Bjersgård

Vackra vyer, spännande historia och fina promenadstigar i skog och vid sjö


Bjersgård och Borgasjön från luften 2011 Foto: Bertil Hagberg

Vasasjön
Smeamaden – längs Sjöängsvägen
Bihagasjön och Sjökrokasjön
Fågelliv
Övrigt djurliv
Växter och svampar
Hitta hit
Bra att veta

Vid Bjersgård, ett par kilometer norr om Klippans tätort, går gränsen mellan slättbygd och skogsbygd. Här börjar ett område dit Klippanborna gärna förlägger sina söndagspromenader, till en typ av natur något vildare än Rönneådalens. Norr om Bäljane å ligger Bjersgårds ägor och Gråmanstorp, platser där mycket av Klippantraktens historia har utspelat sig. De flesta av traktens gårdar lydde en gång under Bjersgård och markerna är fyllda av historiska lämningar från olika tidsepoker.

Vägen förbi Borgasjön Foto: Bengt Hertzman

Att området är gammal kulturbygd omvittnar även ännu äldre kulturminnen, de två s.k. stjärngravarna. Dessa är troligen från yngre järnåldern (500-1050 e kr), utmärkta av stenläggningar i form av treuddar, ligger jämte en ”domarring” naturskönt belägna på en udde på norra sidan av Vasasjön.

Blomkålsvamp-en läckerhet Foto: Thorbjörn Petersen

Området visar tillsammans med den närbelägna Rönneådalen med Tommarp och Gråmanstorp en utveckling av landskapet sedan förhistorisk tid. Det öppna landskapet och de många vattendragen har varit av stor betydelse. Gråmanstorps socken bär namn efter kyrkan eller kyrkbyn och bildade redan före 1570 pastorat tillsammans med Vedby. Kring Gråmanstorp finns den äldsta, permanent bebyggda delen av häradet. Ett litet stycke från kyrkan ligger vad Linné kallade Gråmanstorps lund. Dit leder en ramp upp till fyra gravkullar. Kyrkan är troligen anlagd på en förhistorisk kultplats.

Gråmanstorps kyrka Foto: Bengt Hertzman

Dialekt-och ortnamnsarkivet: Bjersgård. Belagt som Bjierssgardt 1503 och Biergaardt 1516-25, Biergsgaard 1590, Biersgård 1646. F.leden är komp.form av bjär (berg,höjd).

Bjersgård, av U Thersner 1817

Bjersgårds sätesgård ligger vid Borgasjön och Sjättesjön. Den omtalas som borg redan under 1500-talet. Huvudbyggnaden ligger på en holme i Borgasjön. Den är vitputsad och uppförd i en av italiensk villastil influerad arkitektur. Byggnaden ersatte omkring 1860 en äldre anläggning i korsvirke från 1600-talet. Kulturhistoriskt intressanta inslag i herrgårdsmiljön är ekonomibyggnaderna med bland annat ett magasin i gråsten och tegel, boningslängor i korsvirke, med eller utan brädfodring, samt den före detta vattenkvarnen med väggar dels i gråsten, dels i träkonstruktion med brädfodring. Den nuvarande kvarnbyggnaden är från 1800-talet, men kvarnrörelsen som sådan har medeltida anor. Många av lantbruken i trakten tillhörde förr Bjersgård. Den andra stora jordägaren var Tommarps kungsgård.

Vägen mot Tevattenkällan Foto: Bengt Hertzman

Herrgården omges av öppna fält och i öster ett större skogsområde. Trakten har en ålderdomlig karaktär med beteshagar, ekdungar och stengärdesgårdar. En del gårdar med prägel av mindre herrgårdar ligger spridda i områdets norra del. Den trelängade ekonomibyggnaden vid Vettinge gård, byggt 1888, är ett exempel på tegelarkitektur med mönstermurning. Det stora korsvirkesmagasinet vid Lyckås gård har troligtvis ingått i den äldre herrgårdsbyggnaden vid Bjersgård. (Länsstyrelsen)

Godset ägs i dag av Sten Gyllenstierna. Man satsar stort på mjölkproduktion och har investerat i en mjölkningskarusell för 40 kor samtidigt. Läs mer här

Kvigor med Söderåsen i fonden 2014 Foto: Bengt Hertzman

Kring ett så här historiskt intressant område har det självklart berättats många historier. En del av dem berättar Thorbjörn Petersen på vår hemsida. Du kan läsa dem här

Här finner du Bjersgårds egen hemsida

 Bjersgårds gods Foto: Torgny Fridlund

Det som främst ger området dess karaktär är de omfattande vattensystemen, de humusrika sjöarna med sitt järnhaltiga vatten och sin hotade igenväxning och de många små sumpiga kärren och sanka mossmarkerna, samt de många rullstensåsarna. Dessa åsar är trots sin ringa höjd ganska skarpa och kullrar sig likt getryggar kors och tvärs genom området, med den långa sträckningen längs sydsidan av Vasasjön som det tydligaste exemplet. Den U-formade fortsättningen vid sjön sydöstra del med dess ovanligt rika bestånd av enbuskar av alla varianter är dock den vackraste.

