Djupadal

Klassiskt geologiskt utflyktsmål

Historia
Geologi
Flora
Djurliv
Hitta hit

Vid Djupadal rinner Rönne å genom en trång dalgång med branta klippor där vattnet snabbt strömmar över en stenig botten. Platsen är en av dom vackraste längs ån och är värd ett besök året runt. På några hundra meters promenad gör du en resa genom årmiljoner och stor rikedom av djur och växter. Här förenar sig också Snällerödsbäcken med Rönneå. En del av bäckens dalgång har biotopskydd genom avtal med markägaren. Här växer bland annat den praktfulla ormbunken safsa.

Fyra av våra fågelarter som lever vid rinnande vatten kan man få se vid Djupadal. Från senhöst till tidig vår är strömstaren en trogen gäst som i april avlöses av den eleganta forsärlan som häckar i området. Här syns och hörs även kungsfiskaren och drillsnäppan regelbundet. En förklaring är den rika faunan av smådjur i vattnet som nattsländor, dagsländor och snäckor som också gör Djupadal till en speciell plats.

Dalgången vid Djupadal är ett välkänt utflyktsmål för geologer. Här förekommer den vulkaniska bergarten  basalt. Den näringsrika och lättvittrade berggrunden ger upphov till en kalkrik jordmån som skapar god livsmiljö för många växter.

Här blommar blåsippor och lungört tidigt, ibland när snön ännu ligger kvar på den närbelägna Kole mosse och samtidigt kan yrvakna övervintrande citronfjärilar och nässelfjärilar ses. Även svampfloran är rik med flera ovanliga arter som fjällsopp och guldkremla.

Vid Djupadal har människor bott och verkat sedan långa tider vilket bland annat visas av ett område med fornlämningar från yngre järnåldern. Så länge man kan minnas har här funnits kvarn som utnyttjat vattenkraften och har haft stor betydelse för trakten. Nuvarande kvarnbyggnad är från 1800-talet. Även idag finns här företag i form av Djupadals kanotuthyrning.

Upp

Historia

Dialekt-och Ortsnamnsarkivet: Rönneådalen är rätt djup där Djupadal ligger, så namnet låter sig lätt förklaras. Dyupadals mölla 1406, Dyffwaedals Mölle 1471, Diupedaal 1684 Buhrman.

Att det har bott människor länge vid Djupadal visas av det fornlämningsområde som finns på norra sidan av ån. Det kan troligen dateras till järnålder. Den nuvarande möllan vid Djupadal är en röd, brädfodrad byggnad från slutet av 1800-talet men här har legat vattenkvarn mycket längre än så.

Det gäller alla platser vid vattendrag där man kunde utnyttja vattenkraft, även den närbelägna Snällerödsbäcken. Vattenkvarn har funnits i Djupadal så länge man kan minnas och hade stor betydelse för gårdarna inte bara i närområdet. Man hade en särskild mölleväg från Billinge till Djupadal eftersom många från Billinge körde till Djupadal där det alltid fanns vatten till hjulen.

På platsen fanns också under 1600-talet en eller flera stångjärnshammare. På 1600-talet hade ån stor betydelse för att kunna forsla det järn som under Karen Lykkes ledning framställdes i Snälleröd och bearbetades i masugnen vid hallen, mitt för Snälleröds mölla. Det fraktades sedan med pråm till Djupadal där stångjärnshammare vidare bearbetade järnet.

För bara några år sedan sågs två stenar i vattenfåran. Hur länge de legat där vet man inte, men någon tog upp dessa och reste dem mot bergväggen. På stenarna kunde man läsa initialer och byanummer. Varför de kommit hit är en gåta, troligtvis hör de inte till gården som ligger här. Nu ligger stenarna sönderslagna i en hög, förstörda. Varför, undrar man.

Upp

Geologi

Rönne å bildar en liten fors vid Djupadal och här finns bergbranter med inslag av den vulkaniska bergarten basalt. Området är en känd fyndplats för så kallad tuff, den porösa askan, som omgav vulkanens utbrottskanal. Tuffen, benämnd lapillituff innehåller bland annat rester av kolnade vedbitar samt gnejs och sandsten som antagligen härstammar från vulkanernas sidoberg. Tuffen kan bäst ses ca 100 m nedströms den gamla bron vid södra åkanten, på den öppna betesmarken. Höjden invid tuffen kallades förr Ormhall. Djupadals mölla är privatbostad, respektera detta och välj annan väg.

