För omkring 190 miljoner år sedan började vulkaner i mellanskåne att få utbrott. Det var i samband med att superkontinenten Pangea sprack upp med stora tektoniska krafter. Detta orsakade inte bara vulkaner utan också jordbävningar och våra horstar Söderåsen Hallandsåsen Nävlingeåsen Linderödsåsen Romeleåsen Kullaberg. Det var i huvudsak i tre omgångar som våra vulkaner hade utbrott för omkring 185 145 och 110 miljoner år sedan.
Dinosaurier och kottepalmer
Under den här tiden såg djur- och växtlivet helt annorlunda ut, det fanns inga fåglar alls och däggdjuren var små och primitiva, näbbmusliknande och som dessutom la ägg och de hade inte heller mjölktänder respektive permanenta tänder utan, precis som kräldjuren, bytte de tänder hela tiden under sin levnad. Gräs fanns inte och inte heller de träd vi känner idag. Vad som fanns var dinosaurier, i Vallåkra och Bjuv har man bland annat funnit fotavtryck av en tretåiga rovdinosaurie, Dilophosaurus, som bland annat finns att bese på Höganäsbolaget i Bjuv. Vidare fanns det skånekrokodiler – Thoracosaurus scanicus, sköldpaddor, Mosasaursier, Plesiosaurier och jättelika flygödlor – Pterosaurier. Sländorna var stora som måsar.
Vidare ormbunksträd, ginkoträd, andra utdöda barrträd, stora fräkenväxter och kottepalmer. Skåne låg vid den här tidpunkten precis norr om ekvatorn och vi hade ett tropiskt klimat. Vi hade större träsk- och sumpskogar som översvämmades regelbundet av floder med helt andra sträckningar än dagens åar. ”Lagan” rann ut i Helsingborg/Höganäs-området tills Hallandsåsen höjde sig. I dessa sumpområden avsattes det leror och växterna blev med tiden kol (stenkol). Under nutid har vi och har haft lerbrytning och kolgruvor runtom i nordvästskåne. Spår/fossiler av den tidens djur och växter går att hitta i dessa lerlager, kolflöden, i sandsten och under vulkanisk aska som i tuffen vid Djupadals mölla. Gustav Andersson grävde upp en fossil kungsbräken i tuffen på sin mark vid Korsarödssjön nära Tjörnarp.
På Höganäsbolaget i Bjuv kan man bese fotavtryck av en tretåig dinosaurie från Vallåkra och dessutom en fossil av stammen till en jättefräken och även ormbunksblad.
Den geologiska historien
Men varför har vi så många vulkaner (numera basaltkupper) i mellanskåne? I huvudsak beror det på att det är två förkastningar som möts här – Tornquistzonen, som är den diagonala sprickzonen genom Skåne och Protoginzonen, som har en nord-sydlig sträckning. Protoginzonen som bildades för 1000 miljoner år sedan när vår urkontinent, Baltica, låg ungefär där Sydamerikas spets ligger idag och vi kolliderade med en annan urkontinent, troligtvis Sydamerika Amazonia, och Halland höjde sig till en bergskedja på minst 6500 meters höjd. Bakom detta berg krossades vår urkontinent och en av sprickorna blev Protoginzonen. Denna sprickzon fylldes sedan med flytande magma som långsamt stelnade till diabas. Hallands så kallade Himalaya eroderade ned under en lång period på 150 miljoner år av istider för mellan cirka 800 – 650 miljoner år sedan. Vi ligger då nära sydpolen och tillhör superkontinenten Rodinia. Först omkring 550 miljoner år sedan börjar Skånes färd hit upp där vi nu befinner oss. Havsnivån stiger dramatiskt med flera hundra meter beroende på att vid Rodinias uppsprickning blev det våldsamma vulkanutbrott när kontinenterna gled isär. Vulkanerna sprutade ut mängder av växthusgaser och klimatet blev betydligt varmare och den tidens inlandsis smälte. Bara efter ”några år” var hela Skåne och Sverige täckt av vatten. Och så förblir det ända tills Nordamerika Laurentia krockar med oss. Tornquistzonen är omkring 400 miljoner år gammal och bildades när en öbåge, Avalonia dvs det som är norra Europa idag. Även Tornquistzonens sprickor fylldes efterhand med flytande magma som stelnade till diabas. På Youtube finns det en video av Scotese, ”1.5 billion Years of Plate Tectonics” som visar ungefär hur kontinentkrockarna kan ha gått till. Vi hade också en tid med ökenklimat iochmed att vi är i centrum av superkontinenten Pangea. Det salta vattnet i Sofiakällan i Helsingborg är från den perioden. Det finns även ökensand att se vid nära järnvägen vid Ottarps kyrka bland annat. Skåne täcks återigen av vatten när Pangea spruckit upp. Den tidens vulkaner spydde också ut växthusgaser, temperaturen stiger, inlandsisen smälter och havsnivån stiger. Möjligen sticker toppen av Söderåsen upp som en ensam liten ö. Detta sker för omkring 80 miljoner år sedan, så de skånska dinosaurierna dog nog inte av meteoriten som föll ned för 65 miljoner år sedan – de drunknade…
Mellanskånes berggrund
Mellanskånes berggrund består mestadels av granit och gnejs, men även sandsten. I övriga Skåne finns även Lersten, slamsten och kalksten. Det är Sveriges annars yngsta berggrund när det gäller gnejs och granit. Att den är relativt tunn är också bidragande till att vi har våra vulkaner just här i mellanskåne. Jag brukar säga att detta tunna ”smulpajstäcke” med ett kriss/kross av sprickor och försvagningar inte klarade av de tektoniska krafter när Pangea sprack upp. Våra vulkaner var aldrig några stora vulkaner möjligen går de att jämföra med de betydligt yngre vulkanerna i Katalonien i Spanien när det gäller höjd och storlek. De ligger också i en mindre spricka inne på en kontinent. De har inte hunnit eroderar ned och har både krater och vulkansidorna kvar. Våra går inte att jämföra med vulkaner i subduktionzoner som i Anderna och Japan mfl eller med dom på Island där det är en sprickzon mellan två kontinentalplattor. De kan bli bjässar på flera tusen meter. Våra skånska blev bara några få hundra meter. Men fortfarande fruktansvärt vackra och ståtliga – helt i sin egen rätt.