Åsen väster om Vasasjön november 2012 Foto: Bengt Hertzman

Tyvärr har stora områden i Bjersgårds skogar drabbats av stormarna de senaste åren men trots detta och att skogsbruket även har farit hårt fram på en del platser så återstår mycket att se och njuta av. Speciellt kan nämnas skogen på åsarna och söder om godset kring Borgabäcken med sina gamla ekar och bokar. Kring sjöarna, speciellt Bihaga- och Sjökrokasjön finns fin blandskog och alla vattendrag – sjöar, kärr och bäckar skapar förutsättningar för en rik fauna och flora.

Bihagasjön våren 2014 Foto: Bengt Hertzman

För dig som vill ta långpromenad på fina stigar är området perfekt och det finns även många små skogsvägar där det går utmärkt att ta sig fram med cykel.

Gul svärdslilja Foto: Torgny Fridlund

 

Upp

 Vasasjön

Vasasjön Foto: Torgny Fridlund

 

För många besökare är Bjersgård lika med Vasasjön och den promenadslinga som går runt sjön och till en del på den vackra åsen söder och väster om sjön. Från denna stig kan du också ansluta till stigen längs kanalen mot Bihagasjön. Här hittar du mer information om promenadslingan vid Vasasjön

Dialekt-och ortsnamnsarkivet: F.leden är komp.form av subst vase (risknippe som underlag för väg över sankmark,risbro) eller betecknande sankmark som broats med vasar.

Vasasjön  Foto: Torgny Fridlund

 

Bjersgårdsområdet är ett av Klippans kommuns värdefullaste områden vad gäller sjöar och våtmarker. Smålarpsån avvattnar området och har i sin tur förbindelse med Bihagasjön, Sjökrokasjön och Killebäckasjön. Den gamla smedjan vid Bjersgård hade stora behov av vattenkraft och för att öka tillrinningen till den numera torrlagda Smedjesjön, grävdes en kanal från Bihagasjöns södra del. Dämmen och vallar etablerades längs den närmaste rullstensåsen och Vasasjön bildades. Sjön är som mest 2,1 meter djup

Smålarpsån i januari 2013 Foto: Bengt Hertzman

Stjärngravarna ligger på en udde invid Vasasjön om du gör en liten avstickare från leden runt sjön. Platsen är skyltad. Det är en tresidig stensättning med insvängda sidor, ofta med större stenar i hörnen. Man är inte säker på vad tre uddarna symboliserar efterson många saknar spår av gravar. Ett förslag är att de tre uddarna har symboliserat de tre rötterna på det mytologiska världsträdet. Framtidens analyser kan förhoppningsvis hjälpa oss förstå vad treudden är för gåtfull anläggning. Intill sjön finns också en så kallad domarring vars funktion man inte heller är säker på.

Stjärngraven vid Vasasjön Foto: Bertil Hagberg

Den naturintresserade kan konstatera att fågellivet är ganska sparsamt i sjön men gräsand, knipa och grågås kan ses och i skogen förekommer många av de vanligaste småfåglarna som rödhake, gärdsmyg, bofink, lövsångare och gransångare. Ormvråk och glada ses ständigt. Korsnäbbar syns regelbundet och man kan få se alla tre arterna. Trollsländor flyger vid sjön på sommaren, främst vanliga arter som fyrfläckad trollslända, guldtrollslända och sjöflickslända.

Fyrfläckad trollslända Foto: Bengt Hertzman Guldtrollslända Foto: Bengt Hertzman

Svampfloran är ganska rik, speciellt där det förekommer äldre träd med matsvampar som kantarell, kantkremla,stensopp och aspsopp för att inte tala om trattkantarell. Andra lite mindre vanliga och inte ätliga arter är bittersopp och den dekorativa sotriskan. Floran är sparsam men den ganska ovanliga tallörten, en art som saknar klorofyll, finns på några platser.

