Historiskt industrilandskap
vid Bäljane å

Tätortsnära strövområde med stora biologiska värden

 

Tegeltillverkningens historia
Klippans tegelbruks historia
Klippans läderfabriks historia
Om Tegelbruksområdet
Fåglar
Insekter
Flora
Bra att veta
Hitta hit

Hämta broschyr i pdf-format

Tegeltillverkningens historia

I slutet av 1800-talet fanns nio tegelbruk i och omkring Klippan. I trakten finns lera lämplig för tegeltillverkning på flera platser. Vid Sönnarslöv uppstod på 1800-talet en omfattande lerkärlstillverkning. Klippans pappersbruk tillverkade tegel i mitten av 1800-talet. Tegelbruket låg vid Bruksskolan. Klippans station byggdes 1875 med tegel från detta tegelbruk som var igång fram till 1880-talet. Nya tegelbruk uppstod i slutet av 1800-talet bland annat vid Vettinge, Åbygården och Holmsgården. Det vid Vettinge var förhållandevis stort och anlades av friherre J Gyllenstierna. Det tillverkades där framför allt rör till täckdikning. Bruket lades ner på 1920-talet.
I Riseberga socken anlades 1834 på egendomen Nybo nära Spången ett tegelbruk. Bruket låg vid Lugnet där det fortfarande finns kvar några dammar efter lertäkterna. Anläggningen kallades 1847 för kakelugns-stenkärls- och tegelfabriken Nybo och senare för Lugnets tegelbruk. Det lades ner på 1870-talet. Då Färingtofta kyrkby brann ner 1855 återuppfördes de tre nedbrunna gårdarna med tegel från Lugnet. Ett annat mindre tegelbruk låg vid det närbelägna Hartshus.

Upp

Klippans tegelbruks historia

Större tegelbruk behövdes och 1898 uppstod Åby-Klippans tegelbruks AB på fastigheten Åby nr 5. En tingsvaktmästare, N-P Persson var en av de drivande krafterna och han blev senare brukets disponent. Markägaren lantbrukaren Johannes Paulsson hade genomfört egna undersökningar av leran på sina marker och anade att den var ekonomiskt intressant. Han skickade flera prov av leran på analys. För att få kapital vände man sig till konsul Olsson i Helsingborg. Denne drev redan Rögle tegelbruk. Han kom att ingå i den första bolagsstyrelsen. 1899 tillverkades 2,5 miljoner råtegel i Klippan. 1900 började man även tillverka rörtegel och verksamheten expanderade kraftigt. 1902 byggde man om tegelugnen till en så kallad ringugn. Det första hus som uppfördes av Klippantegel var Storgatan 20 i Klippan. Grävningen av leran skedde för hand fram till 1911.

1905 fick man en stor order på 280 000 tegel till byggandet av Hässleholms sparbank. 1915 producerades fyra miljoner fasad- och murtegel. Detta år fanns 60 anställda men många var säsongsanställda. 1946 moderniserades bruket ordentligt och höll sin ställning på marknaden. 1955 investerade man i kammartorkar för att bli oberoende av väderleken. Bruket blev modernt och dess tegel blev känt, även bland arkitekter. ”Klippans rosa” var man ensam om på 70-talet. Men sen gick det sämre, framför allt beroende på minskat byggande. Förlusterna ökade och 1986 lades bruket ner. Det ingick då i koncernen Stråbruken. Områdets historia och natur beskrivs i en ny folder som går att ladda ner från hemsidan. 

Upp

Läderfabrikens historia

Läs mer om Läderfabrikens historia 

Upp

Allmänt

Klippans tätort hyser flera värdefulla rekreationsområden inom gångavstånd från centrum och skolor varav Läderfabriksområdet och Tegelbruksområdet är två av de mest frekventerade. Det förstnämnda har sanerats 2017-2018 och på de öppna backarna har nya promenadstigar anlagts som ansluter till promenadstråk längs Bäljane å. Tegelbruksområdet ligger på andra sidan vägen till reningsverket och där finns stigar som ansluter till promenadstråk längs ån från Elfdalen till koloniområdet.

