrävlaren i bokskogen kan man se eller oftast höra i de flesta löv- och blandskogar. Släktingen nötkråkan är ganska sällsynt i Skåne men kan vissa år häcka i natur som innehåller en blandning av barrskog och hassel. Korpen finns spridd över landskapet, ganska glest häckande men ibland kan man stöta på stora ungdomsgäng av denna vår största kråkfågel.

 


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2019-01-15 av Bengt Hertzman