Redan på 1400-talet gav vattenfallet i Rönneå förutsättningar för kvarnrörelser.

Sågmöllan Foto: Ingrid & Kjell Pettersson

Namnet Stockamöllan förekommer i gamla hävder första gången 1682, då Per Persson (kallad Per Möllare) på Bögerup, fick fribrev från kronoräntan under åren 1682 t o m 1684, för att på den tidigare platsen kunna bygga upp sin av danskar nedbrända kvarn.

Torget 1915 Till vänster pensionat/café och till höger butik Foto: Stockamöllans Industrimuseums samlingar

Stockamöllans nästa med full säkerhet kände innehavare, var Daniel Schmelingk, stamfadern för den släkt som fram till 1988 ägts och brukats av en och samma familj i nio generationer.  

Torget 2021 Foto: Ingrid & Kjell Pettersson

1769 sålde Sone Larsson kvarnen till sin son Daniel Sonesson. Daniel var en driftig man och anlade vid Stockamöllan ett stampverk, i stampen valkades vadmal (ett styvt ylletyg) ihop av vatten och rörelse. Det gav ett tätt, varmt och vattenavvisande tyg som är slitstarkt. Stampverket lär ha varit mycket anlitat och välkänt.

Foto: Bengt Hertzman

1850 tog Måns Sonesson över Stockamöllan och året efter startade ett omfattande är utbyggnads- och nydaningsarbete vid Stockamöllan. Kvarnbyggnaden (byggd av Måns barndomsvän Carl Holmberg, från Lund) stod klar 1851 (Kulturfabriken). 1854 uppsattes en mindre cirkelsåg vilket var upprinnelsen till den blivande stora träindustrin på platsen. Måns Sonesson var förutom kvarnägare även möllebyggare, dvs han byggde kvarnar åt andra. Man började nu att såga träkuggar av vitbok till kvarnarna samt toffelbottnar av al och senare allt möjligt av ek, ask och rödbok mm.

Verksamheten av valkning och stampning pågick fram till 1894. Den gamla byggnaden ”Stampen” finns kvar än idag och inrymmer i dag Stockamöllans Industrimuseum.

Dåvarande Stampen, idag industrimuseum Foto: Ingrid o Kjell Pettersson

Wilhelm Sonesson köpte Stockamöllan av sin far Måns 1893. Under Wilhelms ledning utvecklades företaget till en modern industri. I tur och ordning anlades sågverk, snickerifabrik och 1899 elektriskt kraftverk för drift av företaget och belysning för såväl företag som samhälle. 1903 startades en smedja som 1916 byggdes ut till mekanisk verkstad. Stockamöllan Qvarn & Sågverk ombildades 1906 till Stockamöllans Aktiebolag. Kvarnrörelsen lades ner och flyttades till Rönnemölla 1901.

Rönnemölla 2021 Foto: Ingrid & Kjell Pettersson

När produktionen ökade behövdes mer personal vilket innebar ett större behov av bostäder på orten. 1901 byggdes den första arbetarbostaden bekostad av Wilhelm Sonesson. Efter det byggdes det i regel två arbetarbostäder om året i form av enfamiljshus. Husen uppläts åt arbetarna och betalades genom regelbundna avdrag på lönen. Wilhelm insåg också vikten av bra kommunikationer och lät reparera gamla samt anlägga nya vägar.

1909 fick byn telefon – och poststation och fem år senare byggdes en folkskola.

Han startade också ett bibliotek och inrättade en föreläsningssal, och till barnen blev det en lekplats med gungor, sandhögar och flaggstång.

Produktionen på 1920-talet bestod bl.a. av skottkärror, magasinskärror, många olika transportvagnar, potatissorterare, skaft, handtag, hyvelbänkar, stegar, trädgårdsmöbler och däckstolar.

Industrimuseum Foto: Ingrid och Kjell Pettersson

När Sven D Sonesson blev VD 1942, omfattade sortimentet vid företaget ca 40 produktgrupper, med totalt 600 varianter. Han startade en utrensningsaktion samtidigt som vissa artiklar självdog p g a mekaniseringen av jordbruket. Den första prototypen på gaffeltrucken togs fram under åren 1946 – 1947. Den provades i arbete på Stockamöllans brädgård och 1950 kom den första seriebyggda gaffeltrucken ut. Fem år senare lämnade den första serien hydrauliska gaffellyftvagnar fabriken. Strukturrationaliseringen pågick ständigt.

