Vy över Stidsvig Och Östra Lungby Foto: Bertil Hagberg

Min familj flyttade till Stidsvig 1953. Vårt hus låg intill järnvägen, ganska nära järnvägsstationen och fabrikshusen. På den tiden gick det rälsbuss och godståg på järnvägen. I byn fanns två skolor och tre affärer. Jag började i Kolarehus skola i tredje klass som gick tillsammans med fyrorna. Här hade vi det bra, fast skolan var inte stor. Ett gemensamt klassrum och i andra ändan av huset bodde skolfröken. Vi spelade ofta brännboll, men problemet var att skolgården var så liten att bollen ofta hamnade i skogen. På vintern byggde vi snöskulpturer och vid islossningen var det populärt bland killarna att hoppa på isflak i Pinnån. Övriga klasser gick istället i Stidsvigs Folkskola som ligger nere vid gamla riksettan intill Havsjös affär.

I Östra Ljungby fanns det tre skolor: Bläsinge skola, skolan i kyrkbyn samt Pilagårdsskolan.

Då tyckte man att Östra Ljungby var lite större för där fanns bank, kafé, korvkiosk, två affärer och en biograf. På biografen visades film torsdags- och söndagskvällar, vilket var det stora nöjet i byn.

Östra Ljungby Foto: Bertil Hagberg

På fritiden lekte vi mycket i skogen, s.k. följa John lekar, och på vintern var det skridskoåkning som gällde. Antingen åkte man skridskor på ”Martins damm” eller på ishockeybanan som kom till på 1960-talet. Stidsvigs IF hade t.o.m. ett hockeylag, där var man och tittade på när laget spelade. Spelarna fick duscha och byta om i Kopparmöllans källare, som på den tiden arrenderades av bagare Nils-Erik Malmgren. Han drev Kopparmöllan som bageri och fik, samt hyrde ut lokalerna till fester. Det var en populär samlingsplats för byns ungdomar. Här träffades man för att umgås och spela spel, lyssna på Jukebox och fika.

Kopparmöllan har anor från 1500-talet och var då en känd järnhytta. Den var i danskt bruk fram till 1600-talet. I huvudsak tillverkades krigsmateriel och även en del stångjärn och gjutgods. Kopparmöllan förvärvades av Stidsvigs Limfabriker 1945. Mer att läsa om Kopparmöllan kan man göra i Rötterna. (Östra Ljungby och Källnas socknars Hembygdsförenings tidskrift hösten 1991)

Kopparmöllan Foto: Bengt Hertzman

På Valborgsmässoafton samlades alla i byn för att lyssna på sång och tal vid Kopparmöllans trappa för att sedan beskåda bålet på dammen. Denna tradition finns fortfarande kvar.

Under sommaren anordnade Stidsvigs IF fest i anslutning till ishockeybanan med lotterier och dans på en liten uppbyggd dansbana. Ett annat populärt ställe var Klockarebackarna i Östra Ljungby. Där ordnade SLU dans om Pingsthelgen, och dit cyklade eller åkte både barn och vuxna för att roa sig. Klockarebackarna är ett väldigt fint område med sina kullar och stora ekar.

Efter ett antal år med studier och boende på annan ort, återvände jag till Stidsvig 1975.Vi flyttade till ett nybyggt område vid gamla ”Martins damm”, som nu hade torrlagts och blivit lekplats istället.

Förvandlingen är stor på båda orterna. Stidsvig har blivit av med sina skolor och endast Pilagårdsskolan i Östra Ljungby finns kvar. Eriks Lanthandel, den enda affären som finns kvar, är en mycket omtyckt och bra affär. Sedan bank, skolor och affär försvunnit är det många äldre som lämnat bygden. Stidsvig är ett litet samhälle med ca 800 personer. Många av de boende arbetar på ortens industrier. De största företagen i Klippans kommun ligger här, såsom Gelita Sweden AB, Ellco Food och Gyllsjö träindustri. Gelita Sweden AB är idag Europas modernaste gelatinfabrik och styrs från Tyskland. Den är en utveckling av Stidsvig och Helsingborgs limfabriker som startades i slutet av 1800-talet. Även Gyllsjö träindustri har gamla anor och startade i Gyllsjö på 1940-talet av bröderna Ivar och Tore Svensson. Den leds idag av Ivars son Lennart Svensson. I Stidsvig ligger även Expandia som hyr ut husmoduler för bl.a. skola och kontor. Även en del mindre företag finns på orten. I Östra-Ljungby finns idag också många mindre företag: Börjessons Lastbilar AB, LB-service, Br. Augustssons Åkeriaktiebolag, Östra Ljungby Lantmän m.fl.

Stidsvig är känt för sin fina natur och många kulturminnen. Östra Ljungby och Källna socknars Hembygdsförening har märkt ut många gamla fornminnen som man kan besöka.

Pinnån vid Kopparmöllan Foto: Inger Persson

Vi har fått både Kopparmölleslingan och Klockareslingan genom kommunens försorg och det tackar vi för. Pinnån rinner igenom Gelitas och Ellcos fabriksområden ner i Kopparmölle-dammen och vidare ner förbi Skvattemölla, Klockarebacken, Gångvad, Nedre mölla och Stora Mölla för att sedan rinna ut i Rönneå. Längs ån är det väldigt vackert med många fåglar och växter. På våren kan man bl.a. se strömstarar och stjärtmesar. Det växer även många sällsynta växter. Det lär även finnas utter vid Pinnån. Jag har dock aldrig sett någon, fast det kan bero på att den är mycket skygg.

Skvattemölla Foto: Bengt HertzmanSkvattemölla Foto: Bengt Hertzman

Stidsvig och Östra Ljungby ungdomsförening har mycket aktiviteter för barn och ungdomar, liksom kyrkan, som bl.a. har flera olika körer. Idrottsföreningarna i respektive by bedriver fotboll för olika åldersgrupper. Man kan vara med i Östra Ljungby scoutkår eller Röda Korset. I Östra Ljungby finns ett friluftsbad som har öppet under sommaren. Hembygdsföreningen anordnar bl.a. nationaldagsfirande, midsommarfest och hemvändardag. Detta är några exempel på aktiviteter i byarna idag.

Trivs man med lugnet och naturen så är här underbart att bo. Det finns bl.a. tre tomter kvar för att bygga hästgårdar på.

Nu avslutar jag min lilla berättelse om Stidsvig med omnejd med förhoppning om att jag väckt någons intresse.

Text: 2013 Siw Nilsson, sist i en syskonskara om nio

Dialekt- och ortsnamnsarkivet: ”Stidsvig ett landområde vid den slingrande Pinnån som bildar en tunga och ägdes av en med namnet Stig är nog det som ursprungligen åsyftades med Stidsvig (Stygswegæ 1503). Senare delen av namnet är samma som ordet veke.” 

”Det finns två stora byar i häradet som hette Ljungby. Den här (Liungby 1338) kallades Østra Lyngby redan 1465, för att skilja från Muncke Liungby 1510. Namnen är tecken på att det fanns gott om ljunghedar i området på medeltiden”


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2023-04-26 av Inger Persson och Bengt Hertzman