Basaltstriden
Under 1820-talet började geologerna på den tiden, främst Hisinger och Wahlenberg, att diskutera vad detta egentligen var för slags sten (bergart). Någon/några ansåg att det var torkad förstenad lera. Det var Hisinger som 1826 avgjorde att det var frågan om inaktiva gamla vulkaner, basaltkupper. De kände då till endast två lokaler ”Gjellebjär” och Anneklev. Efter detta gav sig Nils Peter Angelin ut och 1857 hade han framställt den första vulkankartan. Fler basaltletande geologer under 1800-talet är värda att nämnas: Fredrik Eichstädt, Gerard De Geer, Wilhelm Hisinger, Alfred Nathorst, Edvard Erdmann, Bernhard Lundgren, Sven Nilsson, Anders Henning, Sven Axel Tullberg, Rudolf Kjellén, Jöns Jönsson (som tillsammans med Nathorst upptäckte Rallate här bredvid Skäralid). Dessa pionjärer är väl inte numera kända människor, men för oss som letar skånsk basalt, är deras upptäckter, böcker och artiklar otroligt spännande. Mellan 1812-1820 gjordes en mycket fint tecknad karta över Skåne, Skånska rekognisceringskartan. De skånska vulkanerna syns mycket tydligt på den och jag tror säkert att militärerna som gjorde karta någon gång pratade med de lärde i Lund.
Vulkannamnen
Och vilka tjusiga namn dom har dessutom: ”Gellebjär”, Randsliderna, Rallate, Juskushall, Stenkullen, Äskekull, Ballran, Bastubacken, Lönnebjär, Spragebjär, Truedabacke, Göbnehall, Kobbernosabacken, Säteklev, Allarps bjär, Knivshall, Sedebjär, Klackarebacken, Mosebacke, Anneklev, ”Ullsbjär”, Högakull, Hästhallarna, Djuraliden, Snababjär, ”Fångeröds bjär”, Knösen, Stora Höjern, ”Knutshög”, ”Spratslehus”, Bolmarehus , ”Punschbacken”, Skoghus, Johannes Lars backe, Smultronbacken, Turen, Ottos backe, Koholma, ”Hagsta bjär”, Höje böge, Gunnarp, Espet, Brunebjär, Äspehöjden, Lunnahöja och Ella. Sedan finns det ju förståss en uppsjö sevärda men namnlösa vulkaner och en uppsjö mindre sevärda kullar helt beväxta av gräs och annat.
Fornminnen
Lägger man sedan till alla fornminnen av basalt i form av stenmurar, odlingsrösen, gravhögar, stjärngravar, två linbastuar, en vattenmölla, fem färdvägar, boplatser, två stensatta brunnar, husgrunder, backstugor och en bro! – otroligt besöksvärda platser! Sösdalafyndet, bestående av en mängd förgyllda hästspännen från tiden innan vikingatiden, hittades bara hundra meter från en vulkan nära Vätteryds gravfält. Historiska museumet i Lund har dom utställda just nu.
Floran och naturvärden
Det finns stora naturvärden på vulkanerna. Basalten vittrar och avger mineraler till jorden. Därmed får vi en stor variation i floran och den blir också grönare och frodigare. Utsikten från många av våra skånska vulkaner är magnifik och milsvid.
Facebooksgruppen Skånska Vulkaner
I denna grupp har jag samlat allt jag har kommit över när det gäller våra skånska vulkaner. Det finns över 2000 fotografier på de olika vulkanerna uppdelade i album. Kartor: moderna pdf-kartor från SGU bearbetade med tillagda namn på vulkanerna och ett förenklat fornsök. Två historiska kartor, den ena av Fredrik Eichstädt från 1882 och av Rolf Norin från 1934. 60-tals olika pdf:er om vulkaner artiklar och även böcker. Dessutom väldigt frekventa vulkanvandringar/guidningar.
Text: Erik Kjellin
Geokartan : https://apps.sgu.se/geokartan/#mappage
Läs mer Hur blir man vulkannörd?