Herrevadskloster

Historiskt landskap skapat av munkar, militärer och betesdjur

Landskapet kring Herrevadskloster tillhör ett av Skånes vackraste och mest variationsrika. Det är ett landskap som genom århundraden har formats av munkarnas mångsyssleri, betande djur, slåtter, husbehovshuggning, sjösänkningar och militärens övningar. Här finns hagar med månghundraåriga ekar, vidsträckta naturbetesmarker och ängar med en långvarig historia.

Man kan också uppleva alléer, dungar av bok, alkärr och mossmark. I nordost ligger Västra Sorrödssjön. Det omväxlande landskapet innebär att djur- och växtliv är rikt med flera sällsynta arter.

I ekhagarnas gamla träd bygger hackspettar, skogsduvor, starar, rödstjärtar och flugsnappare sina bon och på de öppna markerna finns fåglar som tofsvipa, enkelbeckasin, buskskvätta och ängspiplärka. Tranor och flera olika rovfåglar häckar i området liksom grågäss. I Sorrödssjön finns skäggdopping, brun kärrhök och ibland hörs rördrommen.

Ängsmarkerna längs Rönneå tillhör Skånes äldsta och har en mycket rik flora med arter som smörbollar, tätört, gullviva, krussilja, ängsstarr, fläcknycklar, och ängsnycklar. Här måste framhållas Venlösa äng väster om Väg 13 som är Klippans kommuns artrikaste ängsmark och den har möjligtvis används för höskörd sedan klosterepoken på 1100-talet. Idag bedrivs extensivt bete här.

En del av betesmarkerna består av torr gräsdominerad hed med arter som gökärt, knölsmörblomma, blåsuga, grönvit nattviol och liten blåklocka. De friskare markerna färgas av ängsbräsmans ljusvioletta blommor på försommaren och under ekarnas kronor blommar buskstjärnblomma och liljekonvalj.

På vår hemsida finns några av de finaste områdena i reservatet mer noggrant beskrivna såsom Horsabacken, Horsakärr, Brandeborg,  Ljunghagen och Venlösa äng. 

I landskapet finns spår av mänsklig verksamhet från stenåldern och framåt. Nordost om klostret finns fornlämningar i form av skålgrop och stensättningar. I anslutning till reservatet i markerna upp mot Hinnabjär är tätheten av fornminnen också mycket stor. Du kan ta fram fakta om många av fornminnena på Riksantikvarieämbetets hemsida Fornsök. De högre belägna delarna av Horsabacken längst upp i norr är översållade av odlingsrösen från olika tidsepoker. Rösena berättar om ett öppet landskap med vandrande åkerbruk och betesmarker. Inom området finns flera gravar i form av stensättningar och högar.

Området (dock inte kring byggnaderna) är idag naturreservat och i stort är det ett beteslandskap som hålls öppet av nötboskap. Det finns stora öppna betesmarker med spridda äldre träd men också hagar där du möter fantastiska gamla ekar.

Kring den gamla skjutbanan vid Horsakärr finns parkering med iordningsställda grillplatser och bänkar med bord samt informationstavlor. Här sköts också den gamla infanteriskjutbanan numera som slåtteräng och förutom en mycket rik insektsfauna blommar här jungfrulin, blåsuga, svinrot och ängsvädd. Det finns tre markerade vandringsstigar i reservatet, lämpliga utgångspunkter är Nybo damm och nämnda Horsakärr. Det finns en folder om reservatet på Länsstyrelsens sida som du hittar här

Hitta hit
Vill du veta mer

Historia

Klostret grundade år 1144 av ärkebiskop Eskil som skänkte en större jordegendom vid Rönneå till Cistercienserorden. Munkarna och lekbröder förvandlade egendomen till ett rikt godskomplex. Man bidrog till uppodling av trakten och sysslade med boskaps- och trädgårdsskötsel. Dessutom tillverkade man tegel och golvplattor som säkert användes till andra byggen i trakten. Förutom till fiske utnyttjades lämpliga vattendrag som Ybbarpsån för tillvaratagandet av vattenkraft.

Klostret blev en av den tidens största jordägare med över 400 gårdar under sig. Förutom hela Riseberga socken så ägde man bland annat gårdar på Söderåsen och kring nuvarande Klippan

Dialekt och ortsnamnsarkivet: ”I namnet ingår ett gammalt namn på en del av Rönneå, Hæria, ett namn som inte finns belagt mer än indirekt via Herrevadskloster. Ånamnet Hæria är bildat till har som beskriver något stenigt, i det här fallet förmodligen en del av ån med mycket sten. Och där kan man tänka sig att det har funnits ett lämpligt vadställe, Herrevadet, som sedan gav namn åt klostret.”