I den mekaniska verkstaden tillverkades 1965 endast gaffeltruckar och gaffellyftvagnar och i snickerifabriken tillverkades hyvelbänkar och däckstolar. 1971 avslutades träepoken när snickerifabriken lades ner efter 120 år.

1981 sålde Sven D Sonesson företaget till dottern Catharina Sonesson och Hans Höjden. Catharina var då nionde generation i rakt nedstigande led av ägare.

1988 såldes företaget igen och därefter bytte företaget ägare flera gånger under slutet av 1900-talet. 1996 tog Stocka Partner över ägarskapet av såväl företag som fabriksbyggnader och mark.

2000 blev den tyska trucktillverkaren Still delägare av Stocka Industries AB och 2004 blev det helägt av Still, byggnaderna och marken ingick ej i köpet. Tillverkningen av Stocka trucken lades ner 2007 och 2013 flyttade Still Sverige AB till Malmö.

Foto: Ingrid & Kjell Pettersson

Marken och byggnaderna hade några år tidigare sålts till Ove Linde som i sin tur sålde det till Pretong AB. Stockamöllan Fastigheter AB köpte mark och byggnader 2019 och ägarna, Viktor Rempling uppvuxen i Stockamöllan och kompanjonen Mattias Altahr-Cederberg, erbjuder lokaler i sitt företagshotell. Många hyresgäster har tillkommit sedan övertagandet och i de 11 huskroppar som ingick i köpet drivs det idag många olika verksamheter som t ex. ett betonggjuteri, bilverkstäder de flesta på hobbynivå, heminredning- och antikvitetsbutiker mm.

Skogskyrkan och Gustaf Adolfstenen i Stockamöllan.

Skogskyrkan 1930 Foto: Stockamöllans Industrimuseums samlingar

Redan på 1910-talet användes Skogskyrkan under vår och sommar för friluftsgudstjänster, söndagsskolefester och avslutningar. Omkring 1930 fick Skogskyrkan nya bänkar med ryggstöd samt en talarstol. Idag finns endast delar av talarstolen kvar.

Delar av talarstolen finns kvar idag Foto: Bengt Hertzman

Under juli 1937 var ett nordiskt scoutläger förlagt i närheten av Skogskyrkan. Scoutlägret besöktes då av prinsparet Gustaf Adolf och Sibylla ( Carl XVI Gustafs föräldrar). I samband med besöket skrev prinsen sitt namn med krita på en sten vid scouternas uppställningsplats. Namnet höggs in i stenen av Joel Eliasson. Stenen ligger på ängen andra sidan ån i förhållande till Skogskyrkan.

Prins Gustaf Adolf skriver sitt namn på stenen 1937 Foto:Stockamöllans Industrimuseums samlingar

Scoutstenen idag Foto: Bengt Hertzman

Möllerikeföreningen

Möllerikeföreningen har till målsättning:

att bland bygdens befolkning skapa intresse och förståelse för bygdens närmiljö, såsom byggnader, flora och fauna;

att verka för bevarande av bygdens traditioner, såsom valborgsmäss- och midsommarfirande;

att verka för bevarande av bygdens historiska byggnader, såsom vattenmöllor och övriga kulturbyggnader;

att verka för bevarande av bygdens gamla stenbrott och övriga fornminnesmärken;

att verka för dokumentation av bygdens historia och information och information till allmänheten om bygdens sevärdheter.

Som medlem i Möllerikeföreningen bjuds man på ett varierat utbud av arrangemang. På Kulturfabriken anordnas trivselkvällar med olika slags musik, som t ex. rock´n roll, jazz, irländsk, evergreens visor m fl. Vi bjuder in till aktivitetsdagar för stora och små som t ex äggjakt för barn, Stockaståhej, spökvandring mm. En barn-och familjeföreställning med olika artister, i ett samarbete med Sommar i Eslöv har vi också arrangerat ett antal år. Mer information om Möllerikeföreningen hittar man på hemsidan www.mollerikeforeningen.se och via E-post till info@mollerikeforeningen.se

Midsommarfirande 2019 Foto: Ingrid & Kjell Pettersson

Text: Ingrid & Kjell Pettersson 2021

 


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2021-04-05 av Bengt Hertzman