Allarps bjär

Vulkanrest med Skånes yppigaste vårflora

Norr om Hallaröd reser sig Allarps bjär över omgivningen. Ligger nära Allarps gård (skrivs Alrup 1546). Basaltkuppen kallas Allarpa Bjer 1831. Höjden är en av flera mellanskånska basaltkupper, rester av forna vulkaner från trias och juraperioderna när dinosaurierna regerade världen. Området är naturreservat med en av Skånes mest värdefulla ädellövskogar. Allarps bjär har troligen varit skogklätt under lång tid. Särskilt branterna har varit svåra att utnyttja för skogsbruk eller bete. De näringsrika markerna har varit bevuxna med lövskog under långa tider vilket skapar förutsättningar för en rad olika livsformer.

Det som återstår av vulkanen är stelnad magma från kraterrören, det vill säga magma som aldrig hann välla ur kratern när vulkanen slocknade. Under årmiljonernas lopp har vulkanens yttre eroderats bort och bara den motståndskraftigare kärnan från kraterröret, som bildat bergarten basalt är kvar. Den heta lavan sprack ofta upp i oregelbundet sexkantiga pelare när den stelnade och sådana kan man se på ett par ställen där basalten går i dagen. Basalt är en näringsrik bergart, något som märks tydligt på den rika växtligheten. På toppen av Allarps bjär växer ask, hassel, avenbok, fågelbär, lönn, lind och alm, medan sluttningarna täcks av bok- och avenbokskog med inslag av ek.

På Allarp finns nästan hela den vilda skånska vårfloran representerad såsom skogsbingel, vårlök, blåsippa, gulsippa, hålnunneört, smånunneört och inte minst mattor av vitsippor. I maj tillkommer storrams, ramslök, vårärt, gulplister, myskmadra, lundviol, underviol och aklejruta. Det är troligtvis den av de skånska basaltkupperna som har den artrikaste örtfloran.

Den som är intresserad av ormbunkar kan hitta flera olika arter i branterna.

Den näringsrika vulkaniska berggrunden skapar också förutsättningar för en rik svampflora med många intressanta och ovanliga arter, däribland cinnoberspindling, dystersopp, fjällsopp och elfenbensvaxing, gulmjölkig storskål, den rödlistade (VU) skönkremlan , riskorna  Lactarius fluens och Lactarius ruginosus. Den sistnämnda riskan är endast rapporterad ett par gånger tidigare från Skåne, liksom från landet i övrigt.

 
Vårärt Foto: Thomas Arnström

Lavfloran på de gamla senvuxna ädellövträden innehåller flera rödlistade arter, däribland askvårtlav, violettgrå porlav och rosa lundlav. Också mossfloran är artrik, liksom faunan av småfjärilar. Många av lövskogens fåglar finns i området, vår och försommar kan grönsångare, svart flugsnappare, rödstjärt och skogsduva höras.

Sammantaget är området kring Allarps bjär mycket artrikt och intressant, med många sällsynta organismer.

Fladdermusarten Barbastell har konstaterats förekomma i området sommartid. Barbastellen är mycket ovanlig och hör till de arter som åtnjuter särskilt skydd inom hela EU.
Länk till åtgärdsprogram för barbastell https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:919620/FULLTEXT01.pdf

Området söder om själva basaltkuppen utgörs av ett igenväxande odlingslandskap klätt av olika typer av lövskog. Allarps bjär är naturreservat och delar är också Natura 2000 område. Naturreservatet gränsar i väster till reservatet Södra Hultarp. Skåneleden passerar genom reservatet (Ås till Åsleden) och leder upp till toppen av berget.

Med lite tur kan man hitta en ganska oansenlig och till synes malplacerad sten intill Skåneleden. Invid stenen finns inskriptionen ”Karrastenen”.

Hitta hit

Allarps bjär ligger mellan Höör och Röstånga. Från väg 13 mellan Höör och Stockamöllan tar man norrut vid Munkarp mot Hallaröd. Ca 500 meter efter avtagsvägen mot Norra Rörum i Hallaröd leder en mindre väg norrut som är skyltad till reservatet. Efter ca 2 kilometer är man framme vid parkeringen.

Inom reservatet gäller särskilda bestämmelser och inskränkningar i allemansrätten förekommer. De föreskrifter som berör allmänheten anges på informationsskyltar i området. Länk till Länsstyrelsens skylt, klicka här.

Gör din egen vägbeskrivning till Allarps bjär Var vill du börja din resa:

GPS-koordinater: 55.9941, 13.4244

---

© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2022-02-09 av Inger Persson och Bengt Hertzman