Klosterepoken upphörde i samband med reformationen i Danmark 1536. Sten Bille som tog över godset var morbror till Tycho Brahe som en höstkväll 1572 upptäckte en ny stjärna i stjärnbilden Cassiopeja. Senare har klostret varit förläningsgods och 1658 övergick det till Sverige och blev boställe för officerare.

Under de dansk-svenska krigen på 1600-talet utspelade sig blodiga och dramatiska händelser kring Herrevad.

I början av 1800-talet inleddes en lång epok med militär verksamhet på Herrevadskloster och vid samma tid revs resterna av de gamla klosterbyggnaderna. En liten del av den gamla klosterkyrkan återstår. Under ett antal år var Herrevadskloster remontdepå. Här har husarer, dragoner, infanterister övat och flygflottiljen F5 fanns här fram till 1996.

Herrevadskloster, hackspettarna och andra hålbyggare

Kring Herrevadskloster finns gott om äldre träd, framför allt ekar. Många av träden är fulla av håligheter och är bostad till fåglar men även många insekter och svampar. Alla Skånes hackspettar kan du få se här, större och mindre hackspett, gröngöling, spillkråka och göktyta. En gång i tiden fanns här mellanspett och blåkråka! Bra platser att få se och höra hackspettar är Horsabacken, området kring Nybo damm, Horsakärr och kanten av Västra Sorrödssjön. Andra hålbyggande fåglar som finns på många platser är kattuggla, skogsduva, stare, nötväcka och entita.

Klostereken/Snapphaneeken

En bit norr om Herrevadskloster längs vägen mot Broröd står ruinen av en väldig ek, Klostereken eller som den också kallas, Snapphaneeken. Under skånska kriget på 1670-talet ska enligt traditionen 26 eller 27 snapphanar hängts i trädet av Karl XI:s trupper. I området som en gång kallades Mörkan Skog eller Klosterskogen fanns många grova ekar, i tidningen Öresundsposten skrevs 1856 att ekarna vid Herrevadskloster var Skånes största, ja bland de största i Sverige.

Klostereken sprängdes (!) och sågades ned på 1960 talet för att man var rädd att grenar skulle falla ner och skada någon på vägen som gick bredvid. På den tiden gjorde man sånt istället för att dra om vägen några meter vid platsen. På Naturskyddsföreningens hemsida och i boken Skånska Jätteträd finns ett foto från 1921 där en familj står vid eken som mäter över 7 meter i omkrets. Bilden uppges på ett ställe vara tagen av Jägmästare John Lindner och på ett annat ställe Waldemar Bülow som bland annat var framstående mykolog. På det gamla trädet växer fortfarande (2022) den mycket sällsynta svampen tungticka (Rödlistning EN). Arten finns på några jättegamla eker, levande och döda i Sverige. Man undrar om Waldemar såg den för hundra år sedan. Tanken svindlar när man tänker på hur länge svampen har växt på eken som grodde under medeltiden.

Vill du fördjupa dig i Hembygdsföreningens material om Herrevadskloster gå in på http://www.bygdeband.se/

Vägen berättar

Syndafloden på Ljungbyhed 1876

Berättelsen om den gamla Snapphaneken av Solveig Andreasson

Landskapet kring Herrevadskloster är numera naturreservat men byggnaderna är privatägda. Läs mer på Länsstyrelsens hemsida

Upp

Hitta hit

Det går att åka buss till Herrevadskloster med Linje 518 från Klippan/Stehag. Du hoppar av på hållplats Herrevadskloster eller Hästhagen, sen är det några hundra meter att gå. Kommer du med bil svänger du av österut från Väg 13 vid skylt Herrevadskloster och hör förbi några byggnader, svänger höger, kör förbi ridhuset och svänger du in på liten grusväg till vänster som leder till parkeringen vid Horsakärr. Du kan också kära rakt fram efter ridhuset. Kör över två stättor varpå du når Nybo damm till höger där man också kan parkera. Här passerar vandringsled och du kan också angöra motionsslinga i Nyboskogen. Man kan också parkera i närheten av Ljungbyheds badanläggning vid Väg 13 på väg mot Spången och där angöra vandringsled samt motionsslinga in i området. Stora delar av Herrevadsklosterområdet är betesmark och glöm inte att hålla din hund kopplad.

Gör din egen vägbeskrivning till Herrevadskloster Var vill du börja din resa:

Kolla bussförbindelser

GPS-koordinater

Decimal: 56.0874, 13.2347

Upp

Vill du veta mer?

Gamla foton över Herrevadskloster

Varifrån kom stenen till Herrevadskloster?

Militärhistoriska minnesmärken i och kring Ljungbyhed

Ljungbyheds Militäristoriska Museum

---

---

© Skånes Nordvästpassage.
Sidan redigerad 2024-03-11 av Bengt Hertzman
© Skånes Nordvästpassage.