Naturen i det gamla bruksområdet består till stor del av öppna marker som dock befinner sig igenväxning av framför allt sälg. Det finns ruderatmarker med lågvuxen flora och rikt insektsliv men även högörtsvegetation och flera dammar.

Längs ån finns en bård av äldre lövträd mest al och ek. Väster om reningsverket fanns innan saneringen en av kommunens artrikaste ängsbackar. En del av floran finns kvar, som till exempel sommarfibbla och rödklint.

På backarna har man sått in nya växter såsom cikoria, prästkrage, blålucern och blodklöver som blandar sig med en del åkerogräs och som med den äldre floran skapar marker som är mycket attraktiva för nektar- och pollensökande insekter. 

Upp

Fåglar

Många fågelarter trivs i det omväxlande landskapet i den gamla industrimiljön. Om du kommer en försommardag hörs många arter sångare som kärrsångare, lövsångare, härmsångare, törnsångare, trädgårdsångare och svarthätta. Du har även god chans att höra näktergal och gök. På ruderatmarker trivs hämpling, gulsparv och vissa år har mindre strandpipare synts i samma miljö. Glada och tornfalk syns regelbundet och brun kärrhök och sävsparv häckar i vassen vissa år. Olika hackspettar söker föda i de gamla träden. I Bäljaneå syns ofta kungsfiskare och forsärla. 

Upp

Insekter

Ängsblåvingen har här en av sina få förekomster i Klippans kommun. Du kan finna arten i östra delen av Tegelbruksområdet där det även är god chans att se olika bastardsvärmare. Ängsblåvingen är numera sällsynt i Skåne lever av ärtväxter som getväppling och rödklöver. Andra blåvingearter du kan få se här är silverblåvinge, puktörneblåvinge och mindre blåvinge, den sistnämnda har lokala bestånd i trakten där värdväxten getväppling finns.

I fjärilsfaunan förekommer även violettkantad guldvinge, slåttergräsfjäril, smultronvisslare, bredbrämad, mindre och sexfläckig bastardsvärmare. En märklig grupp fjärilar är glasvingar. Två arter som du kan få se i området är myrglasvinge och den sällsynta vickerglasvingen. Den sistnämnda hittades 2020 i bestånd av getväppling och käringtand. 

I dammarna lever trollsländor och bland arterna finns bred trollslända, fyrfläckad trollslända och brun mosaiktrollslända. Vid ån kan du se de vackra jungfrusländorna samt den stora kungstrollsländan och sandflodtrollslända.

I insektsfaunan i övrigt märks den praktfulla långhorningen myskbock vars larver i gamla sälgar. Den fullbildade skalbaggen kan man hitta när den söker nektar på olika växter under högsommaren. De många sälgarna och örterna lockar många olika humlor och vildbin att söka föda. 

Upp

Flora

Den intressantaste floran finner man på platser med lågvuxen vegetation och blottor i växttäcket. Bland örterna du finner här är ängsviol, getväppling, sandvita, gulvial, monke, vit sötväppling och rosenkronill. Där marken är fuktig växer slankstarr och luddunört. Under sälgar och fläder finns den praktfulla hässleklockan. Längs stigen vid träden nära ån växer rikligt med orkidén skogsknipprot liksom släktingen grönvit nattviol. Här kan du också möta den ganska ovanliga kransramsen. I åkanten växer vänderot och strätta.

Kullarna nedanför gamla läderfabriken hyser en för Klippantrakten ovanlig ängsflora. I samband med saneringen 2018/2019 bortfördes som nämnts en mycket av jordtäcket men en del av de ovanliga arterna såsom den rödlistade sommarfibblan och brudbröd har lyckats överleva i kanterna och sprider sig förhoppningsvis igen bland alla insådda örter som cikoria, blodklöver, oxtunga, rödklint, prästkrage och många fler.  En ny broschyr om naturen längs stigarna är nedladdningsbar från hemsidan. 

Upp

Upp

Hitta hit

Gör din egen vägbeskrivning till Tegelbruket Var vill du börja din resa:

GPS-koordinater: 56.1367, 13.1366

Från parkeringen följer du vägen ner mot reningsverket. Där vägen svänger tvärt mot vänster går en stig ner för sluttningen in i tegelbruksområdet.

---

© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2023-09-17 av Inger Persson och Bengt Hertzman