Färdvägar i Rönneåbygden

Den ursprungliga färdvägen var förmodligen ån som föds vid Ringsjön. Människor färdades på den vindlande Rönne å för länge sedan. Bosatte sig längs ån när sten mötte brons.

Här var förhållandevis gott att leva. Ån var förr farbar för större båtar och en viktig transportled långt in i modern tid. Vattenmöllor och kvarnar byggdes vid åns forsar och i dalgången etablerades industriella verksamheter vid Klippan, Billinge och Stockamöllan.

Senare blev ån mer ett hinder, vadställen blev broar, träbroar byggdes över stenkistor, valvbroar och senare betongbroar. Många av de nuvarande vägsträckningarna är mycket gamla. Vid Forestad, Riseberga och Nybro har trafiken passerat över ån under långa tidsperioder.

Kätta bro, Foto: Klara Leo/Destination Söderåsen/IBL Vision

Vi får ej glömma alla de andra vattendragen i Rönneåns vattensystem som Ybbarpsån, Snällerödsbäcken, Bäljane å, Skärån, Klingstorpsbäcken och Guvarpsån. Vid den sistnämnda, inne i skogen mellan Klingstorp och Hunseröd finns ett par av traktens vackraste valvbroar som ett minne efter gammal landsväg som idag knappast är mer än en stig.

De hästkärror och trötta ben som passerat broarna genom åren går inte att räkna. Det var en av alla vägarna mellan byar, genom skogar och över fälader. Många färdvägar är urgamla ridstigar och hålvägar som kanske ursprungligen följde en djurstig.

Ett nätverk av små stigar uppstod och trampades av människor i århundraden. Människor som var på väg till eller från tunga dagsverken men också på väg till fest och kärleksmöten. Deras efterklang i landskapet är lång men ljuder svagare för varje år. Många av de gamla färdlederna följde hedarna nära Söderåsen. Längs åsens nordöstra sluttningar fanns en smal allmänning på sandjordarna som ännu på 1700-talet förenade Bonnarps och Ljungby hedar med Kvidinge hed. Hedarna hade delvis skapats av ett gammaldags vandrande åkerbruk på de sandiga jordarna. På dem blommade ginst och slåttergubbe. Till dessa hedar kom sedan husarer och flyg. I skogsbygden öster om Färingtofta är det numera långt mellan husen men gott om skogsbilvägar.

Inne i skogsdunklet kan man finna rester av gamla vägar som gick genom ängar och hagar, förbi torp och jordkulor. De kan vara svåra att finna men många rester av torp är väl synliga och även skyltade, ett gediget arbete av människor i hembygdsföreningen. Mossiga odlingsrösen är rester av ett ljusare landskap och skogen en blandning av ödemark och kulturlandskap men nu döljer skogen de flesta gamla åkrarna.

Klippanbygdens historia har också till stora delar skapats av munkarna, militärerna, flyget och järnvägarna. I flera av de färdvägar som beskrivs ingår delar som skapats av dessa verksamheter.

Här kan du färdas men res långsamt med öppna sinnen och upptäck bygden kring Rönne å. Du kan vandra, cykla eller köra bil men låt besöket genomsyras av respekt för alla dem som verkat i landskapet och bidragit till att alla dessa färdvägar finns.

Det är dagligt slit och släp, svett och vedermödor, kort sagt hårt arbete som skapat de stigar och vägar som vi idag färdas på. Naturligtvis skapas det också nya kommunikationer för landskapet är alltid föränderligt. I trakten åstadkommer kreativa människor näringar för framtiden.

Använd färdvägarna men gör det också med respekt för och hänsyn till dem som idag bor i och verkar i Rönneåbygden. Ni som redan bor här, ni har också mycket att upptäcka runt knuten! En del åker fjärran men vi vill att ni upptäcker det som ligger nära. När du ger dig av längs de färdvägar vi beskriver är det vår förhoppning att du på dem upptäcker en av Skånes vackraste och mest spännande bygder.

Text: Bengt Hertzman