Göingevången

Gammal marknadsplats och backsippor

Göingevången är en naturbetesmark och hagmark intill Rönne å, ca en och halv kilometer väster om Riseberga kyrka. Vången betas av nötkreatur. Här hölls i gångna tider marknad. Nu mera är platsen mest känd för sina backsippor. Det är en av de vackraste hagarna vid Rönneå vars motsvarighet saknas i trakten.

Historik
Flora
Fauna
Hitta hit
Vill du veta mer

Historik

Dialekt och ortsnamnsarkivet: ”Namnet Göingevången är belagt i en lantmäterihandling från 1839. På traktens äldre dialektala uttal hette den Jyngavången. Det är okänt vad vången kan ha haft med göingar att göra. Kanske odlades den först av en person från Göinge, eller kanske rastade göingar på genomresa vid den. Kontakterna med grannhäradet har alltid varit livliga.”

Här hölls i gångna tider Riseberga marknad som senare blev Åby marknad. Hit kom hantverkare ända från Göinge för att sälja sina varor till slättbönderna. Här var även stor djurmarknad. Marknadsplatsen har troligtvis legat ett stycke väster om Riseberga kyrka där namnet Göingavången kan beteckna den plats där skogsborna eller ”göingarna” hade sin plats vid marknaden. Platsen användes redan på 1500-talet och troligtvis långt tidigare. I närheten av Göingevången har hittats mynt med årtalen 1536, 1650, 1668, 1691 och 1720 .

Rönneå flyter fridfullt förbi vången. Man kan se rester efter ännu en vattenfåra förutom Ybbarpsåns tidigare utlopp. På andra sidan ån ser man mot Wessmantorp.

Upp

Flora

I början av maj blommar backsippor i stora mängder. De utslagna blommorna och ulliga knopparna är en fröjd att skåda. Backsippan är fridlyst . På den torra sandiga betesmarken kan du finna växter som knölsmörblomma, nagelört, ängsviol, sandkrassing, vårstarr och blåsuga. I fuktig mark växer den gamla medicinalväxten kalmus. Kalmus är ganska ovanlig men förekommer från Skåne till Dalarna, den växer i vatten, som i sjöar, åar och dammar. Arten kommer ursprungligen från Asien. Den började odlas i Europa först år 1550 då den infördes från Turkiet. I Sverige är arten känd sedan medeltiden och infördes troligen av munkarna.

Vitsippa och svalört blommar rikligt intill en stor ek, kabbelekan lyser gul vid åkanten intill den stora häggbusken. Man kan också se rester efter ett ”enegäre”, en uppkastad jordvall där man satte en- eller slångrenar.

Svampfloran är mycket artrik med flera ovanliga arter och på den öppna betesmarken finns bl.a. rikligt med stolt fjällskivling, skålröksvamp och silkesmusseron. I närheten av de gamla ekarna växer kastanjesopp, blåsopp, bläcksopp, stensopp, blodspindling och flera arter kremlor såsom svartröd kremla och iriskremla. På en av de äldsta ekarna växer den sällsynta oxtungsvampen. På nedfallna tallkottar växer den märkliga örtaggsvampen.

Upp

Fauna

I de gamla träden på ängen håller gärna nötväcka, entita och grå flugsnappare till och nere vid ån kan du höra skogssnäppan spela på våren. I snåren har hämpling och grönfink sitt tillhåll och du har god chans att se större hackspett och spillkråka. Mindre hackspett ses ibland.

I insektfaunan hittar man aurorafjäril, ängspärlemorfjäril, silverstreckad pärlemorfjäril, kartfjäril, mindre guldvinge, vinbärsfuks, höstmosaikslända och bålgeting.

På de torra partierna på betesmarken finns glänttorngräshoppa och där det är fuktigt kärrgräshoppa.

Upp

Hitta hit

Gör din egen vägbeskrivning

Var vill du börja din resa:

För att komma till Göingevången tar du vägen från Spången mot Riseberga. Efter svackan vid Prästmöllan tar du första stigen till höger in i skogen. Följ den lilla vägen ett par hundra meter och parkera.  Därefter är det ungefär 100 meter promenad ner till  vången. Närmsta bussförbindelse: Linje 518, hållplats Spången/Skäralidsvägen

Kolla bussförbindelser

GPS-koordinater
56.0756, 13.2810

Bra att veta

Intill Göingevången finns begränsade parkeringsmöjligheter. Under sommarhalvåret finns betesdjur på ängen. Tag hänsyn till detta och håll eventuell hund kopplad.

Upp

Vill du veta mer

Artlista från Göingevången

Föreningen Klippanbygdens Natur. Strövtåg. 1994.
Patrik Haller. En sockenbok – Bondeliv och Lägerliv på Ljungbyhed. 1944

Upp

Sidan uppdaterad 2024-03-20 av Inger Persson och Bengt Hertzman