Ljunghed, ginst och militärt övningsfält
Historik
Bonnarps hed och by
Flora
Fauna
Hitta hit
Vill du veta mer
Historik
Dialekt-och Ortsnamnsarkivet: Dialekt och ortsnamnsarkivet: ”Bonnarp (Bonderup 1539) betyder ’Bondes torp’, ’Bondes nybygge’, och det är nog en mansperson vid namn Bonde som åsyftas”
Bonnarps hed med sina 16 hektar är en rest av den fornstora ljung- och enebevuxna utmark (betesallmänning) som bredde ut sig mellan Kvidinge i nordväst och Saxaljunga (N. Rörum) i sydost, vilket framgår av Buhrmans karta från 1684.
Heden är formad av århundraden av intensivt bete, ljungslåtter, ljungbränning och ett vandrande åkerjordbruk. I åkerlandskapet runt omkring dagens Bonnarps hed finns dessutom ”stjärngravar” från järnåldern (århundradena närmast omkring år 0).
Vid 1800-talets mitt var Bonnarps hed en del av Ljungby och Bonnarps byars betesallmänning. År 1859 köpte kronan (staten) upp hela området som då var 1619 tunnland (ca 809 hektar), vilket beräknades kunna hålla 211 kor och 214 får. Från 1900-talets början minskade betestrycket för att helt upphöra på 1950-talet. Därmed kom björken att etablera sig samtidigt som den tidigare så artrika floran och fågel- och insektsfaunan successivt kom att utarmas.
Ett belysande exempel på denna kedjereaktion är som följer: När betet upphörde kom förvuxet gräs samt träd och buskar att skugga marken. Det fick till följd att beståndet av hårginst (sällsynt i dagens betesmarker) kom att minska dramatiskt och att nålginsten helt försvann.
Ginstarternas tillbakagång ledde i sin tur till att de till ginsten knutna insekterna (tex. gulstreckad backmätare) gick tillbaka eller försvann helt. 1992 bröts den negativa utvecklingen. Då inleddes arbetet med att röja bort träd och sly, delar av heden brändes och betesdriften återupptogs.
Bonnarps hed är numera Natura 2000 område.
Bonnarps hed och by
Det forna exercisfältet, Bonnarpshed, ligger strax norr om Bonnarps by. Heden utgjorde övningsplats för Kronprinsens husarregemente åren 1772-1913. En minnessten över detta är rest på platsen. Bonnarp har en väl bibehållen bykärna, som inte berörts av skiftet. Gårdarna, som tidigare legat under Herrevadskloster, utnyttjades under regementsmötena för logering av befäl, manskap och hästar. Den trelängade gårdsformen med friliggande längor är mest vanlig. Några gårdar har kvar sin ursprungliga, stensatta gårdsplan. Byn har ett flertal goda exempel på 1800-talets panelarkitektur med lövsågade detaljer. Boningshusen är vanligen ljusmålade medan ekonomilängorna mestadels är hållna i rött. Bland uthusen förekommer gråstenslängor. Den gräsbevuxna allmänningen bildar ett öppet område i centrum av byn. På en mindre backsluttning norr därom ligger några enstaka hus av skiftande ålder, däribland den forna officerspaviljongen. Här står även en rödmålad transformatorstation i trä, uppförd kring 1920. Det var en vanlig stationstyp i skogsbygd, men numera är anläggningen i Bonnarp den enda i sitt slag i Skåne. Här kan du läsa mer om Bonnards by.
Flora
Växter som ökat i utbredning alternativt återkommit sedan restaureringen och den nyupptagna hävden är: ljung, klockljung, knägräs, svinrot, slåttergubbe, hårginst, stagg, fårsvingel, rödven och ängsvädd. I delar av området finns dessutom en mångfald av olikformade enar.
Fauna
Fåglar som buskskvätta, hämpling och törnskata är idag karaktärsarter på heden. Som vintergäster kan varfågel, sidensvans, gråsiska och snösparv nämnas. Insektsfaunan utgörs idag av omkring 320 fjärilsarter, flera av dem akut hotade eller mycket sällsynta.
Läs sagan om August och Bäckahästen av Solveig Andreasson
Hitta hit
Vägbeskrivning
Bonnarp ligger längs väg 816 ca 3 km väster om Ljungbyhed. Mitt i Bonnarp är det skyltat till Flygklubben. Sväng av mot Flygklubben (norrut, höger om du kommer från Ljungbyhed) och efter 200 meter öppnar sig landskapet. Heden breder ut sig till vänster innan man kommer fram till Flygklubben. Följ gärna stigen västerut, bort mot den del som är bevuxen med enar.
GPS-koorinater
Decimal: 56.07855, 13.19456
Vill du veta mer
www.bonnarp.com
© Skånes Nordvästpassage
Sidan ändrad 2021-09-24 av Bengt Hertzman