Venlösa äng

Klippantraktens artrikaste blomsteräng

Venlösa äng som är en del av Herrevadsklosters naturreservat, har månghundraåriga anor och är belägen intill Rönne å. Området är troligtvis en av de äldsta ängsmarkerna i klosterområdet och kan ha brukats sen 1100-talet.  Här finns en mosaik av olika vegetationstyper och den artrikaste ängen vid Herrevadskloster.

Delar av ängen är mycket blöt och betas av nötkreatur. Under 2020 har en omfattande röjning av sly gjorts.

Historik
Flora
Fauna
Hitta hit
Vill du veta mer

Historik

Dialekt- och ortsnamnsarkivet: ”Namn på -lös och –lösa antas, om de är gamla, ursprungligen vara namn på betes-ängar. Och namnen kan vara mycket gamla, rentav från tiden före vikingatiden. Detta namn, Venlösa, är inte belagt från äldre tid än 1791, på en lantmäterihandling (Wenlösan). Det går alltså inte att visa att Venlösa verkligen är så gammalt som det ser ut att vara. På ängen Venlösa har det väl växt mycket venar, alltså gräs som hör till släktet Agrostis. Sådana gräs känns lättast igen på att de har mycket små enblommiga ax.”

Venlösa äng är den övre delen av den långsträckta strandäng som ligger utmed Rönneå och mitt för Herrevadskloster. Idag betas marken, men längre tillbaka i tiden tog man hö här, vilket namnet antyder (äng = slåttermark). Den fuktiga marken utmed ån är sannolikt den äldsta ängsmarken i hela klosterområdet, förmodligen med anor från munkarnas tid. Eftersom gödning var en bristvara ända fram till 1900-talets mitt, och endast förunnad åkermarken, så drog man nytta av näringen som tillfördes marken i samband med att ån översvämmades.

I äldre förteckningar framgår det att all ängsmark under Herrevadskloster gav 358 lass hö på 1670-talet. Vidare framgår det att ängsmarken var drygt 5 gånger så stor som åkerarealen år 1791 (297,3 ha respektive 56,4 ha), störst var betesmarken på 541 hektar. På Venlösa äng tog man hö fram till 1930-talet. Därefter har marken övergått till att bli ren betesmark som nu ingår i naturreservatet Herrevadskloster.

Upp

Flora

I Venlösa äng finns allt ifrån torra till blöta partier och därmed en mosaik av olika vegetationstyper. Den långvariga slåtter- och beteshävden har skapat förutsättningarna för den mycket artrika floran. Exempel på arter i de blöta partierna är ängsnycklar som vissa år blommar rikligt liksom fläcknycklar (Jungfru Marie Nycklar)och ängsvädd, småvänderot och darrgräs. Den mest värdefulla rikkärrsfloran hittar man i kärrets västra del. Här finns guldspärrmossa, kalkkammossa, späd skorpionmossa och kärrkvastmossa samt enstaka exemplar av loppstarr, tätört, vildlin, och kärrknipprot och ängsstarr.

Här kan man också hitta växter man normalt finner på magrare marker så som stagg, knägräs och pors.  Insektslivet i dessa blomstermarker är rikt.

Området betas av nötkreatur men på senare år har igenväxningen gått långt men glädjande nog har en röjning av sly genomförts under 2020.

På den torrare ängsmarken finner du jungfrulin, jordtistel, gullviva, smörbollar, svinrot och rödklint och mandelblom

Intill ån hittar du kalmus, äkta vallört, ängsruta och nässelsnärja. I vattnet växer pilblad och blomvass. De två förstnämnda odlades på medeltiden och kan mycket väl vara levande minne av munkarna på Herrevadskloster. Den äkta vallörten förekommer i Skåne nästan enbart längs Rönneå.
Lista floran på ängen 

Upp

Fauna

Fågellivet upplevs bäst på försommaren då gräshoppsångare, kärrsångare, näktergal, enkelbeckasin och buskskvätta håller konsert på ängen. Flodsångare har hörts sjunga på Venlösa vissa år.

Under hela året syns glada och ormvråk i området. I skogsbrynet och trädridåerna utmed ån håller gärna större och mindre hackspett till. Knipa, häger och gräsänder söker föda i ån.

Huggorm och snok finns på ängen. Spår av utter har setts i närheten under vinterhalvåret.

I ängens fjärilsfauna syns aurorafjäril, vitfläckig guldvinge, älggräspärlemorfjäril, ängspärlemorfjäril, brunfläckig pärlemorfjäril, silverblåvinge  och bredbrämad bastardsvärmare. Sotnätfjäril har funnits men inte setts på senare år.

På sommaren flyger många trollsländor på Venlösa äng och du kan få se sandflodtrollslända, tidig mosaikslända, flodflickslända och röd flickslända.
Artlista fjäilar

Bra att veta
Stora delar av ängen är blöt och stövlar rekommenderas. Ta hänsyn till de betande djuren och ha eventuell hund kopplad. Tänk på att vägen Klippan och Ljungbyhed är hårt trafikerad så var försiktig när du korsar vägen.

Upp

Hitta hit

Gör din egen vägbeskrivning till Venlösa äng Var vill du börja din resa:

Vägbeskrivning
Från Ljungbyhed kör du mot Klippan längs väg 13. Direkt utanför samhället ser du Herrevadskloster på höger sida. Ca 1 km efter Herrevadskloster- avfarten går det upp en väg till höger (vilken leder tillbaka till klosterområdet). Här kan du köra upp och ställa bilen i kanten. Kommer du från Klippan är det till vänster. Tvärs över Väg 13 finns en stätta så du kan ta dig in på Venlösa. Var försiktig när du korsar vägen! Är man flera bilar kan man parkera vid Brukshundsklubben som finns på vänster sida om landsvägen några hundra meter närmre Klippan.
Närmsta bussförbindelse: Linje 518 Hållplats Herrevadskloster.

Kolla bussförbindelser

GPS-koordinater
RT90: X: 6221064, Y: 1339094
WGS84: Lat N 56° 5′ 27″ Lon E 13° 13′ 11″
Decimal: 56.0909, 13.2199

Upp

Vill du veta mer

Sagan om Vena
Föreningen Klippanbygdens Natur. Strövtåg. 1994.
Lunds Botaniska förening. Floran i Skåne, vegetation och utflyktsmål. 2003.

Upp

---

---

© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2023-01-02 av Bengt Hertzman
© Skånes Nordvästpassage