Kantarell Foto: Tony Svensson

Upp

 Smeamaden – längs Sjöängsvägen

Mot Smeängen juli 2014 Foto: Bengt Hertzman

Söder om Vasasjön nära Björkeshus går en liten skogsväg skyltad Sjöängsvägen mot nord och nordost på åsar förbi betade ekhagar och en större igenväxande ängsmark fram till rester av Vasa fälad i form av enar på uppe på en annan ås som höjer sig över landskapet.

Sjöängen i juli 2013 Foto: Bengt Hertzman Sjöängen vintern 2013 Foto: Bengt Hertzman

Från skogsvägen kan du ansluta till vandringsleden mot Vasasjön. Framför allt sommartid är denna plats värd att besöka. Man kan slå sig ner i en backe och njuta av alla fjärilar och fåglar eller plocka hallon och björnbär från snåren som omger vägen.

Hallonen mognar i juli Foto: Bengt Hertzman Vitfläckig guldvinge på prästkrage Foto: Bengt Hertzman

Floran längs vägkanterna är mycket artrik vilket gynnar insektsfaunan. Bland alla sommarblommor du kan njuta av finns prästkrage, åkervädd, monke, gulmåra, gökärt, gullris, bockrot och den sällsynta krussiljan. På den igenvuxna enbacken finns några tynande bestånd av slåttergubbe. Här är ett vimmel av fjärilar soliga sommardagar med en del mindre vanliga arter som skogspärlemorfjäril och ängsblåvinge  men även gott om ängspärlemorfjäril, vitfläckig guldvinge, puktörneblåvinge, hedblåvinge, vinbärsfuks, eksnabbvinge och bredbrämad bastardsvärmare. Här finns även en del långhorningar som fläckhornad blombock och fyrbandad blombock.

Fyrbandad blombock på åkervädd Foto: Bengt Hertzman

Bland häckfåglarna i området märks gulsparv, sävsparv, törnskata, törnsångare och järnsparv. På våren hörs skogssnäppans spel över ängarna och dubbeltrastens vemodiga sång från skogsbrynen. Med lite tålamod kan man också få se olika rovfåglar som glada, ormvråk, bivråk, sparvhök och duvhök. Området vid Smeamaden har mycket rikt djur- och växtliv i förhållande till sin yta.

Upp

Bihagasjön och Sjökrokasjön

Sjökrokasjön hösten 2013 Foto: Bengt Hertzman

Dialekt- och ortsnamnsarkivet: Avser gården Sjökroken nära sjön. Sökrog, Söekrogenss (gen) 1646, Siökroken 1661, Siökrogen 1675, Siökroken 1684 (Buhrmann). S.leden är best sg. av subst krok ”avsides beläget område.” Möjligen återgår hela namnet på ett naturnamn Sjökroken, betecknande en avsides belägen åker eller äng, en krok vid sjön Sjökrokasjön.

Torbjörn Petersen skriver att Byhagen är det ursprungliga namnet på Bihagen/Bihagasjön.

Om du följer stigen längs kanalen från Vasasjön kommer du så småningom till Bihagasjön som till största delen omges av skog av tall, gran och ek. Följer du skogsvägen till höger så skymtar du ganska snart Sjökrokasjön på höger sida. De båda sjöarna binds samman av en större bäck. I närheten av Sjökrokasjön finns Killebäckssjön. I sjöarna finns gott om gädda. Helsingborgs Sportfiskeklubb har fiskerättigheter.

Gul näckros i kanalen Foto: Bengt Hertzman

Du är nu inne i ett område med mycket omväxlande skogsområde med stora naturvärden. Inslaget av lövskog är fortfarande stort och det finns gott om gamla ekar. Lägg därtill tallblandskogar kring sjöarna. Mot Killebäckssjön dominerar granen men det finns även bestånd med äldre asp och lärk. Nedströms Sjökroka- och Killebäckasjön finns ett våtmarksområde med fuktiga strandängar och kärr. Det variationsrika landskapet ger förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv.

Gården Sjökroken 2014 Foto: Bengt Hertzman Bihagasjön våren 2014 Foto: Bengt Hertzman

Sydväst om Sjökroka- och Killebäckasjön finns ett öppet, relativt opåverkat våtmarksområde. Våtmarkerna omgärdas av lövskog eller barrskog. Våtmarkerna ligger i ett stråk av isälvsavlagringar där riktningen på åsarna varierar. Ursprungligen hade Bihagasjön endast sitt utlopp mot Sjökrokasjön. På 1500-talet grävdes dock en kanal från Bihagasjön i syfte att öka vattenflödet till Kvarndammen. Sjökrokasjön avvattnas därför idag söderut och Killebäckasjön västerut. Efter några hundra meter strålar utflödena samman och bildar Smålarpsån. Skogen österut mot Vedby består till stor del av tät föga lockande produktionsskog men det finns fortfarande bestånd med äldre tall och gran där mossan växer tät och där du bara väntar på att trollet ska kliva fram från sitt gömställe bland stora grå stenblock.

