Det finns lika många förklaringar till torpnamnen Kina, Japan, Dehli och Cap som det finns tanter och farbröder som älskar sin hembygdshistoria. Men den rätta förklaringen på torpnamnen norr om Gråmanstorp är enkel.
Emigrationen under 1800-talet har förts på tal som en förklaring. Men den är ganska osannolik. Namnen på torpen existerade redan när den handfull legala utvandrarna i socknen reste över till Nordamerika 1868. Hemvändande militärer och sjömän kan också avskrivas, eftersom torpen var utpräglade jordbrukstorp och inte soldattorp. Istället handlar det om godsherrar som liksom godsherrar i grannsocknarna hittade på namn till nya torp på sina ägor. Kanske också ett sätt att höja anseendet på bostaden. Torpen i Rösa kallades kohagetorp eftersom de låg i kohagen som tillhörde Bjersgårds säteri.
En folkligt förankrad teori är att namn som Kina, Japan, Dehli eller Cap skulle föra en annan respekt med sig. Namnbytet skulle få barnen att slippa trakasserier och ökknamn som ”kohageungar”.
Men att dåtida godsherrar skulle känna empati för torparungar är inte så sannolikt. Speciellt om man studerar arrendekontrakt med torparnas hårda villkor. Dessutom fick torpen sina namn långt innan historierna om kohageungarna existerade. Under 1500- och 1600-talen anlades torp på byarnas allmänning, vid godsherrens gårdar som Bjersgård och på jordar som hörde till kronan som Herrevadskloster. Det är i huvudsak kring stora gods torpen finns i Skåne.
Ett annat exempel är från Skillinge gods vid Munka Ljungby med en godsherre som avskydde Karl XII på 1700-talet gav torp namn efter platser där Karl XII gjort en slät figur som Poltava och Bender.
Vid Herrevadskloster ligger torpen Marocko, Algier, Spaa och Riga längst ur på markägorna. Så långt ifrån godsherren man kan bo.
Godsherrarna var inte sena med att visa sin bildning och kunskap om världen. Bildningsresor på Kontinenten och utländska influenser gav status inom adeln.
Det första skeppet från Ostindiska Kompaniet seglade 1732 mot Asien. Resorna bidrog starkt till det ökade kinesiska kulturinflytandet på svenska herrgårdar på 1700-talet.
Torpen i Rösa — Kina, Japan, Dehli och Cap — är med största sannolikhet inspirerade av dessa världsresor. Om torparna vet vi bara att de var tvungna att göra sitt dagsverke på herrgården leråkrar.
Thorbjörn Petersen
© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2013-08-05 av Inger Persson