Det mesta tyder på att tuffen har samband de vulkanism som förekom i trakten under äldre juratid i samband med att jättekontinenten Pangea föll sönder. I närheten av Djupadal finns basaltkupperna Jällabjär, Äskekull och Allarps bjär.

Upp

Flora

För den som vill njuta av floran vid Djupadal är våren den bästa tiden. Redan i slutet av mars kan de första blåsipporna slå ut och i april kläs delar av sluttningarna i olika nyanser av blått och violett som skapas av blåsippor, lungört, skogsviol och lundviol. På våren blommar också mer oansenliga växter som vispstarr och vårfryle samt den iögonfallande pestskråpen vars rabarberstora blad utvecklas efter blomningen. Nere vid ån kan man hålla utkik efter smånunneört, vårlök och lundvårlök.

Försommarväxter vid Djupadal är örter som gulplister, gökärt och storrams.

Under sommaren är inte floran så iögonfallande i skogen men längs vattnet blommar kåltistel, vattenmynta och strätta. Det finns också en rik förekomst av olika buskar som benved, skogstry och olvon.

Den som söker efter sällsynta svampar har kommit rätt, skogen intill Djupadal vid Rönneå och Snällerödsbäcken torde tillhöra de artrikaste platserna i kommunen i förhållande till sin storlek.

Många arter är mykorrhizasvampar som lever i symbios med platsens ek, bok, avenbok, björk och hassel. Till dom sällsynta eller mindre vanliga svampar som finns vid Djupadal hör oxtungsvamp, guldkremla, mörkeggad stinkkremla, bläcksopp, fjällsopp, dystersopp, bittersopp, stor lilariska och saffransspindling.

Här finns såklart även vanligare arter som hör till ädellövskog såsom hasselsopp, blek taggsvamp, panterflugsvamp och lömsk flugsvamp.

Upp

Djurliv

Som fågelskådare finns det anledning att besöka Djupadal året runt och utflyktsmålet går bra att kombinera med näraliggande goda fågellokaler som Natthall och Kole mosse.

Den strömmande ån drar till sig de fågelarter som trivs i rinnande vatten och i häckfågelfaunan finns den gracila forsärlan liksom släktingen sädesärla. Drillsnäppa och kungsfiskare är också regelbundna gäster under sommarhalvåret medan strömstaren tar deras plats vintertid. Med lite tur kan man få se alla arterna vid samma tillfälle under sensommar och höst.

Avenbokarna lockar vissa höstar och vintrar till sig stora mängder stenknäckar och arten häckar troligtvis också i området. Andra småfåglar vid Djupadal är nötväcka, entita, stjärtmes, gärdsmyg, grönsiska och under sommarhalvåret svartvit flugsnappare, grå flugsnappare, grönsångare och svarthätta.

Bland de lite större fåglarna finns det god chans att se ormvråk, glada, häger, nötskrika och större hackspett.

Under den varma årstiden fladdrar dom vackra jungfrusländorna över vattnet, både blå och blåbandad jungfruslända. Här finns också gott om flodflickslända. Bottenfaunan har mycket stora värden och hyser flera ovanliga arter som snäckor, nattsländor och skalbaggar. Här lever den rödlistade bäckvattenbaggen Normandia nitens som anses sårbar i Sverige. Andra sällsynta arter är snäckan Bithynia leachii och nattsländan Hydropsyche contubernalis.

Kompletterande fakta hämtad från: Klippans kommuns Naturvårdsprogram
Länsstyrelsen i Skåne län
Tack till Solveig Andreasson och Jan Ljungdahl

Upp

Hitta hit

Gör din egen vägbeskrivning till Djupadal Var vill du börja din resa:

GPS-koordinater: 56.01941, 13.386261 (Parkering)

Kommer du från Röstånga så svänger du höger i Forestad strax innan bron över Rönneå. Det finns skylt som visar mot Anderstorp och mindre vit skylt visar Djupadal. Från Färingtofta finns också vägen över Tornsborg där du tar höger vid skylt mot Rögnaröd. Det går också att köra vägen förbi Snälleröd mot Torraröd och ta till höger i vägskälet nära Torraröd. Parkerar gör du strax norr om Djupadals mölla. Följ sedan stigen mot nordväst längs ån.

Besök också den närliggande Snällerödsbäcken. Läs mer här.

---

© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2022-01-03 av Bengt Hertzman och Inger Persson