Upp

Fågelliv

För den fågelintresserade har detta område mycket att erbjuda. I skogspartierna finns på sina håll mindre hackspett och skogsduva. I våtmarksområdena finns bland annat häger, enkelbeckasin, rörsångare och sävsångare. I sjöarna häckar grågås, knipa och gräsand.

Grågåsen är vanlig i sjöarna Foto: Bengt Hertzman Nötskrika Foto: Lars Nilsson

På våren rastar storskrakar och viggar och skogssnäppan hörs spela med den bruna kärrhöken kretsar över vassarna där vattenrallen ibland hörs. Småfågellivet i skogen är rikt med arter som tofsmes, talltita, svartmes, stjärtmes, grönsångare, domherre, gärdsmyg, grönsiska och korsnäbb. Andra bofasta arter är trana, morkulla, spillkråka, korp, nötskrika, större hackspett och ormvråk. Under höst och vinter kan havsörnen ses söka föda.

Upp

Övrigt djurliv

Du ser ofta spår av älg, rådjur och vildsvin på stigar och i skogar men du möter sällan djuren. Spår av utter har de senaste åren setts längs kanalen mellan sjöarna. Grävling, räv, mink och ekorre finns det större chans att se. På våren kan du få se den praktfulla fjärilen sorgmantel slå sig ner i soliga gläntor på skogsstigarna innan den med kraftfulla vingslag försvinner upp i trädtopparna.

Sorgmantel Foto: Lars Bergendorf Gulröd blombock Foto: Bengt Hertzman

Fjärilens larver lever på björk. Här flyger också den stora hagtornsfjärilen. I sjöarna finns trollsländor såsom guldtrollslända, gulfläckig glanstrollslända, myrtrollslända, röd flickslända och större rödögonflickslända.

Bjersgårdsskog Foto: Bengt Hertzman

Upp

Växter och svampar

Floran är sparsam i de oftast hedartade skogarna. Det förekommer dock en del intressanta arter längs skogsvägarna. Man kan hitta klotpyrola, tallört, ängsvädd och lundstarr.

Bäcken mellan Bihaga o Sjökroka Foto: Bengt Hertzman klotpyrola Foto: Bengt Hertzman

Våtmarksområdet består högvassar och alluvialkärr av högstarrtyp. Högvassarna byggs upp av kaveldun, bladvass och säv. Alluvialkärret domineras av flaskstarr, hundstarr och knapptåg. Dessutom förekommer sjöfräken, vattenklöver, kråkklöver, svalting, fackelblomster och videört.

Sotriska Foto: Bengt Hertzman

Svampfloran är mycket intressant både för matsvampsplockare och för dem som även är intresserade av ovanliga icke ätbara arter. Detta beror både på förekomsten av gamla lövträd med det stora inslaget av ek samt en del förhållandevis gamla bestånd av tall och gran omväxlande med en del blandlövskog. Ett axplock av arter kommer här: Sotriska, tallblodriska, mandelriska, gaffelkremla, marsipankremla, storkremla, puckelkremla, blek taggsvamp, trattaggsvamp, blåsopp, kopparröd stensopp, smörsopp och blomkålsvamp.

Blomkålsvamp Foto: Bengt Hertzman

Upp

Hitta hit

Den naturliga platsen att angöra Bjersgårdsområdet på är parkeringsplatsen norr om vägen vid Vasasjön. Här finns också skyltar om promenadstigen runt sjön och från denna kan du lätt nå andra delar av området. När det gäller de östra delarna kan man med fördel utgå från parkeringen i Vedby strövområde som är skyltad från vägen strax norr om Vedby. För den som kommer per cykel finns det flera skogsvägar att ta sig in i området.

Gör din egen vägbeskrivning till Bjersgård
Var vill du börja din resa:

 

GPS-koordinater: 56.1611, 13.1475

Upp

Bra att veta

Det förekommer jakt inom området främst under hösten men kan även förekomma vid andra tidpunkter när det gäller vildsvin. Var observant på skyltar som informerar om att jakt pågår. Självklart ska hund ska hållas kopplad.


© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2016-08-16 av Bengt Hertzman