Längtan efter våren

Vitsippor i bokskog Foto: Bengt Hertzman

Redan på sommaren börjar de nya knopparna bildas och är färdigbildade på hösten för att sen sova sig igenom vintern. Under vintern är flera av våra träd föda åt bland annat flera fågelarter som orre, bofinkar, grön-gråsiskor och stenknäck. Våra vilda djur äter gärna småkvistar av olika träd.

Det är i första hand ljuset som styr våra träd och dagarnas längd ger signaler till knopparna när tiden är inne att växa till och slå ut. Sedan kan förloppet påskyndas av värmen och slutskedet kan gå fort. Flera av våra lövträd blommar på bar kvist.

”Ja visst gör det ont när knoppar brister” Karin Boye

Nedan lite information om de vanligaste träden.

Våra vanligaste trädslag är gran och tall men totalt finns i vårt land inte mindre än 45 olika arter.

Sälg (Salix caprea)

Sälgen är en av cirka tjugo salixarter, växer ofta som en stor och kraftig buske snarare än ett träd och är det åttonde vanligaste trädet i Sverige. Invandrade till vårt land efter isavsmältningen för 12 000 år sedan och finns idag i nästan hela landet.

Under våren längtar både vi och alla insekter till att få se havet av de gula blommor som lyser vid skogsbryn, hagar och vägrenar. Sälgen hör till ett av de viktigaste träden i den biologiska mångfalden där humlor, bin och fjärilar tillsammans med andra insekter tidigt på våren får nektar- och pollen. Både lövsångaren och blåmesen kan ses i träden. Runt 180 fjärilsarter har sin larvutveckling hos sälgen.

Björken (Betula)

Björken är vårt tredje vanligaste träd och det vanligaste lövträdet. Vi har tre arter vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Björksläktets arter är extremt köldtåliga, beroende på den under vintern höga halten av björksocker som fungerar som ett frysskydd. Björken är ett av de träd som först kom till Sverige efter inlandsisens avsmältning.
Vanligtvis används björken som ved och virke men barken brukas också i slöjd samt som takisolering. Saven är en uppfriskande dryck. Björken kännetecknas av sin vita stam med svarta fläckar och skira grönska på våren. Hanblommorna har hängen som innehåller stora mängder pollen som flyger vida omkring och orsakar besvär för många pollenallergiker.

Asp (Populus tremula)

Asp finns i hela vårt land upp till trädgränsen. Blommar på bar kvist i april-maj och bladknopparna öppnar sig en månad senare. På hösten lyser bladen i blandade färger. Aspen är bäverns favoritföda och hackspettar tycker om den mjuka stammen. Hundratalet insekter lever på trädet i olika stadier. Svenska tändstickor tillverkades av aspen. Är vårt fjärde vanligaste träd.

Al (Alnus)

Al finns på femte plats bland vanliga träd. Förekommer två olika arter, klibbal som är vanligast hos oss här i söder och gråal. Alar är tidigt blommande hängeträd. Alarna skiljer sig från många andra träd genom sina skaftade knoppar. Är enda lövträdet som har kottar och som tappar sina blad helt gröna.
Alar finns vid våtmark, kärr, myrar och vid stränder. Den kan även växa ute i vattnet, då stammen ofta stöder sig på pålverk av starka rötter som periodiskt kan stå torra.

Alm (Ulmus)

Skogsalmen är ett stort träd. Finns i södra och mellersta Sverige. Kan bli upp till 40 meter högt. Blommar på bar kvist i april-maj och bladen slår ut cirka en månad senare. Almsjukan gör att antalet träd minskar och få almar nyplanteras. Almens bark kunde i tider av nöd malas till mjöl.

Ask (Fraxinus excelsior)

”Kungaträdet” är ett stort lövträd och räknas till de ädla träden. Vuxna träd är omtalade för att dess löv slår ut sist av alla våra lövträd och tappar löven ibland redan i september. Blommar på bar kvist i maj. Löven är uppskattade av kreaturen och för längre sen användes askens löv som foder åt djuren under vinterhalvåret. Inom folkmedicinen har både bark och blad använts som medicin. Askens virke är hårt, segt och går lätt att böja. Vikingarna byggde delar av sina skepp i ask, har också använts till spjut, skidor, yxskaft, träskor, bandyklubbor och i tennisrackets ramar. Utmärkt till brasved och brinner även när det är nyhuggit. Planterades ofta som vårdträd vid gårdar. Kommer på trettonde plats bland våra vanligaste träd.

Boken (Fagus)

Boken finns på sjunde plats i skaran av träden, kan bli upp till 40 meter höga och cirka 150 år gamla. Under våren kan man njuta av bokens skira grönska som senare övergår till mörkgrönt. Bokollonen har fyra flikar som omsluter den näringsrika nöten vilken äts med glädje av vildsvin, ekorrar, nötskrikor.

Ek (Quercus)

Vikingarnas heliga träd är det sjätte vanligast trädet. Växer långsamt och bär inte frukt förrän runt 40-50 årsåldern.
Ekollonen kan sitta flera stycken tillsammans och är häftade vid en ollonskål. Gillas av nötskrikor och ekorrar. Den äldsta eken i Sverige har uppskattats ha en ålder över 900 år och har en omkrets på fjorton meter och växer i Småland.

Hassel (Corylus avellana)

Hassel räknas till buskarna, kan bli upp till tio meter hög. Grenarna är starka och sega och kan användas i tillverkning av korgar. Honblommorna blommar tidigt på året som små röda söta märken och hanblommorna sitter i hängen och blommar på bar kvist.

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum)

Den första Hästkastanjen kom till Sverige någon gång på 1600-talet. Slår ut sina blad och blommor i maj. Hästkastanjens frö är giftiga men dekorativa.

Lind (Tilia cordata)

Linden blommar sist av våra lövträd i juli men bladen slår ut i slutet april eller början av maj. Lindblommorna är väldoftande och som te har de en stärkande och lugnande effekt. Bina besöker gärna blommorna med sin söta nektar. Trädet är ganska mjukt och används till sniderier bland annat i utsmyckningen av kyrkor. Förr tillverkades korgar och mattor av linden. Användes också som föda till djuren.
Akta dig i skymningen om du är i närheten av en lind och se upp för tomtar, vittror och linormen. Många historier vittnar om trolldom kring linden.

Lönn (Acer platanoides)

Lönnen kom till Sverige för 7000 år sedan och kan bli upp till 150 år gammal. Tillgången på nektar är riklig vid blomningen på våren och uppskattas av insekterna. Kanske hösten vackraste träd när lövverket ”brinner” i gult, orange och rött.
På 1700-talet kunde man bli rik av att göra sirap och socker av saven som finns i lönnen. Virket från lönn används i fiolens botten av fiolbyggare.
Lönn

Text: Inger Persson

Tips om två trevliga böcker för dig som vill lära mer:

Trädens knoppar av Anders Rapp
Sälg livets viktigaste frukost av Bengt Ehnström och Martin Holmer
Asp: darrar min asp, myllrar min värld av Bengt Ehnström och Martin Holmer